Testsystem, mjukvara och metod
Gemensamma komponenter
| Komponent | Modell |
|---|---|
| Processor | Intel Core i7 3960X @ 4,4 GHz |
| Moderkort | Asus Rampage IV Extreme |
| Minne | 16 GB Corsair Vengeance, 1 600 MHz, 9-9-9-24 |
| Grafikkort |
|
| Hårddisk | Crucial M4 256 GB |
| Nätaggregat | Antec High Current Pro 1 200 W |
| Skärm |
|
| Operativsystem | Windows 7 Professional 64-bit |
Drivrutiner
Mjukvaran som används är alltid de senaste drivrutinerna som finns tillgängliga vid testtillfället för respektive komponent om ej annat anges. Relevanta versioner och annan information noteras nedan.
Geforce Drivers 310.90 WHQL
- Nvidia Geforce GTX 600
AMD Catalyst 13.1 WHQL (9.012.0)
- AMD Radeon HD 7000
- Asus Ares II
Testmjukvara
Bildfrekvens och renderingstider snappas upp med mjukvaran Fraps. Vidare analys av datan sker med hjälp av Microsoft Excel.
| Applikation | Användning |
|---|---|
| 3DMark 11 | Futuremarks senaste testsvit belastar grafikkortet till max med hjälp av allehanda DirectX 11-effekter. |
| Battlefield 3 | DICE senaste Battlefield-titel bjuder på både DirectX 11-grafik och tung fysik. |
| Far Cry 3 | Senaste ut i Far Cry-familjen med DirectX 11, djungelmiljö, vildsvin och magiska tauteringar. |
| Hitman: Absolution | Agent 47 på nya äventyr, den här gången med DirectX 11 under huven och nya trick i rockärmen. |
Metod
För testet av Ares II kompletterar SweClockers de traditionella FPS-mätningarna med ett flertal grafer för renderingstider. I korthet innebär det att fokus flyttas från medeltal över längre perioder till detaljerade värden för varje renderad bildruta, vilket kan ge nya insikter runt grafikkortens prestanda.
Problemen med förhållandevis inexakta FPS-mätningar har diskuterats i många år, men uppmärksammades på bred front först i samband med en serie artiklar signerade Techreport. För 2013 satsar SweClockers på att ha med renderingstider som en del av standarduppsättningen grafikkortstester, dock kanske inte alltid samma djup som i den aktuella recensionen.
Sist men inte minst, Asus Ares II är ett grafikkort som redan i grundutförandet innebär enorma mängder råprestanda. För att verkligen låta modellen sträcka på benen körs testet därför med upplösningen 2560x1440 pixlar som läsgta nivå, ackompanjerat av 5760x1080 pixlar över tre skärmar.
Renderingstider
För att kunna ta in värdena som presenteras och hänga med i jargongen krävs en viss förståelse för begreppen som används. Först ut är renderingstid, vilket i princip innebär tiden det tar för grafikkortet att rita upp en ensam bildruta. Måttet som används är millisekunder, där 60 FPS motsvaras av 1000/60=16,67 millisekunder. På samma sätt motsvaras 30 FPS av 1000/30=33,33 millisekunder per bildruta.
Ojämna renderingstider, "microstuttering"
Begreppet "microstuttering" har under den senaste tiden fått agera samlingsnamn för fenomenet med ojämna renderingstider. Traditionellt är dock beteckningen reserverad för system med dubbla grafikkort, där problemet är mycket snabba svängningar mellan en kort och en lång renderingstid. Resultatet blir vad som tycks vara en solid och bred linje utritat i en graf, där den upplevda bildfrekvensen i många fall är lägre än vad siffrorna visar.
Tekniskt beror problemet på att processorn är snabbare än de sammankopplade grafikkorten. Enkelt förklaras beräknas två bildrutor av processorn, vilka sedan fördelas ut på grafikkorten med mycket litet mellanrum. Dessa behandlas under en i sammanhanget längre period, och blir klara ungefär samtidigt.
Bildrutorna visas därför med mycket kort mellanrum efter varandra, innan en längre paus uppstår i väntan på att grafikkorten ska bli klara med nästa omgång bildrutor. Resultatet är en oscillerande effekt, där mellanrummen mellan rutorna varierar kraftigt.
Lösning på problemet kan bland annat vara att sänka grafikkvaliteten tills processorn utgör systemets begränsning. Då hinner grafikkorten utföra jobbet utan problem, vilket ger en jämn ström av bilder. Fenomenet går även att lösa i mjukvara med olika begränsningar och utjämningstekniker, vilket är implementerat i varierande grad.
Ojämna renderingstider, så kallat "jitter"
För att beskriva ojämna renderingstider med ett ensamt grafikkort har begreppet "jitter" etablerats allt mer. I stort sett innebär det samma sak, men då fenomenet inte beror på samma processorrelaterade bekymmer som vid flera grafikkort kan en separat benämning vara på sin plats.
Ojämna renderingstider som "jitter" har ingen given förklaring i alla lägen, utan beror av flera olika variabler. Här har bland annat drivrutiner och speltitlar stor betydelse, och kan innebär väsentliga skillnader mellan två till synes likvärdiga system.
Oftast handlar det inte heller om kraftigt oscillerande värden och en solid massa i graferna likt vid "microstuttering", utan snarast problem med lite längre intervaller. Den subjektiva effekten är perioder av bra flyt avbrutna av små "hackanden", vilket i många fall kraftigt påverkar spelupplevelsen.
Fenomenet är också vad som varit i fokus för Techreports omtalade artiklar, där framför allt stortiteln Skyrim står för det stora skräckexemplet.
