Matematiktråden (dina matematikproblem här!)

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Precis, men tidigare sade du

Nåja, nu verkar det ju vara löst i alla fall.

Ahaa nu ser jag varför jag förvirrade dig, ber om ursäkt. Iaf jag får ln(1+1)*t^2/2 - 1/2*int{t^2/t+1}. Primitiva funktionen till den integralen är: 1/2 * t^2/2 - 1/2*t + 1/2 * ln|t+1|. Då får jag eftersom jag bröt ut en 2:a tidigare detta: 2*(ln(1+t)*t^2/2 - (1/2*t^2/2 - 1/2*t + 1/2*ln|t+1|)). Sen hade jag integrationsgränser 1 till 2 eftersom man byter vid variabelbyten.

Om jag sätter in första integrationsgränsen(2) får jag ln(3) * 4 - 4 - ln(3). Om jag sätter in den andra får jag ln(2) + 1/2 - ln(2). Då får jag (ln(3) * 4 - 4 - ln(3)) - (ln(2) + 1/2 - ln(2)) vilket jag får till ln(3) * 4 - 4 - ln(3) - 1/2. Men i facit står det: 3 ln(3) - 1/2. Vad gör jag för fel?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Om jag sätter in första integrationsgränsen(2) får jag ln(3) * 4 - 4 - ln(3). Om jag sätter in den andra får jag ln(2) + 1/2 - ln(2). Då får jag (ln(3) * 4 - 4 - ln(3)) - (ln(2) + 1/2 - ln(2)) vilket jag får till ln(3) * 4 - 4 - ln(3) - 1/2. Men i facit står det: 3 ln(3) - 1/2. Vad gör jag för fel?

Här håller jag nog inte riktigt med. Funktionen blev väl
ln(1+t)*t^2 - t^2/2 +t -ln(1+t), så för den övre gränsen borde man få
ln(3)*4 - 2 + 2 -ln(3)

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Här håller jag nog inte riktigt med. Funktionen blev väl
ln(1+t)*t^2 - t^2/2 +t -ln(1+t), så för den övre gränsen borde man få
ln(3)*4 - 2 + 2 -ln(3)

Ahh ser nu att jag missade ett tecken där. Då får jag ln(3) * 4 - ln(3) -1/2. Det ger ln(3)*(4-1) - 1/2 vilket är 3*ln(3) - 1/2. Då är det rätt Tack för hjälpen!

Permalänk

17. Talet a är positivt, medan b är icke-negativt. Givet att exakt ett av de fyra
påståendena nedan är sant, avgör vilket och markera det
(a) b = 0; (b) b > a; (c) b < a; (d) b > 0.

svaret i denna frågan är (d) men jag kan inte förstå varför (enligt mig stämmer inte något). allt jag läst om icke-negativa tal säger att det innefattar alla positiva tal samt 0 men här så blir det ju att b är större än 0, så noll inte är med. Känns väldigt skummt

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Kalsonger:

17. Talet a är positivt, medan b är icke-negativt. Givet att exakt ett av de fyra
påståendena nedan är sant, avgör vilket och markera det
(a) b = 0; (b) b > a; (c) b < a; (d) b > 0.

svaret i denna frågan är (d) men jag kan inte förstå varför (enligt mig stämmer inte något). allt jag läst om icke-negativa tal säger att det innefattar alla positiva tal samt 0 men här så blir det ju att b är större än 0, så noll inte är med. Känns väldigt skummt

Kärnan ligger i formuleringen "exakt ett": du vet alltså att ett och enbart ett påstående får vara sant, utan att du för den delen på förhand vet de exakta värdena på a och b (utöver att a > 0 och b ≥ 0).

Som exempel: låt säga att a) vore sant. Det ger då att även c) samtidigt är sant. Alltså kan svaret inte vara a), för då är inte exakt ett påstående sant. (Det kan vara nyttigt att reflektera över hur detta i sig inte utesluter att c) skulle kunna vara svaret på frågan, då man bara visat att a) ⇒ c) och inte tvärtom.)

Använder man samma tankesätt på de övriga svarsalternativen så går det att visa att d) måste vara rätt svar.

I andra ord så frågar uppgiften efter vilket påstående som inte automatiskt medför en "⇒"-pil mot minst ytterligare ett påstående i mängden.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Skrivet av phz:

Kärnan ligger i formuleringen "exakt ett": du vet alltså att ett och enbart ett påstående får vara sant, utan att du för den delen på förhand vet de exakta värdena på a och b (utöver att a > 0 och b ≥ 0).

Som exempel: låt säga att a) vore sant. Det ger då att även c) samtidigt är sant. Alltså kan svaret inte vara a), för då är inte exakt ett påstående sant. (Det kan vara nyttigt att reflektera över hur detta i sig inte utesluter att c) skulle kunna vara svaret på frågan, då man bara visat att a) ⇒ c) och inte tvärtom.)

Använder man samma tankesätt på de övriga svarsalternativen så går det att visa att d) måste vara rätt svar.

I andra ord så frågar uppgiften efter vilket påstående som inte automatiskt medför en "⇒"-pil mot minst ytterligare ett påstående i mängden.

ah jag förstår så om b = 0 ⇒ b < a, och om b > a ⇒ b > 0, om b > 0 ⇒ ??? men om b < a så hittar jag inget smaband med dem andra däremot så är det ju inte säkert att b<a så det kanske går bort av den anledningen istället?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av Kalsonger:

ah jag förstår så om b = 0 ⇒ b < a, och om b > a ⇒ b > 0, om b > 0 ⇒ ??? men om b < a så hittar jag inget smaband med dem andra däremot så är det ju inte säkert att b<a så det kanske går bort av den anledningen istället?

Om c) stämmer, dvs om b < a, så vet vi likväl att b antingen är 0 (påstående a)) eller > 0 (påstående d)). Alltså kan c) aldrig vara sant som enda påstående då det oavsett vilka a och b det handlar om alltid måste gälla att endera av a) och d) stämmer samtidigt.

Har man sedan visat att svaret inte är a), b) eller c) så kan man ju tänka sig att uteslutningsmetoden ger d), vilket är sant, men det kan fortfarande vara lärorikt att fundera på varför d) kan vara rätt svar.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem

Ska beräkna lim x-> pi/2 för cosx/(4x^2 - pi/2). Då har jag lärt mig att när man har att det går mot ett ändligt värde så sätter man variabelbyte t=x-pi/2. Då får jag: cos(t+pi/2)/(4t^2+4t*pi) efter ha utvecklat parantesen i nämnaren. Men vad kan jag göra sen? Om man har att det går mot oändligheten bryter man ut den dominerande termen, men vad gör man vid t->0 i den här situationen?

Permalänk
Medlem

Hej, skulle behöva hjälp med en uppgift. Dels förstår jag ej riktigt frågan, dels osäker på en ekvation.

En krukmakare tillverkar fem krukor om dagen. Till varje kruka
går det åt en enhet lera. Förutom materialkostnaden har hon
följande kostnader för leran:

- En engångskostnad på m kronor för varje leverans.
- En lagerhållningskostnad på k kr/dag

a) Låt m = 3000 och k =10. Hur ofta ska hon beställa för att
minimera kostnaden för leran?

b) Hur påverkar m och k hur ofta hon ska beställa? Variera m och k och försök hitta samband.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

a) Jag tänkte att om man säger att hon skulle beställa varje dag så skulle ju kostnaden bli m+5k. Om hon skulle välja att beställa för två dagar i taget skulle kostnaden bli m+10k+5k varannan dag(eftersom första dagen har hen 10 krukor i lager, andra dagen 5 osv). Var tredje dag skulle det bli m+5k+10k+15k(av samma anledning som förr). Hur får jag fram en generell formel som jag kan derivera och hitta en min punkt på?

Hittade en ekvation på en annan sida som var $=m+k*n*(n+1)/2, men jag förstår ej vart (n+1)/2 kommer ifrån. Förlåt om det är självklart, jag kan bara inte se det just nu. Tack i förväg!

Permalänk
Avstängd

Hej, jag har ett problem här som jag gärna vill ha svar på. Det är så att jag har fått en figur och ska ställa upp ett uttrryck samt förenkla det. Figuren består av en kvadrat och en triangel där kvadratens bredd är x och längd är 3 och triangelns bas är x och läng 1.

Så jag räknade ut A1 till x^2+3x
A2 till x/2
Och sedan den totala arean till x^2+3x+x/2

Problemet är att jag ska kunna förenkla detta till x^2+7/2·x
Genom att läsa lite vet jag att jag ska hitta MGN i det jag räknade ut vilket då blir 2, men här stannar allt? Hur gör jag för att veta att det är MGN 2? Vilken teknik ska användas?
Tack.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Sibirius:

Och sedan den totala arean till x^2+3x+x/2

Problemet är att jag ska kunna förenkla detta till x^2+7/2·x

3x+x/2=(3+0.5)x=3.5x
7/2x=3.5x

Det de gjorde var bara att de lade ihop alla x. Ditt svar stämmer också

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Ska beräkna lim x-> pi/2 för cosx/(4x^2 - pi/2). Då har jag lärt mig att när man har att det går mot ett ändligt värde så sätter man variabelbyte t=x-pi/2. Då får jag: cos(t+pi/2)/(4t^2+4t*pi) efter ha utvecklat parantesen i nämnaren. Men vad kan jag göra sen? Om man har att det går mot oändligheten bryter man ut den dominerande termen, men vad gör man vid t->0 i den här situationen?

Har ni råkat ut för standardgränsvärden, maclaurinutveckling eller liknande? Förenkla och faktorisera kan man alltid göra (för att lättare se exakt vad det är som orsakar problem).

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Har ni råkat ut för standardgränsvärden, maclaurinutveckling eller liknande? Förenkla och faktorisera kan man alltid göra (för att lättare se exakt vad det är som orsakar problem).

Standardgränsvärden har vi använt. Men kan ju bryta ut 4 ur nämnaren, men vad mer kan man förenkla? Ska jag använda cosinussatsen eller vad kommer den leda till?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Standardgränsvärden har vi använt. Men kan ju bryta ut 4 ur nämnaren, men vad mer kan man förenkla? Ska jag använda cosinussatsen eller vad kommer den leda till?

4t till och med, och hur ett extra ±pi/2 påverkar sin/cos är väl nästan känt (eller använd additionssatsen).

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

4t till och med, och hur ett extra ±pi/2 påverkar sin/cos är väl nästan känt (eller använd additionssatsen).

Aa det är ett halvt varv. Då får jag (cost*cospi/2 - sint*sinpi/2)/4t(t+pi). Om jag sätter in t=0 får jag -pi/2 i täljaren och 0 i nämnaren ju? Kan inte stämma.

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Aa det är ett halvt varv. Då får jag (cost*cospi/2 - sint*sinpi/2)/4t(t+pi). Om jag sätter in t=0 får jag -pi/2 i täljaren och 0 i nämnaren ju? Kan inte stämma.

Nja, men du får -sin(t)/(4t(t+π)), eller -1/(4(t+π))*sin(t)/t, om man så vill. Ser något bekant ut?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av T0MT0M:

Hej, skulle behöva hjälp med en uppgift. Dels förstår jag ej riktigt frågan, dels osäker på en ekvation.

En krukmakare tillverkar fem krukor om dagen. Till varje kruka
går det åt en enhet lera. Förutom materialkostnaden har hon
följande kostnader för leran:

- En engångskostnad på m kronor för varje leverans.
- En lagerhållningskostnad på k kr/dag

a) Låt m = 3000 och k =10. Hur ofta ska hon beställa för att
minimera kostnaden för leran?

b) Hur påverkar m och k hur ofta hon ska beställa? Variera m och k och försök hitta samband.

Skrivet av T0MT0M:

Hittade en ekvation på en annan sida som var $=m+k*n*(n+1)/2, men jag förstår ej vart (n+1)/2 kommer ifrån. Förlåt om det är självklart, jag kan bara inte se det just nu. Tack i förväg!

Det ser typiskt ut som den slutna formen av en aritmetisk summa:
   1 + 2 + 3 + … + n = n (n + 1) ∕ 2
Exempelvis så ges summan av alla positiva heltal upp till och med 100 av uttrycket 100 (100 + 1) ∕ 2 = 5050.

Skrivet av T0MT0M:

a) Jag tänkte att om man säger att hon skulle beställa varje dag så skulle ju kostnaden bli m+5k. Om hon skulle välja att beställa för två dagar i taget skulle kostnaden bli m+10k+5k varannan dag(eftersom första dagen har hen 10 krukor i lager, andra dagen 5 osv). Var tredje dag skulle det bli m+5k+10k+15k(av samma anledning som förr). Hur får jag fram en generell formel som jag kan derivera och hitta en min punkt på?

Kalla tillverkningshastigheten (krukor/dag) för T. Vi kan notera att
   5 k + 10 k + 15 k = k (5 + 10 + 15) = kT (1 + 2 + 3)
där summan i parentesen alltså går över alla positiva heltal upp till i detta fall 3, där 3 kommer från att vi beställer var tredje dag. Om vi beställer exempelvis var femte dag får vi parentesen (1 + 2 + 3 + 4 + 5) där i stället, och beställer vi var n:te dag kan man föreställa sig att det blir (1 + 2 + 3 + … + n) vilket den uppmärksamme känner igen från ovan. En sluten form är enklare att hantera generellt.

Försök hitta ett uttryck för tillverkningskostnad per kruka som funktion av antalet dagar n mellan beställning. Denna funktion kan sedan analyseras vidare.

Visa signatur

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Nja, men du får -sin(t)/(4t(t+π)), eller -1/(4(t+π))*sin(t)/t, om man så vill. Ser något bekant ut?

Hur får du -sin(t) i täljaren bara?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Hur får du -sin(t) i täljaren bara?

Det är samma som (cost*cospi/2 - sint*sinpi/2), där cos(π/2) = 0 och sin(π/2) = 1

Permalänk
Medlem
Skrivet av phz:

Det ser typiskt ut som den slutna formen av en aritmetisk summa:
   1 + 2 + 3 + … + n = n (n + 1) ∕ 2
Exempelvis så ges summan av alla positiva heltal upp till och med 100 av uttrycket 100 (100 + 1) ∕ 2 = 5050.

Kalla tillverkningshastigheten (krukor/dag) för T. Vi kan notera att
   5 k + 10 k + 15 k = k (5 + 10 + 15) = kT (1 + 2 + 3)
där summan i parentesen alltså går över alla positiva heltal upp till i detta fall 3, där 3 kommer från att vi beställer var tredje dag. Om vi beställer exempelvis var femte dag får vi parentesen (1 + 2 + 3 + 4 + 5) där i stället, och beställer vi var n:te dag kan man föreställa sig att det blir (1 + 2 + 3 + … + n) vilket den uppmärksamme känner igen från ovan. En sluten form är enklare att hantera generellt.

Försök hitta ett uttryck för tillverkningskostnad per kruka som funktion av antalet dagar n mellan beställning. Denna funktion kan sedan analyseras vidare.

Ja justja, är ju aritmetisk summa!. Kom fram till $total=m+*n*(n+1)/2

$perdag=m/n+(kn+k)/2=m/n+kn/2+k/2

f'(n)=k/2-m/n^2
k/2-m/n^2=0
k/2=m/n^2
(2m/k)^0.5=(2*3000/10)^0.5=n => n=24.5

Verifiera vad det är för sorts extrempunkt
f''(24.5)=3000/24.5^3

3000/24.5^3>1 vilket ger minimumpunkt, så hen tjänar mest på att beställa var 24e dag? Är det korrekt?

MvH
Tommie

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Det är samma som (cost*cospi/2 - sint*sinpi/2), där cos(π/2) = 0 och sin(π/2) = 1

Juste vad dum jag är haha. Det blir självklart sin t men tänkte att cos t blir 0 men det kanske är fel att sätta in redan nu. Men iaf då får man att sint/t -> 1 enligt standardgränsvärde och sen sätter man in 0 vilket ger -1/(4*pi). Det kluriga var att gå från -sint/4t(t+pi) till -1/4(t+pi) * sint/t. Men man får bara träna så kanske det sitter att man ser det sen Tack för hjälpen!

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Juste vad dum jag är haha. Det blir självklart sin t men tänkte att cos t blir 0 men det kanske är fel att sätta in redan nu. Men iaf då får man att sint/t -> 1 enligt standardgränsvärde och sen sätter man in 0 vilket ger -1/(4*pi). Det kluriga var att gå från -sint/4t(t+pi) till -1/4(t+pi) * sint/t. Men man får bara träna så kanske det sitter att man ser det sen Tack för hjälpen!

Det är ofta en bra start att bryta ut så mycket som möjligt så att man kan koncentrera sig på de faktorer som faktiskt orsakar problem.

Permalänk
Medlem

Om jag ska beräkna den andra integralen här:

så blir den divergent. Men hur kan jag se detta utan att kolla på facit liksom? Är det för att om man sätter in den undre gränsen får man 0 i nämnaren? Vet att det inte är definitionen utan om man inte får ett bestämt tal är den divergent, men kan man tänka så att om man sätter in undre gräns i nämnaren och får 0 så är den divergent?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Om jag ska beräkna den andra integralen här: http://puu.sh/gzVBS/71f0648083.png

så blir den divergent. Men hur kan jag se detta utan att kolla på facit liksom?

Märks det inte när du försöker sätta in värden i dina primitiva funktioner?

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Märks det inte när du försöker sätta in värden i dina primitiva funktioner?

Nää inte direkt, men den är divergent om man får 0 eller?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Nää inte direkt, men den är divergent om man får 0 eller?

Den är divergent om den inte konvergerar mot något värde (inte heller ∞) när gränserna går mot vad de nu skall gå till. Den primitiva funktionen där innehåller ju saker som ln(x-3), vilket ju inte ser så roligt ut för alla värden på x.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Den är divergent om den inte konvergerar mot något värde (inte heller ∞) när gränserna går mot vad de nu skall gå till. Den primitiva funktionen där innehåller ju saker som ln(x-3), vilket ju inte ser så roligt ut för alla värden på x.

Okej men ska jag bestämma den primitiva funktionen eller ska man inte det?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Okej men ska jag bestämma den primitiva funktionen eller ska man inte det?

Det är väl lika bra? Kanske skulle man kunna ana att 3 ger problem bara genom att titta på integralen, men om man beräknar den slipper man gissa.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Elgot:

Det är väl lika bra? Kanske skulle man kunna ana att 3 ger problem bara genom att titta på integralen, men om man beräknar den slipper man gissa.

Aa den primitiva blev 2 ln*sqrt(x-3)/s(qrt(x-3) + 1). Så om man sätter in 3 så får man roten ur 0, därför blir den divergent alltså?

Permalänk
Hedersmedlem
Skrivet av mhj:

Aa den primitiva blev 2 ln*sqrt(x-3)/s(qrt(x-3) + 1). Så om man sätter in 3 så får man roten ur 0, därför blir den divergent alltså?

Nja, roten ur 0 går bra, men division med 0 eller ln(0) är värre.