Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Visma SPCS har inte det som default, så det är kanske något man valt till. Men jag gillar det och får fundera på att införa det här till årsskiftet.

Kanske är vanligare än jag tror då. Har inte sett det hos någon vad jag vet, men å andra sidan inte varit anställd i den bemärkelsen sedan 2015. Jag redovisar det heller inte åt mina anställda, mycket på gammal vana men också för att det är en kostnad som inte riktigt är kopplat till dem, alltså att det är inget som står i deras deklaration sedan. För mig bör en anställd vilja se bruttolön, nettolön, förmåner, frånvaro, semester, skatten mellan brutto och netto samt ackumulerad skatt. Men som sagt, det är en bra grej tycker jag ur ett utbildningsperspektiv.

Lagtexten är inte lätt att läsa, men kontentan är ju att företag, aktiebolag eller handelsbolag, betalar bolagsskatt. Man kan se bolagsskatten som en inkomstskatt men den är ju väldigt skild från inkomstskatten som individer betalar då den bara räknas på vinsten. Lite exempel:

Från: https://www.bjornlunden.se/skatteplanering/skatt-i-aktiebolag...

Från: https://vismaspcs.se/ditt-foretagande/driva-eget-foretag/bola...

Från: https://starta-aktiebolag.se/skatt

Sen finns det förstås en mängd specialregler som ger högre eller lägre skatt för vissa saker, pensionsinbetalningar exempelvis, eller fastighetsaffärer och så vidare.

Spelar väl ingen roll vad folk dock? Du får inte bygga oisolerade skokartonger med självdrag.

Jag har inte sagt att man ska bygga med låg kvalitet, bara med rimliga priser. Behöver man balkonger, bastu och liknande i alla lägenheter?

Sen anser jag förstås att staten borde ta sitt ansvar för bostadsbristen och lösa det på något sätt snarare än att vi ska hoppas att marknaden ska lösa det åt oss, för det kommer ju inte hända.

Men ränteavdraget tar ju pengar från våra gemensamma skatteintäkter och ger till en delmängd av oss, det är orättvist i grunden. Sen gäller det förstås mängder med skatter och bidrag, men oftast så är ju dessa riktade mot en grupp som behöver det eller där det behövs stimulans eller där man försöker påverka konsumtionen i en viss riktning. Ränteavdraget går i rätt stor utsträckning till de som inte behöver det, 85% av ränteavdraget går till den halvan av befolkningen med högst inkomster exempelvis. Dessa är också redan gynnade skattemässigt på andra sätt. Som att det offentliga står för halva kostnaden när de renoverar sina bostäder och på så sätt höjer värdet på dem ytterligare.

Men det är inte ett nollsummespel för skatten på bankernas vinster är inte beroende av att ränteavdraget finns.

Men om ränteavdraget inte funnits så hade de med stora lån inte fått 40 miljarder av statens pengar (eller minskat statens skatteintäkter med 40 miljarder, beroende på hur man ser det), så hur är det inte att ta pengar från våra gemensamma pengar?

Edit:
Ränteavdraget bekostas inte av skatten på ränteintäkter. Dels för att det inte är så statens budget fungerar, men också för att skatten på ränteintäkter inte är på ränteintäkter utan på vinsterna från ränteintäkterna medan avdraget beräknas på hela räntan.

Jo så hade det varit om bankerna bara lånade ut pengar de hade, men så är det ju inte.

Bankerna behöver ha en täckning på en procent vad jag förstår, så om du lånar 1000 kronor med tio procent ränta och får betala 1100 så får du ränteavdrag på 30 kronor. Banken i sin tur lånar ut tio kronor av "sina" pengar och 990 av nyskapade pengar, eller riksbankens pengar. För räntan på de tio kronorna gäller din beräkning (om man tittar på vinsten av detta lånet i isolering), så trettio öre i ränta och 20-30% skatt på det. För de övriga 990 betalar banken en ränta. Låt oss anta två procent. Alltså 19,80 kronor i ränta. Så av dina 100 kronor i betald ränta, och 30 kronor i bidrag för att du betalar denna ränta, så har banken betalat tjugo kronor i ränta (rätt bra marginal) och således är deras vinst bara ~80 kronor, vilket då innebär en skatt på 24 kronor i detta exempel. Så vinsten för banken är skillnaden mellan deras inlånings- och utlåningsränta, och staten går back 6 kronor.

Tar vi ett mer realistiskt exempel på ett bolån istället med lägre räntor så blir kalkylen sämre för staten, medan en kredit med hög ränta blir bättre, men staten får ju aldrig tillbaka allt de ger i avdrag. Ett bolån på en miljon med tre procent ränta för dig och två procent för banken ger ju följande kalkyl:

Din ränta (3%):
30K
Ditt avdrag (30% av din ränta):
9K
Bankens ränta (2%):
20K
Bankens vinst (skillnaden mellan din och bankens ränta):
10K
Bankens skatt på vinsten (30%):
3K
Påverkan på skatteintäkterna:
-6K

Eller om du lånar till dåliga villkor, som med ett kreditkort exempelvis, säg ett lån på 10K:

Din ränta (25%):
2500
Ditt avdrag:
750
Bankens ränta (3% för dessa krediter har högre risk än bolån):
300
Bankens vinst:
2200
Bankens skatt på vinsten (30%):
660
Påverkan på skatteintäkterna:
-90

Så vad händer om vi tar bort avdraget, på bolånet först:

Din ränta (3%):
30K
Ditt avdrag (30% av din ränta):
9K
Bankens ränta (2%):
20K
Bankens vinst (skillnaden mellan din och bankens ränta):
10K
Bankens skatt på vinsten (30%):
3K
Påverkan på skatteintäkterna:
3K

På kortkrediten:

Din ränta (25%):
2500
Ditt avdrag:
750
Bankens ränta (3% för dessa krediter har högre risk än bolån):
300
Bankens skatt på vinsten (30%):
660
Påverkan på skatteintäkterna:
660

Men man tar ju inte från de som har ränteinkomster, eller de får skatta för sin vinst förstås men det får de ju göra oavsett om ränteavdraget finns eller ej. Innan ränteavdraget så hade vi fortfarande bolagsskatt.

Om du lånar en miljon till tio procent ränta för att låna ut den till tjugo procents ränta så är din vinst här bara tio procent, eller hur, så du får skatta för den vinsten på tio procent, medan den som lånade pengar av dig får avdrag för hela räntekostnaden på tjugo procent. Lånar du ut pengar du redan har är förstås hela räntan vinst för dig, och normalt lånar inte privatpersoner pengar för att låna vidare till högre ränta, men det är ju bankernas hela affärsidé liksom.