Det som spökar för dig kan också vara använda SD-minnet då de kan vara mycket känsliga och känsligheten varierar mellan tillverkare och batcher. (dvs. vilken batch low-tier sunk-flash som ingen annan ville köpa, som kapslades in i dessa[1] - för det är precis vad det är om man inte vill betala 10 ggr priset per GB (för industriella SD-kort)).
På RPI1 och 2 så ligger de på samma 3.3V som resten på kortet använder sig av och det har visat sig vare extremt känsligt för en del SD-minne och speciellt vid skrivning om 3.3 Volt spänningen gungar det minsta lilla just då...
i RPI3 (tror jag) och RPI4 har man separerat 3.3 Voltmatningen med varsin omvandlare - en för kretsarna och en enkom för SD-minnet för ökad driftsäkerhet av just SD-minnena då det visat sig vara en mycket ömtålig historia.
[1] SD-minne och USB-stickor är flashindustrins 'avfallshantering' av flash-batcher som inte uppfyller tex antal omskrivningar eller retensiontid (behålla data över tiden) eller rent av har många block som är oanvändbara och spärrade - dvs man gör en 16 GB/sticka av 64 GB-chip där man bara använder de block som är minst dåliga.
Detta gör också att det kan vara jättestora variationer för samma 'modell' över tiden för tex. sandisk SD etc. det du köpte för ett år sedan och fungerade bra är inte samma sak som du köper idag trots samma artikelnummer.
