Insidan

Efter att ha lossat på tumskruvarna som håller fast plåtarna har vi fri tillgång till chassiets innandöme. Först och främst syns det att tillverkaren satsat på massvis av verktygsfria fästen, och att det finns gott om fläkthål lite varstans i chassiet. Dessutom är kablarna snyggt organiserade med kabelklämmor och buntband.

Som vi tidigare noterat är nätaggregatet placerat i botten av lådan. Tanken är att strömenhetens fläkt ska kunna suga in sval luft från utsidan av chassiet och därigenom både sänka enhetens temperatur och ljudnivå (fläkten är ofta temperaturkontrollerad). För att motverka vibrationer och annat otyg har Cooler Master dämpat området med skumgummi.

Bredvid platsen där nätaggregatet ska sitta finns en plastram som kan hålla ytterligare en fläkt. Ramen är försedd med ett nylonnät som ska förhindra att damm och annat skräp ska leta sig in i lådan.

Instickskort såsom grafikkort och ljudkort går att montera helt utan att använda skruv. De verktygsfria fästena består av små plastlås som håller korten i ett stadigt grepp. Är man inte helt nöjd med denna konstruktion går det bra att använda vanliga skruvar istället.

Hårddiskarna monteras i plastramar som fungerar som kassetter. Inte heller här behöver man använda skruvar och skruvmejsel, utan det går bra att klämma fast hårddisken med fingrarna då fästet i ramen består av stålpinnar fastsatta på dämpande gummiringar. Eftersom plastramarna blockerar hårddiskens ena kortsida måste man dra kablar från baksidan av buren.

Större enheter såsom dvd-brännare går att sätta fast på tre olika sätt. Först och främst finns där verktygsfria lås. Dessa går att använda både med och utan skruvar, och de går dessutom ersätta helt med skruv. I buren sitter ett glänsande pärlband skruvar fastsatta så att man aldrig behöver bekymra sig om var man gjorde av den där förbaskade skruvpåsen …

Som om det inte räcker med alla ventilationshål som upptäcktes från utsidan av chassiet finns det ytterligare två dolda i taket. Dessa tar upp till 140 mm stora fläktar, men några sådana följer inte med till chassiet.

Vänder vi på lådan upptäcker vi inga nyheter. Fler skruvar är fastsatta i ett band på baksidan, och hårddiskburen är helt öppen åt detta håll. Bakom moderkortsplåten finns ytterligare ett fläkthål, men denna har bara plats för en 80 mm-fläkt som är tänkt att kyla undersidan av moderkortet ungefär i höjd med processorn.

Inte helt överraskande går det att slita loss hela frontpartiet i ett enda stycke. Detta går bra att göra med fingrarna. Bakom fronten sitter en 120 mm-fläkt monterad i en liten plåtlåda. Denna är försedd med blå lysdioder som lyser upp framsidan i mörkret. Även taket går att lossa, men då är det skruvar som gäller.

Frontpartiet består till största delen av ett ramverk i plast som klätts med en perforerad stålplåt. Baksidan är täckt med dammfilter av skumgummi.

Precis som vi misstänkte har Cooler Master lånat en del finesser från deras andra modellserier, exempelvis Centurion och nya Cosmos. Det råder ingen direkt tvekan om att prioriteringarna ligger i massiv kylkapacitet och hög användarvänlighet, men fungerar konstruktionen i praktiken? Följ med när vi monterar testsystemet och undersöker vad CM 690 egentligen går för.