Skrivet av anon297462:
Goddagens,
Det är nog hundrade gången jag skriver på SweC. om subnetting men jag har fått bra svar längs vägen och gör ett litet försök till så får vi se vart det leder. Jag har koll på FLSM, Bitwise and etc. Men nu ger jag mig på VLSM. Alla källor jag hittar är på engelska, och kort sagt så fallerar pedagogiken där på.
Var är jag i lärandeprocessen här?
- VLSM används för att subnäta ett subnät för att minimera slöseriet med IP adresser / IP-spann.
- VLSM kan inte erbjuda det exakta antalet IP-adresser man behöver, utan man får välja det block över. T.ex. behöver jag 120 adresser så får jag välja 128 blocket osv.
Jag försöker förstå VLSM, men den enda svenska källan jag hittade är från 2008 och ser ut som vanlig subnetting (FLSM). Man lånar bitar, tills man har block stora nog att ackomodera det antal IP-adresser man behöver, men inte mer.
Om jag gissar lite fritt
Ett företag nyanställer och behöver en ny pool med adresser till två avdelningar. Ekonomi behöver totalt 60 adresser, och marknadsföring behöver 25.
Då får Ekonomi subnät 255.255.255.192 (1+2+4+8+16+31 = 62) vilket lämnar plats för nätverksadress och broadcast. Dock inget utrymme för framtida klienter.
Marknadsföring får då 255.255.255.240 (1+2+4+8+16 = 31) , men då blir det ju ändå ett visst slöseri med IP-adresser och jag ser inte hur detta skulle vara subnetting av ett subnet. Eller handlar VLSM om att skapa olika subnät efter behovet av IP-adresser istället för att bara dundra till med ett stort antal utöver det som egentligen behövs?
Är det någon som vågar sig på att försöka förklara hur VLSM fungerar egentligen?
Du beskriver det helt rätt. Att "dundra till" med stora nät kanske man inte har möjlighet att göra. Du kan ha ett begränsat antal IP-adresser at utgå ifrån. Även om du inte har det så kan det vara dumt att skapa löjligt stora subnät eftersom du framöver har mindre utrymme att växa i (skapa nya subnät). Mer än 200 klienter i samma IPv4-nät är också nåt man bör se upp med, men det beror på hur broadcast-tjattriga klienterna är. Windows 10 är betydligt bättre på att inte snacka en massa strunt på nätet jämfört med tidigare windowsversioner.
VLSM är som du säger lämpligt att använda för att minimera slöseriet med subnetting med statisk nätmask. Nackdelen är att man får en mer komplicerad routingtabell istället, men IPv4-nät subnettas i princip jämt med VLSM idag. Det betyder inte att du kan få en nätmask som är precis vad som helst. Du kan tex inte få ett nät som rymmer exakt 50 IP-adresser. Men du kommer betydligt närmare ett värde än om du inte använde VLSM. Talbasen är fortfarande 2, så matematiken tvingar dig till antal som är 2^X. Dvs 2, 4 8, 16 osv. Så ett visst slöseri blir det. (Från början använde man alltid /8, sen blev det klass A, B, C, sen VLSM)
Om du verkligen ska ta reda på hur det funkar måste man rita upp det binärt. Jag är lite för slö för att orka rita upp det exemplariskt i den här tråden, men subnätmasken är alltid ett antal 1:or följt av ett antal 0:or. Tex 255.255.255.0 som binärt blir
11111111.11111111.11111111.00000000
Nollorna är "host-delen", och de kombinationer du kan skapa där ger dig antalet hosts som är möjliga för IP-subnätet. I detta fall är det åtta nollor. 2^8 = 256. Sen försvinner 2 adresser för nät och broadcast, så 254 blir kvar.
Om du ska ta reda på en nätmask utifrån en kravställning, tex 60 adresser i ditt exempel, så leta reda på 2^X som blir så nära över 60 som möjligt.
2^2 = 4
2^3 = 8
2^4 = 16
2^5 = 32
2^6 = 64 <-- Bingo
... alltså behöver du 6 bitar i hostdelen:
11111111.11111111.11111111.11000000, vilket är 26 ettor, alltså är nätmasken /26 med CIDR-notation. Det rymmer 62 hosts, mao får du ett slöseri med 2 IP-adresser och det kan du inte göra nåt åt.
Eftersom varje nät med /26-mask rymmer 64 IP-adresser är varje nät du kan ha med den masken en multipel av 64:
10.0.0.0/26
10.0.0.64/26
10.0.0.128/26
10.0.0.192/26
... mao kan du inte ha nätet 10.0.0.32/26. Om du vill veta varför så rita upp det binärt:
00001010.00000000.0000000.00100000
11111111.11111111.1111111.11000000
Ser du att det är en etta i hostdelen? Inte tillåtet. På samma sätt kan du aldrig ha ett nät som heter 192.168.1.0/23.
Nätmasker "större" än /24, dvs de som rymmer mer hosts än 254, brukar också vara lite rörigt att förstå till en början, eftersom det spänner över IP-adresser där siffror ändras i flera oktetter. /23 exempelvis är 10.0.0.0 - 10.0.1.255. Men principen är densamma som ovan. Om man ska tänka ut första och sista IP för en /20-nät så brukar jag "fuska" och tänka hur många /24-nät saker är:
/24 är en bra bas att utgå ifrån.
/23 är dubbelt så stor. Dvs två /24or. Typ X.X.0.0 - X.X.1.255
/22 är fyra ggr så stor. X.X.0.0 - X.X.3.255
/21 = 8
/20 = 16st /24, Dvs X.X.0.0 - X.X.15.255
Bonus-off-topic-info: Vilken klass en IP-adress har avgörs av IP-adressen, inte subnätmasken. /24 innebär inte att det är en C-adress. 10.0.0.0/24 är A-adresser.
