Kan man ha pwm-signal från 3-pin kontakt till 2-pin fläkt?

Mitt första galleri blir ett litet projekt som består av lite lödkolv, lite kodande och massa skoj.

Jag ville alltså att ovanstående fråga skulle ha ja som svar, så jag byggde en egen, kompakt, pwm-generator baserad på en AVR ATTiny25 krets.

Kan man ha pwm-signal från 3-pin kontakt till 2-pin fläkt?

Ett ställbart motstånd tål inte samma effekt. Om man vill öppna upp för möjligheten att dra upp emot 300 Watt så är det ju ett måste att göra såhär. Men du har rätt, i det här fallet så hade det ju funkat med ett ställbart motstånd. Fast sen sägs det ju vara hett av någon anledning att styra sina fläktar med PWM, varför vet jag inte..

Visst, jag kan fixa kretsschemat. Inte jättekomplicerat, allt baseras ju på funktionerna i ATTiny kretsen som styrs av c:a 200 rader assemblerkod. Så köper man bara komponenterna så händer det inte så mycket, men om man stoppar in koden i mikrodatorkretsen så blir det finfint.

Enklare modeller går säkert att snickra ihop om man inte vill koda, men då får man basera det på någon annan krets, och sånt kan jag inte. Om man tvunget vill ha PWM-styrning dvs.

Min variant har två st kanaler ut också, skippar man det och nöjer sig med en så blir det såklart enklare.

Det här som jag knåpade ihop kan styra upp till 54 Watt med mosfeten IRF830, skulle man använda en IRF8010 istället kan man styra upp till 960 Watt. Då måste man ju ha extra kylflänsar och extra strömförsörjning, t ex via 6-pin PCI som annars går till grafikkortet om man har flera såna. Just nu gjorde jag så att jag kopplade in 2 st fläktar på varsin utgång men det borde funka att parallellkoppla in fler fläktar, men inget jag har testat.

Det som jag lärde mig om ATTiny25 kretsen baserar jag på databladet, prova googla 'attiny25 datasheet' till exempel (en pdf på 234 sidor). Assembler lärde jag mig via en kvällskurs i mikrodatorteknik på Chalmers. Annars finns det säkert många intressanta kurser i ellära, kretselektronik och liknande som du kan söka via någon högskola, finns säkert massor av distansutbildningar också.

Jo, jag hoppas få ihop ett bygge med peltier-element, ligger nog lite längre fram i tiden dock. 54 watt per utgång gäller alltså, de där IRF830-kretsarna har jag i drösar, köpte väldigt billigt, så jag kan i princip använda hur många jag vill, så max 4.5 A per fläkt, borde nog vara rätt lugnt! Med ett peltierelement på 14 A så gäller det nog att skaffa en kraftfullare MOSFET förstås.

Det är ju en sak att kolla på ett kretsschema, men sen är det ju det här med att programmera kretsarna, kräver oftast en del kringutrustning. Annars kan du ju prova att gå in på electrokit.com och bara söka på PWM, där har de en del roliga byggsatser med kretsscheman och allt. Då får man ju ett fungerande kit från start.

Den där kursen jag läste hade ingen obligatorisk undervisning, utan man fick hålla på bäst man ville och gå på föreläsningarna om man var sugen, som gick på kvällstid utöver den vanliga skoltiden. Jag tror iofs att man var tvungen att vara klar med gymnasiet och läst upp till Matte D, men utöver det så fick alla som sökte kursen vara med. Vad läser du för utbildning på gymnasiet? Läser du NV eller teknik borde det ju inte vara några problem.

På ATTiny25 så finns det 2 pwm-kanaler, den är lite begränsad så, men det går ju att göra som du säger, dvs lägga in mjukvaru-pwm på fler pinnar. 2 pinnar går åt för jord och Vcc, sen så blir det 6 pinnar över. En pinne för knappen och totalt så får man ju då 5 pwm-kanaler efter lite meck. Då får man ju ha någon speciallösning med timing på knapptryckningarna med långa och korta tryckningar för att styra olika fläktar kanske. Eller tänker du kanske att man använder någon typ av logik utanför kretsen så kan man använda 1 pinne för pwm-signalen och 4 pinnar för att styra den till olika fläktar, 4 pinnar ger 2^4=16 st möjliga fläktar..?

Annars så är ju inte ATMega-kretsarna så himla dyra heller, då kan man ju ha 10 kanaler utan problem. Om man nu skulle vara tvungen att köra Atmel och AVR det vill säga. Jag känner att jag fastnat lite i det träsket, har man väl lärt sig en sak är det så drygt att lära om...

Jag använde inte dedikerade PWM-ben på min krets, men eftersom jag använde mig av de två pwm-kanalernas respektive interruptrutin för att toggla de ben jag valt så fungerade det på samma sätt. Jag har sett exempel där någon kör t ex 8- eller 16-kanalers pwm, men då använder de en välpreciserad waitmicros-rutin som klarar av att vänta enskilda mikrosekunder (vilken precision som användes kommer jag inte ihåg).

Många NOP's blir det... För en 20 kHz signal på en 20 MHz processor, så blir det 500 NOP's för vardera duty cycle. Fast smaken är ju som baken!

I exemplet du länkade så var det ju inte 500 NOPs direkt förstås. Antagligen så gör man någon jämförelse och testar ifall man väntat tillräckligt länge, annars snurrar man runt och kör några NOP's till. Så inget fel med NOP! Det är vad jag gör hela dagarna på jobbet till exempel.

Om man har en timer som väntar t ex 50 millisekunder så kan man ju starta timern och sedan köra övrig kod. När timern skapar ett interrupt för 50 ms så ställer man in att timern startar från noll ögonblickligen medan man samtidigt kör övrig kod. Att låta timern gå tar inga extra klockcykler och din timercykel har alltid exakt samma längd. Vissa kretsar har dessutom flera oberoende timers, vilket underlättar ibland...

I det här fallet lät jag timer0 räkna från 0 till 255, och så räknade jag inte varje klockcykel, utan kanske endast var 32:a (vilket alltså påverkar grundfrekvensen). När den kom upp till 255 så började den om på noll. Jag ställde in två st register: Output Compare Match A och Output Compare Match B, och värdet i de registrena tog jag från en analog insignal från potentiometrarna. Värdet varierade mellan 0 och 255. När timern nådde samma värde som värdet i registret Output Compare Match A/B så utfördes interrupt rutinen Timer0 Compare Match A/B, där jag då togglade det aktuella benet. När Timern räknat klart till 255 utfördes Timer0 overflow rutinen där jag åter togglade båda benen. Slutsatsen blir att duty cycle varierar mellan 0-255, där 0 ger maximal output.

Timerspåret startade jag i början och den räknar parallellt och i övriga koden så låter jag min enda LED blinka och samtidigt läser jag värdet på mina ADC-ingångar. Så det enda min mainfunktion gör är att blinka på en LED och mäta ADC-ingångarna, allt annat sköts i interrupts.

Lite rörig beskrivning kanske, egentligen enklare att bara posta koden, men den har jag inte här på jobbet.