Fri från flimmer
Vad består då denna flimmerfria bild av? Vän av ordning lär genast tänka i termer av att LCD inte flimrar. Sample and hold och allt det där. Vad som en gång i tiden var flimmer vid uppdateringsfrekvensen 60 Hz när vi körde med bildrörsskärmar är ett icke-problem med dagens LCD-teknik.
Vad som orsakar flimmer hos en modern LCD-baserad skärm är inte själva panelen utan bakgrundsbelysningen. Framförallt lysdioderna har på senare år gett oss mer flimmer hos datorskärmar. Orsaken är regleringen av ljusstyrka, det flöde av ljus som lämnar skärmen.
Kör skärmarna fullt blås på lysdioderna är det inga problem. Lysdioderna går konstants och lämnar ljus. Men då kanske skärmen skjuter iväg 250, 300 eller till och med uppemot 400 cd/m2 i ljusstyrka vilket är bländande starkt. I en normal kontorsmiljö klarar man sig vanligtvis med 200 cd/m2 och talar vi om ett rum med svag belysning är det sällan man behöver kliva över 100 cd/m2.
Mer ljusstyrka i fel situation ger egentligen inga fördelar utan riskerar verka uttröttande och får en uppljusande effekt på bildens djupsvärta. Kantblödningar, "clouding" och liknande fenomen med ojämn bild blir tydligare när du har för hög ljusstyrka från belysningen i förhållande till vad rummet kräver. Något som verkar vara ett ganska vanligt misstag med nya skärmar. Tycker du att skärmen är "väldigt vit", betyder det att du antagligen har för hög ljusstyrka i förhållande till det rum du befinner dig i. Reglera!
Modulerar ljuset på bredden
För att reglera nivån av ljus från skärmens belysning behöver tillverkaren någon form av metod och teknik som kan reglera ljusflödet från dioderna. Lång historia kort är inte detta möjligt med alla typer av lysdioder. Antingen lyser de allt vad de kan eller så lyser de inte alls. Fullt blås eller helt svart.
Detta kan man utnyttjas vid reglering av ljusstyrkan. Genom att modulera hur lysdioderna är tända eller släckta kommer det totala flödet av ljus och därmed ljusstyrkan också att ändras. Metoden kallas för pulsbreddmodulering eller Pulse Width Modulation (PWM). Genom att tända och släcka lysdioderna i intervaller med grundfrekvens på allt från 180 Hz och uppåt når man målet att reglera ljuset.
Nackdelen? Det flimrar. Kanske inte så att det direkt syns, men det kanske kan anas i långa loppet. Olika personer är olika känsliga och vissa störs direkt av detta. I kombination med andra ljuskällor i omgivningen som på något sätt oscillerar kan det bli kaka på kaka.
Som exempel: Säg att en skärm ger 300 cd/m2 och arbetar med pulsbreddmodulering på 180 Hz. Vid fullt blås på belysningen lyser ljuset konstant och inget flimmer finns. För att få ned ljuset till 100 cd/m2, rimligt för ett rum i mjuk belysning, måste lysdioderna vara släckta två tredjedelar av tiden. Skärmens belysning ägnar alltså mer tid till att vara släckt än att vara tänd. Det kan bli ett synligt flimmer då perioden av släckt ljus är cirka 11,1 millisekunder och perioden av tänt ljus är 5,56 ms för att uppnå 1/3-del av den maximala ljusstyrkan. Ska skärmen gå ännu lägre i ljusstyrka måste tiden för ljuspulsen kortas ned än mer.
Hade denna hypotetiska skärm istället använt en pulsbreddmodulering med en grundfrekvens på 400 Hz hade belysningen fortfarande varit släckt två tredjedelar av tiden men eftersom tiden när belysningen är släckt, själva ”bredden” på ljuspulsen är kortare, minskar risken för att du som användare upplever flimmer. Perioderna är istället på 2,5 ms av tänt ljus och 5 ms av släckt ljus.
Ytterligare en sidoeffekt av pulsbreddmodulerande belysning är att vi riskerar få lite oljud från elektroniken. Skärmen kan pipa eller surra svagt när du reglerar ljusstyrkan och ljuden tystnar först när du kör full styrka på full belysningen.
Inget modulerande hos BL2710PT
BenQ BL2710PT använder en typ av lysdioder som faktiskt kan reglera sin ljusstyrka och således inte skapar flimmer. Belysningen är konstant och vi kan heller inte märka av några svaga pip eller surr när vi sänker.
Det finns grova men effektiva sätt att uppskatta nivån av pulsbreddmodulering. En systemkamera och en enkel handledsrörelse avslöjar ifall lysdioderna modulerar och det går även att lista ut vilken frekvens belysningen modulerar.
Bilderna (tagna vid olika tillfällen) är en jämförelse mellan ASUS PB279Q och BenQ BL2710PT. Det är ganska tydligt vilken skärm som riskeras upplevas flimrande när du sänker ljusstyrkan.
Så i det hänseendet har BenQ helt rätt i att skärmen inte flimrar. Rent subjektivt har också BL2710PT upplevts som "lugn" jämfört med andra skärmar på samma skrivbord särskilt då när vi sänker ljusstyrkan.
