Mycket beror ju på olika barns olika behov. Jag har en 4-åring och ett 1-åring, så vi kör 15-timmars på dagis nu och lämnar inte förräns klockan 9 på morgonen. Det innebär att barnen behöver vakna 07:30-08:00 någonstans. Det betyder att ungarna inte lägger sig förräns 21-22 tiden.
Jag har "oturen" att ungarna inte verkar behöva mer än 10-timmars sömn. Jag kan styra dem så att de somnar klockan 20, men då vaknar de 06 istället, och då vill vi inte gå upp.
Har några bekanta med 12-13 timmars barn i samma ålder - De somnar kl 18:30 och vaknar 07:00. -Så de har ju betydligt mer "fritid" än vad vi har.
När ungarna väl somnat kl 22 så finns det ju lite hushållssysslor samt att hinna umgås lite med frugan. Då är klockan 23. Eftersom jag går upp vid 07-tiden för att hinna till jobbet så borde jag lägga mig här.
Tyvärr slutar det ofta med att man sitter uppe till kl 01 för att få en eller två timmar för spel eller serier, så det blir max 6 timmars uppbruten sömn per natt (då minstingen vaknar flera gånger, skall ha välling etc)
Så skulle jag prioritera min sömn till 8 timmar per natt hade jag haft 0 tid att spela.
Men nu prioriterar jag tyvärr bort den för att jag behöver lite egentid.
Och var skall man kunna peta in träningen, som man också skulle behöva lägga en timma per dag på?
Nä, det är fan inte lätt att pussla ihop alla de här bitarna alltså...
Du är ju vad jag brukar kalla en extremt bortskämd förälder. Du kan, enligt dig själv lägga barnen vid 20, och då ha flera timmar till spel osv. Men det gör du inte för du vill inte att dom vaknar vid 06 då, och då vill inte NI gå upp.
Du offrar ju kvällen för att få morgonen? 6 timmars sömn? Ingen med barn kommer tycka synd om dig. Du verkar dock vara en sån som tycker extremt synd om dig själv för att du har småbarn, men inte inser att vi är flera som har det och du bara tror att allt handlar om dig