Inlägg

Om man är litta fiffig o inte vill in o pula i den så tag ut lilla minneskortet ur den o montera i datorn så kan man oftast öppna kortet o kika igenom innehållet , oftast finns det mkt uppgifter där som gör att man kan leta rätt på den trolige ägaren, Att läsa igenom minneskortet gör ju att du slipper in och pula i tfnen. Om du tar ut SIM-kortet o läser av nuffrorna där, så är väl de som kan svara på vad det är för trolig ägare är Telia kundtjänst, de verkar kunna ha bra möjlighter att leta. En del andra kundtjänster har ju bara chatt o sånt trams...

Hihi, jag körde taxi för länge sen oo hittade en kvarglömd handväska i bilen, i den låg bla ett pass, o jag ringde Farbror Blå och frågade o fick uppgift om en anhörig till ägaren (hon hade ingen adress i Sverige). Iafall jag lyckades få tag på den anhöriga per tfn o natvis kom den tillslut tillrätta, Förutom rätt mkt pengar i handväskan fanns flygbiljetter, kamera, tfn och mkt andra personliga tillhörighetr. Jag fick en kyss, två flaskor vin för besväret + en liten ostkorg med frukt. Hon var utbytes student o pluggade på ett universitet i USA, så för henne var det en ren katastrof att blivit av med handväskan, Genom att hon inte kunnat resa tebax te USA utan passet, o att hon inte skulle kunna hinna få ett nytt på så kort tid.

Ja och den blir bättre om man bootar om datorn för då blåses ju minnet rent, och det finns då inte ngn fragmentering kvar utav RAM som kan uppstå efterhand som en applikation allok/deallok många små segment i en enda kaotisk röra.
Det blir med tiden ont om stora sammanhängande segment av minne. Vet ej om Win 7 har en reallokator för i så fall så pekar en minnespekare inte mot en fysisk adress utan en virtuell, nåja, jag är inte insatt i det. Ngn som vet ?

Nja, jaghar sett att i Windows att pages skickas till swappen faständet finns gott om ledigt RAM, förmodligen för att Win håller reda på vilka pages som senast använts o när de inte använts på ett tag så skeppas de ut på swappen, - Det kan ju vara en nackdel när man spelar tex och att man måste vänta ifall minne måste hämtas från swappen.

Vill maninte ha RAM-disk elr tkr det e klumpigt med att skicka innehållet på RAM-diisken till en äkta disk - och inte är nöjd med sin vanliga snurrande disk (som brukar knäppa som kackerlacker när den jobbar hårt) ellr SSD så är väl det enda botemedlet är att RAIDa ngra diskar

RAIDning det ger dramatisk förbättring på disk prestanda särskilt i antalaet I/O operationer per sekund. Men dte kan vara kluddigt att sätta upp en RAID, o det verkar sonm att visssa Win XP OEM inte vill installera korrekt på vissa RAID-konfigs för den fattar att OEM-reglerna frångåtts, dvs att det är inte en distinkt disk som OS-et ska ligga på ??? Om ngn har nåt förtydligande om detta ??

Har man mycket minne typ 32GB o 64GB så kan det rekommenderas att använda ECC minnen istället om datorn ska gå 24/7 mesta tiden. Nuförtiden så säjs det att inte vara ngn speed penalty för att man kör ECC -- ECC innehåller en extra krets som hela tiden validerar innehållet i RAM och kan upptäcka fel o rätta till dem.

Förresten är det ngn som har Linux sm Host och använder VirtualBox och kör Windows som Guest, och om man skulle lägga en ramdisk i denna Windows-instalation ??? Erfarenheter ? Vad jaghar kunnat sett är att VirtualBox ändå utnyttjar swap ibland inne i Linux.

På en fyrkärnig Opteron elr Xeon Linux host me VirtualBox så kanman köra Win spel hyggligt om grafik kortet är vasst utan att det laggar iriirterande.

Flera VMs igång samtidigt inne i Linux // VirtualBox verkar som att det snabbt börjar tära ordentligt på disk prestandan och enda som verkliegn förbättrar den är att RAIDa. Några tips ?

Hårddiskarna brukar klara sej efsom de befinner sej "längst bort" från strömkällan (nätagget) - Testa dem i annan dator o se om du kan se partitionerna.

Ser inte ut på bilden som de är brända, plasten brukar bubbla upp och bli svart och spröd där det brunnit, ibalnd smälter tennet och flyter runt. Ta tex loss minnes-modulerna och kolla att kontakterna är blanka o fina, är de brända så är minnesmodulen oftast slut. Kankse att felet fanns redan innnan du överklockade ?

Överklockning brukar inte paja mobot/CPUn utan bara att den stänger ner sej och vid reboot så lägger den sej i fail-safe inställningar.

Temp-vakten är inte alltid 100 % pålitlig, utan mäter ett medelvärde, om man vräker på för mkt kräm på en gång hinner inte temp-vakten med.

Tips - man kan lyssna efter pip-ljud om du kan koppla in en sån där liten högtalare te mobot, vissa pip-ljud antyder fel på keyboardet/minnet/CPUn etc, finns beskrivning i mobots manual.

Mobot kan paja helt pga för mkt ström om tex någon enhet drar för mkt ström tex keyboard/mus/usb-enheter/CPU-fläkt typ kortslutning alltså.

Tips kan vara att testa annat nätagg, men har du otur kan du paja det om det är en fet kortslutning inne i mobot.

Ja, man undrar varför de inte har AMDs Opteron istället? AMD har ju sina socket G34 Opteron CPUer som har 16 kärnor, moderkort finns ju som tar 4 st såna CPUer och har alltså 64 kärnor (tex TYAN, max 512 GB RAM). Fast kanhända att klockfrekvensen har sin betydelse ? Båda senare generationer av Xeon och Opteron har mkt god skalbarhet.

Kan nämna att jag äger en dual-Opteron kärra (TYAN), Quadro grafikkort - ett riktigt krutpaket med andra ord, fast numera kör jag inte längre med den, pga att den bla drar fett med ström. Plockat ur alla diskarna o sysslar inte längre med Video redigering och rendering

Min Xeon-kärra som ledsamt nog krashade lär jag nog fylla med kattsand och den får bli kattlåda åt min katt. Jo, det finns användning för allt......

Jag är inte helt uppdaterad på Notebook-maskiner, men om man hittar nån fet modell med eSATA (external SATA) -port lär man komma upp i tillräcklig disk-prestanda om man kopplar in ett RAID-kabinett med ngra snabba diskar på eSATA-porten. Det blir dock klumpigt, och knappast bärbart längre.
Snarare man får sätta hjul på alla grejerna, hihi...

Forumets medlemmar e litta slöa på att svara på nya trådar, så jag skriver väl litta kort, kollar bara sweclockers ibland ... Det e en bra dator, (tex dubbla hårddiskar) men själv tycker jag att bärbara datorer är för slöa att pyssla med videoredigering på,

Bla är läs/skriv hastigheten på hårddiskarna bättre på stationära datorer. O enkelheten att RAID-koppla dem. Men om du tycker att datorn i övrigt motsvarar vad du behöver så rek ja dig att koppla in extra skärm till den bärbara, då ser man lättare vad man håller på med tycker jag.

Att syssla med video-redigering på bara en skärm, tycker jag är struligt.

Vista 64bit är att föredra jämfört med XP 32/64 bit om du känner att du behöver mkt minne, dvs RAM. Vista 64bit är bättre på att hantera drivrutinerna jämfört med XP 64bit. XP 64bit är nog svårt att få tag i nu, o kan ta tid att få fram. Hanterar du video-filer som är mer än ett antal GB långa, tex en timme okomprimerat video-material kkan ta 12-17 GB (ej HD, om jag minns rätt), o det underlättar för OSet att skyffla data med ett 64bit operativssystem. Beror också förstås litta på vilken redigeringsprogramvara du har.

Har du filmsekvenser som är bara ngra GB, kan det gå lika bra med XP 32bit.
Rendering, eller omkodning av ett video-format till ett annat, görs lättast på en flerkärnig CPU, efsom detta brukar lasta ner CPU-n rejält, -- Ibland så mycket att det är trögt att göra nåt annat under tiden.

Att moderkorten fortf är rätt så dyra, har väl förmodligen att
göra med att det är mer kostsamt att kvalitets- testa dem
jämfört med att testa enskilda enkalre komponenter.

Likadant är det med komponenter på server-sidan, de måste
ha högre tillförligtlighet, därför måste de testas mer grundligt,
och blir därför dyrare. Jag har jobbat med hårdvarudesign osv,
och ofta brände vi in komponenterna, och testade dem typ efter x antal
dagar, sånt tar tid, och kostar att ha folk som gör det arbetet.

Och upprättar dokumentation över varje enskild enhet. Iofs kan man
ju skeppa otestade moderkort, o låta kunden testa, men då blir ju retur-hanteringen skitdyr förstås.

Hihi, det var ett kul aprilskämt,
Själv tycker jag att teflonspray är kanon om
man vill ha bra glid i musen. Tex Kjell & Co,
www.kjell.com har tex teflonspray, det är dock rätt så dyrt,
med tanke på att det inte går åt så mycket....

IpRed-lagen är bara förtäckt felstavad Ipren-reklam tror jag,
Ellr Vaa ?? Har ja fel ?

Hihi, ja det vore grejer det ja, men det krävs antingen mikrovågor eller induktions-slingor i lägenheten, o då får man alltså välja mellan att bli mikrad, o få en frasig solbränna, eller att stereon o högtalarna pajar utav induktionsströmmarna, för att inte tala om vilka häftiga ljud det kan bli. Plus att de kan få farsans pacemaker att lägga av. Trådlöst el, nej, fy fan, om det inte gäller att bara överföra väldigt liten effekt, för att typ driva en digital klocka utan lyse. Antennen för att fånga upp erfoderlig energi blir dock större än klockan själv. I dagens samhälle finns det ju tex radiovågor i nästan alla frekvenser, och det behövs ungefär en 30 meter lång antenn, för att fånga upp tillräckligt med energi för att kunna driva en digital-klocka av allra enklaste slag, utan visare... Fast bara då alla radiokanaler samtidigt spelar Metallica o annan hårdrock, hihi.....

Intressant snack om atomvapen och så, För Americium-242 kan det kanske räcka med 50-75 g av det ämnet för att få ihop en kritisk massa. Men det betyder att man behöver slakta en sisådär 350-400 miljoner brandvarnare hemma i garaget, att utvinna Americium ur, och det är ändå av isotopen 241. Kritisk massa är ett luddigt bergepp, för det är även formen på klumpen som är viktig. Den ryske kärnfysikern Sacharov konstruerade på 1950-talet en vätebomb som kallades "tårtan", som överraskade amerikanarna med sin geniala och enkla design som ändå fungerade, till skillnad mot deras egna klumpiga lösningar. Det har byggts atomvapen som är små, som kan laddas i en vanlig 21 cm artillerigranat, och även sådana som sitter i vanliga ubåtstorpeder. En atom-ubåtstorped har dock faktiskt ett begränsat militärt värde efsom kaptenen riskerar både sin egen ubåt och besättningens liv genom att använda den, helt enkelt pga att smällen blir för kraftig. Ryska kärnfysiker tog oxå fram en design på en jättebomb på 200-250 MTon, men den blev så stor och tung att inget flygplan skulle kunna lyfta den. Den var tänkt att slängas i atlanten , och vid smällen skulle en jättelik tsunami, på en 15-20 m höjd skapas som dränker hela USAs östkust. Fast även en sån bomb är ju tecken på militär galenskap. Teoretiskt är det möjligt att bygga en fissionsbomb utav naturligt uran (= ej anrikat) , men den blir verkligen tung och stor, åtskilliga ton av uran behövs, för att inte tala om att det kanske behövs 10tals ton av TNT (Trotyl) för att komprimera uranet. För Thorium behövs det ännu fler ton. Teoretiskt kan det oxå byggas bomber utav naturligt uran och plutonium blandat, men även en sån bomb blir klumpig och stor, och kanske svårt att förvänta sig någon enorm sprängkraft heller. Moderna kärnvapen har designats utifrån att få mesta möjliga sprängkraft ut av minsta möjliga mängd klyvbart material, och det är tekniskt sett svårt. Egentligen är det väl tur att riktig galenskap är svår att realisera i praktiken, pga naturens egna gränser?? Eller hur ?

Om Windows 98: vill man köra det riktigt snabbt kan man köra det i en RAM-disk, det förutsätter dock att man har en RAM-disk (och kan mappa den som logisk disk) i det värd-OS där man kör Win 98.

Det lär gå fort.

OBS, OBS, det kan ju verka som att jag fått hjärnsläpp att skriva nåt sånt här inlägg, jag trodde det var ljug o båg innan jag provade själv.

Japp,
det här låter mera som en skröna, men det har funkat för mig
åtminstone 4 ggr. Man llägger in hårddiksen i en esd-påse plus ett par täta
plastpåsar, och stoppar eländet i frysen. Låter den ligga där nån natt eller så.

Därpå får man ta ut den och låta den tina långsamt, inne i plastpåsarna. Den får inte tas ut ur påsen pga att då kondenseras det fukt på den.

När den har tinat upp till rumstemperatur, försöker man starta den normalt.

Tanken är att tex lagerspelet blir tillfälligt mindre, och att tex en dålig lödning kan tillfälligtvis krypa ihop, liksom ngn liten sprcka i ngn komponent kryper ihop.

Dethar fungerat på 2 stycken Toshiba MK 2.5 hårddiskar och 2 st 3.5 hårddiskar för mig.

Jag rekommenderar det inte, men det skadar inte heller disken så länge man inte dräller glass på den, eller den blir fuktig. OBS att disken är ömtålig när den är nedkyld, och FÅR ABSOLUT INTE STARTAS I NEDKYLT LÄGE, vilket kan skada den permanent.

Jaghar bara gjort så här på helt hopplösa diskar o det är inget att rekommendera. På alla fyra kunde jag rädda nästan all data på.
Hårddiskar är verkligen extrema finmekaniska designer som e mkt känsliga för allt möjligt och omöjligt.

Den tunna kontakt-plast-fliken är ömtålig och tål inte många i o ur-kopplingar. Det är alls inget ovanligt att det står andra namn på komponenterna, tillverkaren köper ju komponenter var de kan hitta såna, de kan alltså vara helt identiska ändå.

Men prova på att googla på kretskorts-nret o kolla om det finns nån info, ofta hamnar man på sidor som det är ngn som vill köpa sånt kort pga att han/hon har en krashad disk o är i panik. Det brukar stå nyttig info iaf.

Det behöver ju inte bli så värst dyrt att skicka den till nån som IBAS tex, om det skulle hjälpa med ett annat kretskort etc.

Man kan ev oxå kolla att den verkligen har 5V och 12V på respektive linor.

Ev finns nån info kanske på seagates support sida om att lägga in ny firmware i den, ibland kan det ju dock innebära att datat ändock blir förlorat.

OBS, OBS, det kan ju verka som att jag fått hjärnsläpp att skriva nåt sånt här inlägg, jag trodde det var ljug o båg innan jag provade själv.

Viktigt i det här är om SATA kontrollern ser disken överhuvudtaget,
gör den inte det i nån maskin så är nog diskens kretskort trasigt.

Den disken du beskriver har så vittjag kan förstå en bygel som man kan koppla om så att den tvingar SATA-I läge, dvs 150 Mb/sek. Jaghar varit med om tex IDE diskar som inte funkar som Master, men funkar som Slave. Iaf önskar jag dej lycka till med den.

Det är litta kluddigt med att byta kretskort på hårddiskar,
det är ofta tyvärr så att endast tillverkaren känner till vilka som passar ihop med vilka.

De kan se identiska ut, men tex kan olika firmware, etc vara laddat i kretskortet, vilket gör attt de ändå är inkompatibla. Om det är något trasigt inne i disken så kan du ju sksada det nya kretskortet.

Med krånglande sata-diskar brukar jag först byta kabel, ev port på moderkortet/kontrollern, o se till att den har tillräckligt med ström. Sen kan man skifta ner SATA-hastigheten till SATA-I (dvs 150) ochman kan ev också ställa in native ide mode i bios.

Jag brukar känna på komponenterna när den är igång för att utröna om ngn är onormalt varm, eller helt kall. Mankan också titta med lupp/förstoringsglas ochen skarp ficklampa efter oxiderade lödningar mm. Är de oxiderade så kan det bero på fukt eller varmgång. Att byta en enskild krets bör man inte ge sig på.

Jag är inte själv förtjust i riktigt stora hårddiskar, vill jagha 1 TB kapacitet så har jag hellre 4 x 250GB - om vid en evetuell fysisk krash så har jag bara förlorat 250GB data och har 750GB kvar. Jag är försiktig av mig och köper bara modeller som varit i tillverkning ett tag så man vet på ett ungefär att barnsjukdomarna är tillrättade på just den modellen.

Men jag tycker att man ska försöka om man är införstådd med att det kan gå illa ändå. För tre veckor sedan gjorde jag precis detta, bytte kretskort mellan två hårddiskar, den ena var frisk , den andra kass, men det slutade tyvärr med att bägge korten blev paj. Ovanligt men det kan faktiskt sluta så. Tackolov inget av större värde på dessa diskar, så nu har jag den ena som kastrull-underlägg.

För det mesta går det bra att byta kretskort, om det är exakt samma modell. Men det är inte säkert att man kan få ut data ändå ur den,trots att man fått den att funka. Det kan oturligt visa sig att det felande kretskortet skrivit nåt skräp på hdn så att inget går att läsa på den.

Annars är ju IBAS duktiga på sånt här, det finns nån firma i Nacka som också fixar sånt.

RAID har ju sin största fördel gentemot single-disk-system när man behöver väldigt många samtidiga slumpmässiga read/write accesser. Det är mkt svårare att få en RAID-kontroller att krokna ihop av för hög belastning, jämfört med att få en single IDE-disk att krokna ihop. RAID används framförallt för att hålla read/write-operationernas tidsåtgång inom vissa tolerabla gränser. Prestandamässigt är det fördelaktigast att ha många små (lite GBs) snabba hårddiskar i RAID-en jämfört med att ha ett fåtal (mycke GBs) långsammare hårddiskar. Klustersize, blocksize och stripesize, ja, det brukar stå rekommendationer i RAID-kontrollerns manualer.

Vid formatering av RAID-en kan det löna sig att välja en klustersize som är större än standard, om man har ett fåtal små filer, och många stora. Det kortar ner operativsystemets behov av att anropa läsning/skrivning. OBS att denna klustersize inte är riktigt samma sak som stripesize etc. Man måste skilja på den hårdvarubaserade RAIDens konfiguration, jämfört mot hur operativssystemet ser filsystemet (partitionen). Lätt att bli förvirrad.

Om NCQ, så är det så att RAID-kontrollern tar själv över kontrollen över att sortera kommandona i en lämplig ordning,, åtminstone hos de bättre RAID-kontr-korten.

Intressant bygge faktiskt,

Tänkte skriva ett par rader om RAID-kontrollers,
RAID är egentligen bara nödvändigt om
1. Prestanda utöver vad en enda disk kan ge
2. Någon form av spegling som garanterar att om en
disk pajar, så är RAID-en ändå okej.
3. Man förutsätter att disk-accesserna blir så många,
och tätt på varandra och att de är slumpmässiga.

Under punkt 3 så är det så att ifall man förväntar sig många read/write accesser samtidigt, som dessutom är i hög grad slumpmässiga så lönar sig en bra RAID-kontroller mycket, jämfört med en enda disk.
Det är mycket svårare att få en RAID att storkna av för många accesser, jämfört med att få en enda disk att storkna, och Windows därmed går som en snigel.

Faktiskt så kan många applikationer, tex databaser, med många förväntade accesser per sekund knappast köras utan RAID, - Har man bara en disk sitället så blir det en snigel-databas.

Om en write utförs och det omedelbart efter kommer en read så utför alla RAID-kontrollers detta mycket snabbare än i ett endisk-system.
Ett anrop om en write kommer att returnera mycket snabbare i en RAID, pga
att kontrollen om skrivningen gått bra kan flyttas framåt i tiden pga att man har i allmänhet ett stort buffertminne.

Nackdelen med RAID är väl att för att man ska vara trygg så får man ha en extra kontroller av varje modell liggande i bankfacket ifall en kontroller skulle paja. Det är inte så självklart med den interna RAID-kompabiliteten emellan kontroller-fabrikaten.

Dvs man kan inte vara säker på att RAIDen går att starta efter att en kontroller pajat, om man inte har en exakt likadan kontroller till hands. Nåja det är ju extra nojigt att tänka så, men såna situationer har uppstått.

I en databas som måste vara snabb så lönar det sig ofta att ha många små snabba diskar i RAIDen, jämfört med att ha ett fåtal stora långsamma diskar.

UPS är klart att föredra framför batteri-backup, SKaffa några 12V bilbatterier (fritid), och nån 12/24V till 220V AC -konverter. Konvertern måste dock lämna AC av hög kvalitet, ingen j-kla fyrkantvåg ellr nå sånt.

Det verkar ju klart som att du kommer mest att använda RAIDen för läsning,
så den mest märkbara skillnaden gentemot att bara ha en massa diskar är att en öppning av en mapp , o sökning after en fil och bläddring kommer att gå riktigt fort, jämfört med på enskilda diskar.

Min erfarenhet av XPs reparerings-alternativ som kommer upp vid boot på XP-skivan är inte mycket att ha på endator som varit igång nåt år eller så. Att reparera Vista harjag inte mycken erfarenhet av, tyvärr känns min tiid med Vista totalt bortkastad, och har mkt bättre erfarnheter av XP64.

Vid reparation av XP kan hända följande:
Disk emulatorer tex Daemon-tools upphör att fungera
CD-audio-rippning fungerar ej
Video-DVD uppspelning fungerar ej
Ett flertal mediaspelare tex VLC måste installeras om, annars är det möjligen, kanske, troligen, något så när sannolikt att Windows Media Player funkar.
Nero funkar kanske inte
Sen är det problem med at man kan bli tvungen att lägga in drivrutiner på nytt,

Sammantaget tycker jag att reparation skapar så mycket merarbete och kanske instabilt system att man egentligen vinner tid med att installera om hela klabbet. Har man bara en lista, o laddat hem allt man behöver innan går det faktiskt ganska fort att blåsa rent, o lägga i alltihopa igen. På köpet får man i de flesta fall ettt stabilt system, o skulle det krångla är det enklare att felsöka, jämfört med ett system som har reparerats, som kan bli mkt svårt att felsöka.

I de flesta fall är reparations-alternativet också ganska långsamt, och kan skapa problem om mappar, användare etc är krypterade.

Kan du klara dig med att först installera Vista, sedan SP1, och sedan dina drivvrutiner kan det faktiskt gå bra.

För XP SP3 har jag upptäckt att det är lättast att installera XP, därpå SP3, o sedan drivrutinerna. Gör man i ordningen XP, drivrutiner, sist SP3, kanske man i många fall får installera om drivrutinerna. Harman otur som min bror hade nyligen blåstes grafik-drivrutinen bort av SP3, o det var bara en enfärgs-skärm han såg, dvs den var svart hela ttiden.

Egentligen kan jag inte klanka på reparations-alternativet, pga att möjliga kombinationer som ett OS kan ha efter nåt års använding är mkt stort, och därför aer det svårt att göra en tillförligtligt reparations- rutin. Vill man ha snabb åtkomst till perfekt reparation, ja då finns det bara att klona OS-HDn antingen som ett antal DVDer eller som en stor Ghost image på nån hårddisk.

Något annat praktiskt och snabbt alternativ finns inte, - tycker jag.
Man kan ju annars hålla på i veckor o felsöka i ett spök-system.

Vad ligger prestandan på ungefär? 220 MB/sek kanske i läshastighet?

Jaghar inte hängt med det senaste med RAID, men en RAID-kontroller som har inbyggd krypteringsprocessor, skulle teoretiskt sett kunna utföra en äkta hårddisk-kryptering som skulle vara mycket, mycket svår att forcera. Man kan tänka sig att om man anger fel krypto-nyckel, att hela innehållet förstörs. Nackdelen med 1-hårddisk-kryptering, är att systemfilerna - typiskt är ungefär 4GB på en XP-installation systemfiler, med redan exakt kända bitmönster, som utgör en stor bas att utgå ifrån för att dekryptera en hårddisk.

Skulle däremot en RAID-kontroller kunna kryptera i real-tid, så kan datat bli så utspritt på flera diskar att även om man har hela 4GB med kända bitmönster, det blir synnerligen svårt att forcera.

Kul att det funkade, den verkliga fördelen med RAID som jag ser det är att flera read/write operationer kan pågå samtidigt utan att det laggar för mkt, jämfört med ett endisk-system. Ett endisk-system som tvingas till många read/write på en gång, går segt särskilt i Windows XP tycker jag själv. Bättre i tex Win 2000, Suse, Debian mfl.

Write är alltid långsammare pga att kontrollern måste kolla att skrivningen utförts korrekt. En del kort kan optimera ändå så att en read kan pågå samtidigt som kontrollern kollar att en föregående skrivning gjorts korrekt. Förutsatt att det finns tillräckligt med buffertminne på kontrollern förstås.

Det är alltså svårt att få en RAID-array att "storkna" pga för många read/write-ops. Nackdelen är det att en vanlig användare fattar nada hur man sätter upp en RAID, det e dyrt, väger mycket o tar mycket ström, plus att ett dåligt program som löper amok, ller ett virus kan typ radera 10 000-tals filer på bara ngn sekund, --- Innan man har fattat att nåt är på tok, så är väldigt mkt förstört.

Rent teoretiskt är det svårare att få tillbaka raderade filer med någon filerecovery/undelete -metod på en RAID jämfört med ett endisk-sytem, men jag har inte testat det i praktiken. Pga kontrollerns optimeringar så om en radering av ett kluster görs, är det sannolikt att ingen flyttning av huvudet görs innnan skrivning påbörjas. Kontrollern har ofta optimerats för att minimera huvud-flyttningarna, vilket gör det sannolikt att nyligen raderat data överskrivs.

Nåja, - det var bara en tanke, som sagt har jag inte haft anledning att testa det i praktiken. En annan aspekt med RAID som är värdefull är att fragmentering spelar inte så stor roll i RAID-system, som i ett endisk-dito.

Men först när en RAID börjar bli riktigt full med data-filer märks en markant ökning av accesstid, sjunkande läshastighet etc pga fragmentering.