Skrivet av SirMacke:
Bor idag i en liten stad, ca. 10.000 invånare och som har allt som man kan behöva på bara några minuters avstånd, bekvämt.
Har två barn, 1 och 4 år gamla.
Vi lever idag på 84kvm hus och det är trångt, så vi letar större hus.
Jag kommer gärna ut i skogen, t.ex. kollade vi på ett hus utanför den by jag är född och uppvuxen i igår.
Det är 20 min bilfärd till stan, inga affärer i byn. (Kanske 200 invånare)
Är dock inte säker på om man är redo att släppa närheten till allt.
Man kan inte nödhandla på kvällen direkt om något saknas till maten, vad kommer barnen att tycka om några år.
Längre till jobb för oss, inga parker man kan gå till för att barnen ska träffa andra barn. Så småningom får man köra barnen överallt.
Ni som stått i samma situation, är det värt det?
Jag och frugan flyttade ut halvt på landet (1500m från 50-skyltarna) och kan tipsa om lite småsaker som vi har upplevt (15 år) efter att ha bott centralt i örebro och sedan en mindre stad. Vi har en (väldigt liten) gård med två små hagar. Huset ligger hyfsat nära en större väg och var när vi köpte det uppvärmt med olja (!) vilket var det första större projektet vi gjorde, konverterade till vedpanna.
Som svar på din fråga: Ja, det är, allt invägt absolut (!) värt "det negativta".
Det är väldigt positivt med stora egna ytor; för då kan man ha studsmattor, fotbollsmål, lekstugor, skottramp, klätterträd och trädkojor och en idiotstor plaskpool... samtidigt... och det är helt outstanding för kidsen. Att ha smådjur (katt/hund) blir precis perfekt på vischan, våra innekatter blommade ut och mådde jättebra - som hundägare blir det helt perfekt. Vi har numera även ett par hönor, vilket är lite av en hobby men även en erfarenhet för barnen, möjligheten att med mindre problem ha flera djur öpnnas. Man kan närodla eget i lite större parti (tänk större potatisland och växthus), vilket är krånglig(are) i stan. Det finns utrymmen för helt sjuka extravaganser utan att det känns som man offrar yta, exempelvis uteplats modell skitstor med ordentligt med relaxyta och grill/utekök. Cyklar, mopeder andra pryttlar får ledigt plats, förvaring (tänk skidutrustning på sommaren och cyklar/etc på vintern) är inte ett problem öht. Man kan sällan välja sina grannar men jag tänker mig att man är mer mån om sina grannar på landet än inne i stan, det är en trevlig bonus... man har stenkoll på skummisar som rör sig i området och varandras barn vad dom gör (FF fungerar inte sådär svinbra för tonåringarna). Jag känner att om jag behöver hjälp av min granne så har jag honom hos mig på 1 minut, med hagelgevär i handen om så behövs. Man hjälps åt på ett annat sätt helt enkelt. Det skedde en bilolycka ett par hundra meter ifrån mig och innan brandkår/ambulans var där så var folk på plats med filtar, ficklampor, förband och en med motorsåg, man diskuterade vem som skulle hämta traktor om det skulle behövas. Helt fantastiska människor som bor omkring mig. Det är en aspekt i livet som jag tycker glöms bort och antagligen är väldigt viktig.
Lite negativt:
Barnen behöver skjuts till allt (tills dom är ~15+) och därefter även till allt under vinterperiod (om dom inte har en mopedbil/epa/etc). Så, tänk alla fotbollsträningar, danslektioner, ridning, hockey, scouter och alla jäkla grejer... dit och tillbaks, för varje unge, dubbla resor. Barnen får även längre till vänner och aktiviteter - och jag har periodvis mest känt att jag spenderar vissa dagar som någon slags taxi, riktigt tråkig men det är bara att bita ihop. Kidsen väljer även att ta cykeln/mopeden numera vilket jag tycker är bra, dom lär sig att transportera sig själva med allt vad det innebär.
Det är lite bökigt med snön på vintern, man uppskattar en snöslunga. Det krävs lite utrustning och händighet att sköta om ett hus på landet, jag har en större åkgräsklippare, röjsåg och motorsåg exempelvis - något som jag (it-tekniker då) inte var direkt van vid... men rätt fränt faktiskt när man kom in i det. Vi eldade med ved, bara det var mycket jobb (billigt, men fan vad jobbigt)... men nu hade jag nog kört på berg/jordvärme och solceller direkt vid anskaffande av hus, elda *inte* är mitt bästa tips.
Om barnen (eller vi) har velat göra något som händer i stan, exempelvis tivoli, cirkus, gå på pizzeria, standup, kolla en fotbollsmatch, afterwork etc så är det inte något man gör helt spontant. Likaså som du säjer med spontan/nödhandla - det är en sur bilresa för att lösa det. Så man lär sig att planera (för man ledsnar efter 2st nödhandlingsgrejer till det där födelsedagskalaset man ska ha, samma dag)
Numera är väl det knappt en fråga men fiber måste ingå, du vill verkligen ha bra bredband. Värt att ha stenkoll på. I mitt eget fall "tvingade" jag mina grannar att kasta med fiber när det grävdes ett avloppsnät. Om du har plats (vilket du nog får i ett hus på landet), gör ett fränt gaming/dator-rum och ta bort datorer och konsolspel från barnens rum, livet blir enklare när dom blir tonåringar då.
När jag har frågat mina barn (äldsta är 21) vad dom tyckt om att bo på landet som barn så är dom mestadels väldigt nöjda med det. Dom har saknat vissa grejer och stört sig på andra (jag borde ha konverterat från ved till jordvärme tidigare), men skattar sig lyckliga över många saker som deras kamrater i stan har saknat. Får jag rekommendera något till dig så ta ett hus på landet med mycket grönyta och förvaringsutrymmen (förråd och garage + någonstans där du kan låsa in dig och vara ifred, typ en verkstad). Ha inte för lång tid till arbetet, men tänk på att du oftast tjänar in restid på grund av att du inte står i bilköer så avståndet kan få vara lite längre.
