Vill bli systemutvecklare och går i Komvux - osäkert tillvägagångssätt?

Bra att du satsar! Du kommer att klara det!

Svarar ganska rakt, tänker att ärlighet hjälper dig mest!

Fråga:
1. Ja definitivt, verkligen!
3. Det är väl bara att hoppa av? Eller läs klart nuvarande kurser om det krävs av någon anledning men starta inga fler. Det är väl ingen bra idé att slösa tid och pengar på något som är värt typ 0.

Kurserna på komvux är väl på gymnasienivå? Dvs liknande som folk som går på gymnasiet läser? Ingen får jobb som systemutvecklare efter gymnasiet, om man inte är någon typ av extraordinär talang men då är det knappast gymnasiekurserna som bidragit.

Sannolikheten att du får jobb baserat på de kurserna är väldigt liten. Helt ärligt om jag intervjuade någon som gått de kurserna istället i din situation hade det nog faktiskt varit en nackdel jämfört med om du bara var självlärd. Alla jag känner som gått såna kurser på vanliga gymnasiet brukar mest skämta om hur utdaterade och dåliga de var. Jag har ingen anledning att tro att det är annorlunda på komvux. Så nu måste jag som arbetsgivare förutom övrigt du behöver lära dig som junior dessutom se till att du lär dig av med dåliga vanor och teknik du lärt dig på komvux.

Som jag ser det har du tre alternativ, i ordning av vad jag personligen tycker är bäst. Men jag vet inte din situation och det finns många avvägningar mellan alt 1 och 2, båda är bra!

1. Du läser upp det du behöver för universitetet. Antingen genom komvux eller ett tekniskt basår. Sen läser du någon av följande utbildningar:
- Högskoleingenjör datateknik
- Kandidat Datateknik
- Systemvetare
Med den här vägen får du en bra grund att stå på och dina chanser till jobb är typ 100%. Alla jag pluggade med fick jobb utan problem och vissa var inte direkt superbra utvecklare.

2. Du läser en yrkeshögskola (efter att ev läst upp behörigt som behövs). Någon typ av utvecklare eller liknande. Finns många bra trådar kring vilka skolor som är bra. Föredra något brett typ systemtvecklare eller fullstack till något smalare typ javascriptutvecklare. Det är ger också stora chanser till jobb om du satsar.

Du skulle definitiv klara alt 1 eller 2. Gäller bara att ha något litet driv.

Alternativ 3 är att du fortsätter på komvux och försöker bli självlärd. Räkna kallt med att komvuxkurserna är värda typ 0 men kanske kan ge dig ett papper som kanske funkar på någon HR-person. Jag vet inte. Med detta alternativ kommer du behöva jobba stenhårt för att lära dig själv. En bra start är att genomföra hela Odin Project (https://www.theodinproject.com/paths Fullstack Javascript) och eller Fullstack Open (https://fullstackopen.com/en/) du kan också googla det finns många sidor om detta som är bra:
https://www.reddit.com/r/learnprogramming/comments/gsansp/my_...
https://github.com/ossu/computer-science
https://teachyourselfcs.com/

Jag säger inte att alternativ 3 inte går men det gäller att du verkligen ligger i och betraktar det som ett heltids+ jobb! Jag vet inte om jag själv hade klarat det, det är tufft när man inte har några deadlines.

Sen för att nyansera det hela, det är klart att det finns en chans att komma in någonstans med lite tur även med bara komvux kurserna men sannolikheten är markant lägre och så det jag skriver är utifrån vad som är mest sannolikt och långsiktigt ger bäst grund att stå på.

Det är också utifrån att du vill bli systemutvecklare. Om du vill jobba med IT (som är en rätt annan sak mot utveckling) har jag inte så stor aning om vad som gäller.

Tekniskt basår är bra men du behöver grundläggande behörighet ändå. Och det är absolut inte enkelt. Jag började tekniskt basår två gånger på Chalmers och hoppade av, första gången för att jag inte alls var beredd på hur svårt det var och hur mycket tid man behövde lägga, andra gången gick det väl inte direkt superbra heller men anledningen till att jag hoppade av var mer att jag inte trivdes så bra, var kanske inte så sugen på att plugga egentligen och framför allt att jag fick ett jobb som betalade ok. Några år senare körde jag på systemvetenskap istället, det hade inte lika höga krav på matte, fysik och så och det passade nog mig bättre än ingenjör ändå.

Enligt Chalmers: ​
Förkunskapskrav: grundläggande behörighet
Du behöver också: Matematik 2a eller 2b eller 2c, Engelska 6

Lite mer än bara grundläggande behörighet kanske, men inte höga krav, vilket väl är poängen med ett basår. Chalmers basår ger också förtur till deras ingenjörsprogram så det är en del som går basår fast de egentligen har behörighet för att läsa en civilingenjör, men kanske inte betygen att komma in på den de vill eller så.

Jo det finns många vägar, och efter några års erfarenhet så är nog de flesta löneskillnader borta också. Men det är klart att det är lättare att få bättre betalt från början med en högre utbildning. Min upplevelse är också att YH och liknande inte riktigt ger lika mycket kunskaper på en del områden, alla kanske inte behövs beroende på vad för jobb man siktar på, och många kan man ju komma ikapp själv, men det krävs kanske lite mer av en utöver utbildningen jämfört med universitetet, å andra sidan borde utbildningen också vara lättare förstås.

På mitt jobb exempelvis har de anställt några dataingenjörer som är nästan nyexade och utan relevant erfarenhet som har visat sig inte var så bra kanske (några bra också förstås), medan för att de skulle anställa en YH-utvecklare så hade den behövt visa upp ett stort intresse för utveckling och gärna branschen, och/eller relevant erfarenhet, och/eller något riktigt häftigt hobbyprojekt, och sannolikt behövt vara rätt imponerande på intervjun liksom. Och då lär ändå ingenjören få rätt mycket högre lön om de anställs. För mig gör det ingen skillnad, en del levererar bra andra mindre bra, men de flesta drar ju sin vikt hyfsat ändå och det är det viktiga. Samtidigt kan det förstås kännas orättvist att någon tjänar mycket bättre och samtidigt levererar sämre eller likvärdigt, bara för att de är mer utbildade, men så är det ju med högre utbildning liksom.

Matte 2a låter inte så värst svår baserad på namnet, men jag har ingen aning. Vi hade helt andra kurser när jag gick i gymnasiet. Då har jag för mig att jag läste Matte A, B, C och D men basåret krävde bara A och B, och Engelska A (som ingick i alla gymnasieprogram, jag hade B och jag har för mig C också). Däremot saknade jag Matte E och F för att läsa civilingenjör, och en del annat, bland annat fysik. Jag gick samhäll då natur inte fanns på skolan jag ville gå.

Tja, Systemvetenskap (som jag gick) är inte en "programmeringsutbildning" så mycket, men jag skulle ändå säga att det är en "utvecklarutbildning" i rätt stor mån. Fokus ligger förstås mer på en lite högre nivå (inte högre som i svårare eller mer komplicerad utan bara rent arkitektmässigt alltså), men det är ju bra grejer för en utvecklare också. Dataingenjörer behöver lära sig mer modellering, arkitektur, användbarhet och liknande utanför sin utbildning medan en systemvetare behöver lära sig mer programmering.

En rätt stor andel av de jag pluggade med har ju landat i en roll som utvecklare, även om många också gått mer mot BI, projektledning, produktägarskap, som scrum masters och liknande. Av mina utvecklarkollegor på mitt jobb är nog 70% dataingenjörer men övriga är ju mestadels just systemvetare med några datavetare för vissa specifika saker. Som jag ser det kompletterar vi varandra rätt bra. Sen har jag dock läst lite extra programmeringskurser när jag läste programmet, sommarkurser och kvällskurser bland annat, och jag gillade ju programmeringen så jag fick ju ofta roller under utbildningen som var mer tekniknära, medan andra studenter kanske var mer fokuserade på projektuppföljning eller modellering exempelvis. Men det var ju rätt vanligt på utbildningen att man körde extrakurser på det sättet.

Jag är kanske inte den bästa programmeraren i mitt team exempelvis, men absolut inte sämst heller utan jag klarar mig bra, och jag brukar ju vara väldigt bra på att exempelvis förklara saker, varför vi har fattat vissa beslut i teamet, hur saker fungerar, både för andra team men också för olika stakeholders, kunder, säljare, chefer, arkitekter, tech writers och så. Jag är också bättre än de flesta av mina kollegor på att argumentera med ledning och andra varför deras beslut inte är produktiva för oss, varför vi ska följa en viss process, varför vi ska göra olika arkitekturella val och så vidare. Sen har jag förstås bra koll på usability exempelvis, kan argumentera med vårt UX-team, som verkar fastna i sin egen bubbla ganska ofta, varför deras förslag kanske inte är de bästa av olika anledningar, eller förklara för teamet varför deras förslag faktiskt är bra. Av en utvecklares jobb, enligt min erfarenhet i alla fall, så är det inte så att man sitter och knackar kod hela dagarna utan mer än hälften av tiden går ju åt till helt andra saker, och då är det inte fel att ha en teammedlem som är "expert" på en del av de sakerna liksom, precis som det är bra att ha någon som är "expert" på frontend, någon som förstår testprocessen och så.

Precis. Kundkontakt och att granska och förstå krav borde jag nog haft med i mitt inlägg också.

Diagrammet stämmer rätt bra. Det är något av en fördom att programmerare, eller IT-kunniga i allmänhet, är socialt missanpassade, folkskygga eller liknande, men det ligger förstås lite sanning i det. Jag har kollegor som får kraftig ångest av att behöva presentera en powerpoint med en slide om sprintmål eller liknande, men jag har riktigt nördiga ingenjörskollegor som är väldigt utåtriktade och sociala också.

Är väl i princip ingen som är antälld som programmerare, programmering är en sak som utvecklare gör. Och är du inte väldigt grön och eller klart under snittet i kompetens så syslar en utvecklare med mer än att bara skriva kod.