NAS /filserver unRAID, plats för 8st 3.5" diskar + APC UPS
Stilren o snygg case med 2x 4-slots låsbara frontmatade HD-cages. Enkelt att hantera vid behov av byte o/e uppgradering av diskar. Rackmonteringsbar (har inga skenor).
Moderkort: Gigabyte B250M-DS3H-CF
CPU: Intel i5-7500
RAM: 16 GB
Disk-kontroller (PCI): LSI 9211-8i
2 * 128 GB SanDisk SDD SDSSDHP128G (cache-diskar)
PSU: Be Quiet Pure Power 9
UnRAID Plus licensen ingår i köpet
LAGRINGSDISKAR INGÅR EJ, jag upprepar: inga lagringsdiskar (3.5") medföljer. Endast cache-diskarna ovan.
Back-UPS RS 1500 LCD ingår. Håller igång NASen i runt 2-3h vid strömavbrott innan den gör en graceful shutdown.
UnRaid är mycket bra OS för NAS/filserver. Stödjer virtualisering, Dockers, m.m Går att blanda storlek på diskarna, enda kravet är att partitetsdisken är lika stor eller större än den största largringsdisken. Exempel vid 16TB diskar, kan du få upp till 112 TB lagring!! Går att börja med endast 2 diskar o sedan bygga ut allteftersom.
Endast avhämtning i Bro (förort nordväst om Sthlm). Har ingen passande låda o UPS är mycket tung...
Som någon skrev tidigare i tråden, så har det blivit avsevärt sämre senaste halvåret eller så.
Specifikt flöden via Arlanda, verkar vara rent lotteri vad som händer med försändelserna.
Mina 2 senaste exempel - båda försändelser från UK:
1) Avsändaren skickar vanligt brev. Kommer inte fram, försvunnet. Avsändaren skickar nu om försändelsen som REK. Tar 1 dygn från UK till Arlanda. Sedan tar det 9 arbetsdagar innan det dyker upp hos mitt ombud, under tiden ingen uppdatering på spårningen.
2) Avsändaren skickar paket som REK. Åter igen endast ett dygn att komma till Arlanda. Efter 1 vecka ringer man PN: - "Det kan ta upp till en vecka då det är mycket paket nu...". Efter 2 veckor ringer man igen: -"Det borde varit framme nu. Vi kan inte se vad som hänt med ditt paket. Du får nog se det som försvunnet och be avsändaren reklamera".
Behöver jag berätta hur högt mitt förtroende för PN är?
Inte för att jag skulle lägga det mellan hus (som TS ska) - men för den som söker o hittar tråden senare bör även nämnas sk "direct burial" kabel. Är gjord för att grävas ner direkt. Använde dylik vid uppsättning av övervakningskameor utomhus i träd (sommarstuga).
Kanske blir problem med att logga in med en router.. Men om man har en dator som är uppkopplad t.ex. en NUC, går det att dela vidare signalen till en router via trådbundet LAN?
Alltså att NUC:en agerar mellanhand som trafiken går igenom..
Connectify har historiskt varit ett ganska trevligt program. Nu flera år sedan jag testade, så skall inte svära på att det fungerar för detta scenariot - men kanske värt att undersöka.
Nej, det gör "man" inte. Inte generellt i alla fall. Om du har en låg lön och/eller en väldigt hög fackavgift, så kanske.
Som exempel: 45 år i Unionen x 12 x 225 = 121.500.
Men du har en poäng. Ju lägre lön man har, desto högre procentuell del av nettoinkomsten utgör avgiften. Och då gör man klokt att tänka över värdet av den (o alla andra fasta utgifter) extra noga.
Visst läser jag. Du verkade vilja hävda att det var en god investering, och då kändes det rimligt att fråga hur högt priset borde få vara.
Hypotetiskt liksom, när är det inte längre en vettig investering? Kunde vara intressant att höra hur du eller andra ser på det, tänkte jag.
Ok, då missförstod jag dig. Tolkade dig som att du önskade se moraliska eller etiska aspekter på hur fackföreningen nyttjar de pengar som jag betalar in.
Jag har inte påsått att det är en god investering. En försäkring kan per definition aldrig vara en god investering för alla (om man strikt räknar inbetald permie vs utbetald ersättning).
Däremot är det min bestämda uppfattning att för väldigt många medborgare är endast A-kassa ett väldigt svagt skydd. Kan man få en inkomstförsäkring för en rimlig premie - tycker jag man skall beakta det. Självklart, skulle man har flera 100K i besparingar är det kanske mindre prisvärt.
Att det är en fackförening som i detta fallet säljer mig försäkringen är, återigen för mig personligen, en bisak.
Jag menade det sistnämnda.
Då kan det alltså bli hur illa som helst. Menar du verkligen att det inte finns någon gräns?
Vad säger du till dom som tycker att arbetarna borde påminna förbunden om att förbunden är till för medlemmarna, genom att kräva bättre förmåner för pengarna?
Du läser inte vad jag skriver. För MIG är det en icke-fråga. Jag har köpt en försäkring - punkt slut.
Sen förstår jag fullt ut att det finns massor med rättfärdigade synpunkter kring medlemsavgifter och förmåner. Självklart skall medlemmarna (kunderna) framföra sitt missnöje om/när sådant finns. Och det är ju bara att se sig om i övrigt i denna tråden, där detta ventileras friskt.
Min poäng var att lägga en rent ekonomisk aspekt på diskussionen.
Oklart vad du refererar till. Om du syftar på försäkringar i allmänhet eller hur fackförbund rent generellt använder sina medlemsavgifter.
Antar att det är det sistnämnda? Där kan man naturligtvis ha mängder av åsikter. Personligen är det för mig en icke-fråga. Jag köper en försäkring, till bästa möjliga pris. Hade jag kunna köpa den billigare av ett traditionellt försäkringsbolag, hade jag gjort det.
Ja men du måste ju räkna in sannolikheten att du behöver utnyttja försäkringen. Detta bestämmer ju om försäkringen beräknas betala för sig eller ej. Den jämförelsen du gör är ju relevant om man tror att sannolikheten för att bli arbetslös är 100% men för de flesta är den inte det.
Så enkelt är det inte. Försäkringsteori är ett mycket komplicerat ämne. Precis som min villaförsäkring så är sannolikheten liten att jag någonsin behöver åberopa några större summor/skador. Vilket återspeglas i premien. Om alla försäkringar skulle falla ut hade premien självklart varit astronomisk. Att inte försäkringen "betalar sig" för den stora massan är en förutsättning för dess uppbyggnad. Den skall betala sig för de få av oss som blir arbeslösa och behöver nyttja den.
Skrivet av Aktsu:
Sen är det en fråga om man klarar av att svälja kostnaden, försäkra boendet är ju rätt rimligt då de flesta inte kan svälja en miljon så det kanske man behöver även om man beräknar att man går minus på det. Men de tusenlappar som är diffen mellan A-kassan och inkomstförsäkringen klarar fler av.
Tyvärr är inte verkligheten för den stora massan så. Finns otal undersökningar som visar på stora procentandeler av svenska hushåll som inte skulle klara av stora inkomstförändringar i familjen. Sen är det inte några få tusenlappar vi talar om. Se min kalkyl. 40K är ingen helt ovanlig lön. Du har då ca 30K netto. Med ren a-kassa 14, alltså 16K minus. Med inkomstförsäkring 22,5 - alltså 7,5K minus. Många familjer skulle ha svårt nog med minus 7,5K/månad. Minus 16? Godnatt.
Oavsett vad man tycker om facket. Dess nytta - historiskt och i nutid.
För mig är det ren ekonomi och matematik, då det inte finns en chans att knyta en privat inkomstförsäkring billigare.
Sannolikheten att man behöver nyttja den? Ja, för de flesta självklart låg, men det är så försäkringar fungerar. Det inte speciellt stor sannolikhet att ditt hus brinner ner eller har inbrott - men du har ändå en försäkring mot det.
Ett räkneexempel (Unionen i detta fallet).
40K brutto ger dig ca 22,5K netto med inkomstförsärking. Ca 14K utan.
50K brutto ger dig ca 26,5K netto med inkomstförsärking. Ca 14K utan.
60K brutto ger dig ca 30K netto med inkomstförsärking. Ca 14K utan.
Avgiften är 225kr/mån.
Vid 40K brutto har jag på en enda månads utbetalning fått ersättning för 3 års avgifter.
Vid 50K brutto har jag på en enda månads utbetalning fått ersättning för 4,5 års avgifter.
Vid 60K brutto har jag på en enda månads utbetalning fått ersättning för 6 års avgifter.
Jag ser det som vilken annan försäkring som helst. Har den inte för att jag TROR den kommer att behöva användas. Jag har den för OM det skulle behövas.
ComHem kör kampanj o erbjuder 250/100 för 250kr/mån (24mån) i mitt villaområde.
Litet intressant då befintligt Telia är betydligt dyrare.
1) Är ni som kör 250/100 via fiber från ComHem nöjda? Hastighet, stabilitet?
2) Har ComHem börjat med CGN (Carrier grade NAT) - dvs oäkta publika IPs? Om ja, fixar deras kundtjänst detta utan strul?
Poängen var att att ditt svar är tyvärr missledande - de som läste ditt inlägg kan lätt tro att en repeater är samma sak som en trådlös brygga.
Tanken var god. Du personligen har säkert koll på skillnaderna, men om jag som mindre kunnig läser ditt inlägg, sedan köper fel enhet så är jag inte speciellt hjälpt.
Jag skulle rekomendera en trådlös nätverksbrygga (tex valfri asus router), då kan du ansluta din stationära dator till denna och sen placera den på ett bättre ställe.
Finns även enheter som är ämnade för sånt, brukar falla under repeater namnet.
Trådlös brygga ≠ repeater
En accesspunkt - omvandlar från trådat till trådlöst
En trådlös brygga - omvandlar trådlöst till trådat
En repeater - tar en trådlös signal och skickar den vidare
Ja, det finns hel del produkter som kan ta alla dessa rollerna - det är riktigt. Dock ingen garanti att en AP kan agera trådlös brygga eller en brygga kan agera repeater - man får läsa noga.
Skrivet av boibo:
skilladen på en full router med repeater stöd och en repeater är att routern kan ha fler nätverksportar så du kan använda den som switch.
En accesspunkt som inte sänder data skickar alltid dock löpande sk beacons för att annonsera sig, det är korrekt. Dessa beacons tar högt räknat uppemot 0,2% airtime per SSID. Normalt har man sällan mer än 3-4 SSID. Alltså är en AP som inte jobbar ca 99% tyst.
