Min första dag i World of Warcraft

Nostalgi är något som skapas av dina egna upplevelser så bara för att man börjar spela WoW nu behöver inte det betyda att man inte kommer underhållas av det. På ett personligt plan så håller jag med dig om att vanilla var bättre men om jag aldrig spelat WoW tidigare och började nu så tror jag ändå att jag skulle tycka om det.

Haha! Vanilla var PAIN IN THE ASS att ta sig till lvl 60! Men sen hoppade jag väl runt i org/sw 75% av min speltid! hhahahaha.. fyfan vad mycket pengar jag måste ha hoppat bort i spelet...

Tiden som man hoppar runt i org är mycket värdefull!
och tid är pengar!

Inget är bortkastat med det!

Måste bara flika in angående Vanilla och minnen. Jag lirade min Warlock upp till 60 under Vanilla, började inte under Beta elelr så, men inte så jättelänge efter. I början så spelade jag nästintill dygnet runt, när jag fick jobb så spelade jag på min lediga tid.

Jag har många minnen utav det fortfarande, kommer ihåg när jag och en kompis kutade runt i Stranglethorn Vale runt lvl40. Min polare hade råd med mount, jag hade det inte (spelade iofs inte lock då eftersom man får mount av tränaren).

Kommer ihåg den episka quest-chain man fick göra för att få Dreadsteed, den var något av det bästa jag gjort!

Har minnen av att farma Silithus för att få blad och kläder ifrån mobs (kommer inte ihåg namnen), som man sedan kunde sälja dyrt på AH.

Jag var inte med i någon guild när jag blev 60 och var dessutom tvungen att göra ett avbrott då jag inte hade någon dator i ca ett halvår. När jag sedan kom tillbaka så var det TBC som gällde, med nya roliga minnen.

Det bästa efter Vanilla är helt klart när jag (och min flickvän som jag träffade i WoW) var med i en liten raidguild med många IRL kompisar. Vi hade så mycket skoj och raidade ICC, väldigt bra gemenskap och många skratt på vent/TS.

Så det är de upplevelser man har haft roligast med man minns bäst, oftast i samband med kompisar/guild osv. Tack vare att WoW är ett MMO så är gemenskapen väldigt viktig. Det är en av orsakerna att jag slutade spela, de flesta av mina vänner droppade av och gick vidare med sina liv.

Haha jo man hoppa runt en hel del ^^ och hängde i AH allt för många timmar. Men man hade skoj. Allt det typ dog i och med första expansionen anser jag. Innan var det "svårt" att få PVP gear och man fick slita för sin gear och folk tjabbla inte om achievment points och gear score.

Jag började strax efter att tbc släpptes i samband med att jag fick influensan. Hade ingen koll alls utan valde en random server och en night elf hunter. Vet inte hur många gånger jag dock i spindelgrottan innan jag lämnade startzonen. Jag har i princip kört solo hela tiden (ZF var min första instans) och fokuserat på att questa och utforska. Tog mig till Ironforge någonstans mellan level 15 och 20 och dog många gånger på vägen. Utforskade många ställen där jag inte hade något att göra egentligen, men oj vad skoj jag hade.

När jag väl började intresserad mig för instanser på allvar så hade spelet förändrats till att alla bara sprang igenom instanserna och ingen strategi eller snack med varandra. Därför har jag missat mycket av det sociala. Jag har ju haft jobb hela tiden och kunnat spela några timmar om dagen så folk man träffade och groupade med ibland sprang ju snabbt förbi en.

När cataclysm kom så startade jag en ny alt och levlade från 0 - 60. Sedan hoppade jag från 60 till 80 och sedan dess har jag kört alla quests igen.

Jag är så pass gammal att jag hann uppleva MMOernas föregångare nämligen MUD. Spelade som besatt under gymnasietiden och det är ett spel som jag är nostalgisk över. MUD:en jag spelade på försvann och dit kan jag aldrig återvända...

Ha det så roligt i Azeroth!

Hade återfall för något år sen. Råkade levla 61 på min bästa twink. Visste inte att dom tagit bort TBC (flera års uppehåll). Skrev ett mail till blizzard och bad om att bli lvl 60 igen men nej, min karaktär var en del av spelet så det gick inte Sen slutade jag för gott!

Spelet är helt förstört idag, du kan inte längre dö när du levlar och även om du tycker att värden är väldigt stor så står du bara stilla i staden typ 20 minuter och väntar på att det du köat till ska komma fram så du får börja spela.

WoW går att jämföra med en 20-årig trevlig flicka som hamnat snett i livet och idag 25 år senare dricker öl på en parkbänk.

Förstår ej att jag ej tröttnade på att hoppa runt som en dåre..
Skulle man raida kl 19.00 så kom man hem från skolan kl 14.00 och hoppade tills man skulle raida ^^

Det blir alltid vad man gör det till.
Den nostalgi som finns i Vanilla är svår att återfå idag då WoW har utvecklats väldigt mycket och nästan allt är helt omgjort mot hur det var i början.
Spelmässigt är spelet bättre och mer genomtänkt idag mot hur det var förr. Men jag måste säga att för mig var spelet som roligast i beta och vanilla, därefter har det gått utför i varje ny expansion som kommit. Många säger att saker är enklare idag och jag håller med, mycket känns busenkelt och anpassat för småbarn, samtidigt finns det även HC content idag som är riktigt svår så missförstå mig inte. En bra sammanfattning är att förr var du tvungen att lägga mycket mera tid på det för att uppnå saker som idag är relativt enkla och snabba att uppnå. Du behöver inte samma dedikering och fokus för att kunna en normal raid, Du kan glida igenom en raid med folk som sitter och halvsover och en MT som kalasfull. Visst kunde man det i Vanilla med när man hade BWL på farm status och plöjde igenom det en fredagskväll för att det var så skoj. Men då hade man å andra sidan redan gjort det 30 gånger innan och hade kämpat för att komma dit på ett annat sätt. Fan finns ju inget som slår en gammal hederlig 40 manna raid. Det bästa sättet att uppnå lite av nostalgin från Vanilla och orginal WoW är nog att kika på privata alternativ skulle jag säga.

För lite mera nostalgi kan du kolla in denna bildtråd som finns i WoW forumet. http://www.sweclockers.com/forum/121-world-warcraft/1237902-v...

De kommer med all säkerhet igen fast i annan tappning. Spel, festival, flickvän.

Jag trodde aldrig att jag skulle få den där känslan med ett spel igen, sen testade jag APB: Reloaded.

Jag började spela någon månad efter vanilla släpptes och slutade efter lite end game i lich king. Mao så ligger jag två (?) expansioner efter?

Slutade mest pga att inga polare spelade längre och att träffa schyssta människor som under vanilla-tiden blev svårare och svårare.
Jag skulle lätt kunna börja lira igen om någon jag känner irl eller någon trevlig människa/or på något forum började lira.
Det är gemenskapen, att questa tillsammans som gör wow spelbart.

Min 80 dwarf hunter finns på servern death wing om någon är sugen

Jag började spela redan i USA beta och har varit med och jagat World first, gjort ett par server first och raidat med 7dagar / veckan som krav i många år. Med det sagt vill jag säga att jag vet en hel del om att spela wow. Har alla klasser i fullt HC raid gear och lagt ALLDELES för mycket tid. Startat och slutat ett antal gånger de senaste 4 åren och började precis om.

Anledningen till att jag började om var precis som du skriver, jakten på förr, nostalgin. Det är bara att inse att första gången kan aldrig komma tillbaka. Det blir aldrig första gången igen. Däremot kan man få nostalgin uppfylld. En viktig distinktion att förstå.

De gånger jag har börjat om så har det bara känts som en lång grind från lvl 1. Med någon miljon i guld så finns inte heller några utmaningar. Starta en gubbe, skicka fullt hierloom, skicka största väskorna, grinda på. Ungefär så.

Det jag kan rekommendera är att därför börja om. Starta en ny karaktär på en ny server där du inte har något och fall INTE för frestelsen att flytta någon av dina gubbar. Då blir det mer som förr. Jag spelade häromkvällen och blev skitglad för att en 6slot väska droppade så jag slapp förstöra alla grå eller behöva springa tillbaka till en vendor var 3dje level. För att inte prata om den totala lyckan att få ihop över 5g innan level 20 så att du slipper springa.

Våga låta bli att välja mining/herbalist, sälj första 2x20 stacksen av låg lvl herbs för 100g och sedan är du igång igen.

DÅ har du, enligt min åsikt, en känsla att få nostalgi och i alla fall en drömsk glimt av hur det var när du började med wow, men precis som livet kommer du, hur härlig drömmen ändå var, förr eller senare vakna upp och befinna dig i verkligheten. Hur länge drömmen varar, det återstår att se, men önskar dig lycka till och hoppas du får en drömfylld LÅNG natt eller två

Minns så väl första dagarna i wow. Man hade precis blivit klar med första questarna som undead och skulle in i Brill. Men när jag stod en bit bort och såg Brill så tänkte jag att SHIT! Går jag dit så dör jag nog!