det finns en svår aspekt av illegal fildelning som blivit vanligare med åren: kvalitén på produkten är inte alltför sällan mycket bättre som piratdistribution än van man får som lagligt köpt.
Film: välj kvalitet! vill du kolla på mobilen (200-600mb)? kolla på liten skärm/snabb nedladdning (600-1200mb)? kolla i maximal kvalitet (4gb+)? Du slipper reklam, DVD/BRay, varningstexter, mjukvarobegränsningar. Tillgängligt utan regionala begränsningar.
Serier: nya avsnitt direkt vid släpp, betyder att inga spoilers finns ute än. Kvalitet efter önskemål. Reklamfritt. Samlade seasons finns att ladda ner.
Musik: liknande fördelar som med film. Dessutom- discographies finns tillgängliga under EN torrent, inklusive rare/bootlegs och extramaterial som ofta inte finns att köpa lagligt.
Spel: spendera <5min för att fixa cracks sen funkar det bra utan DRM och annat resursslöseri. Många nya spel har så mkt problem vid säljstart att crackade versionen är enklare och smidigare att installera och spela. Ingen insamling av "user statistics" ingen "registrering" etc.
För mig är vissa saker mycket positiva, ffa REKLAMFRITT, tillgänglighet digitalt (kan se och se om när och var jag vill), valbar kvalitet (mästerverk->HD, slötittande->små filer) och inga krav kring åsiktsregistrering eller namninsamling.
Dessa skillnader gör det mycket attraktivt för mig att välja piratvägen.
Jag har Steam sedan några år tillbaka och laddar inte längre ner spel. Senast vid Borderlands 2 släppet förra veckan tänkte jag att piratversionen hade funkat bättre (steam gick offline och savefiles gick åt pipan).
Jag betalar för Spotify- 80% av det jag lyssnar på funkar utmärkt på samtliga datorer och mobilen. Tool, Pink Floyd, Metallica etc finns dock inte i någon vidare utsträckning så då hade det varit fint att ladda ner filerna till de datorer jag sitter vid (jag har rippat mina CD skivor med har ingen lättillgänglig server att streama filerna från).
Film? Jag körde Voddler under betan för några år sedan och kollade på massor med sköna B-filmer. Kvalitet/hastighet och tillgänglighet är dock fortfarande begränsade. Dessutom vill jag kunna se filmerna på olika ställen (typ: ta med dem till sommarstugan där det inte finns uppkoppling).
And the kicker: vem betalar jag till när jag köper media? Affären som säljer. Av det är en del skatt, en del vinst. Av det som återstår är en del till återförsäljaren/distributören, och hur stor del går till de som faktiskt förtjänar förtjänsten? Poängen här är inte att diskutera varför det ser ut som det gör utan snarare att det är psykologiskt jobbigt att veta att jag med inköp av media som annars finns mer lättillgängligt (och nästan gratis, men olagligt) sponsrar en affärsmodell som bevisligen är totalt förlegad. Och att jag sponsrar de lagliga tvister som hela tiden försurar för konsumenterna. Och att jag sponsrar företag som spenderar stora pengar på att registrera pirater (dvs många vanliga svenska ungdomar) eller skicka hotbrev eller stämma folk för relativa trivialiteter.
Problemet ligger i att det finns en obalans i vad som är tekniskt möjligt (nästan oändlig distribution i vilka format som helst) och vad distributörer har valt som affärsmodeller (DRM, egna onlineshops/program, streaming utan möjlighet till nedladdning, reklambaserade modeller, registrering, uppspelningsbegränsningar, geografiska skillnader, censur etc etc). Därför är piratandet så attraktivt. Att stora företag slår tillbaka med lobbyism och hot om straff ISTÄLLET för att lösa deras tekniska otillräckligheter gör att det dessutom känns SKÖNT att snuva dom på konfekten och ladda ner utan deras välsignelse.
Det är mina åsikter. Jag är principiellt emot piratkopiering för enskilt bruk. Men jag är mer emot trångsynthet och hot från miljardindustrikonsortier vars ÄNDA SYFTE är att tjäna mer pengar åt sig själva. Det är en större fara för samhället i stort. Skit ska skit ha.
