Jag är kille på 28 år som snart kan sitta väldigt risiigt till.
Jag fick ett jobb i Malmö 2006 och hyrde lägenhet i andra hand, eftersom vi har en gammal sovjet style bostadsmarknad (frågan är om man över huvudtaget kan kalla det för bostadsmarknad, kanske planerad bostads kaos!) så var jag tvungen att hyra i andra hand svart, detta var ohållbart när man fick hyresvärden efter sig, valet stod mellan att säga upp mig eller att köpa en bostadsrätt. Jag satt i en situation där jag mer eller mindre var tvingad att köpa en bostadsrätt, något som visade vara det största misstaget som jag någonsin gjort. Jag köpte in 2007, jag ville inte köpa för jag var rädd för att bostadspriserna skulle gå ner, vilket de nu har gjort.
2010 lämnade jag Sverige för att flytta till Australien, eftersom priserna gått ner på bostäder i mitt område (och hela landet) så valde jag att hyra ut min lägenhet i andra hand, något som fungerat bra. Dock får jag bara lov att hyra ut lägenheten tills juni 2013, sedan MÅSTE jag sälja. Som det sur ut i ekonomin just nu känns det inte som vi kommer se en lysnade bostadsmarknad.
Så det är höga odds att jag måste sälja med förlust, jag betalade 700.000sek för lägenheten (2007) och fick ta ett bostadslån. Så jag räknar med worst case scenario på att sälja på 500.000 sek, sedan ska mäklaren ha runt 5% (vet inte exakt vad en mäklare tar ut för arvode, om någon vet får ni gärna dela med er). Då kommer jag alltså få 450.000 sek för min lägenhet och kvarstående lån kommer ligga på runt 610.000, jag kommer alltså gå back med 160.000 plus handpeningen (70.000 sek, dock är handpenningen redan betald).
Så summeringen är den att jag sitta med 160.000 sek i skulder och jag har långt ifrån 160.000 sek i tillgångar. Så det som kommer hända är att jag kommer i personlig konkurs.
Jag bor utomlands men kommer inte kunna få permanent uppehållstillstånd förrän 2014 och jag vet inte om det kommer att bli beviljat eller inte. Jag har vänner och familj här i Australien så att flytta tillbaka till Sverige är inte möjligt just nu.
Så nu funderar på jag vad jag borde göra, vad jag ser det som finns det bara två möjligheter
1. Den moraliska "rätta" vägen, att försöka komma överens med banken om en avbetalningsplan och betala tillbaka tillbaka skulder under ett par år, och sedan vara "fri"
2. Det andra alternativet är att helt enkelt skita i mina skulder, eftersom jag bor utanför EU kan inte fogden ta mina tillgångar här (det är inte några stora tillgångar ändå...) och det är inte olagligt att ha skulder och därför kommer jag "enbart" att bestraffas med en betalningsanmärkning. Sedan finns det en preskriptiontiden på ett lån är 10 år och som jag förstår det kan fordringsägaren förnya det endast en gång, så om de skulle vara smarta skulle de göra det efter 9år 11mån och i princip skulle då fordringen finnas kvar i nästan 20 år, men efter det skulle den försvinna.
Jag har inte en aning om vad jag kommer att göra, just nu lutar det åt alternativ 1.
Så nu vill jag höra vad du tycker, vad borde jag välja och hur resonerar du? Finns det någon med liknande erfarenhet som kan ge mig råd?
