Sjukvården idag, specificerat Akademiska sjukhuset, kollaps

Absolut jag förstår ju varför de blir så, stress och långa pass. Skulle aldrig stå ut i din branch.

Men det man upplever, i alla fall jag är tyvärr robotbemötande och en känsla efter som "en i kön" så att säga. Men jag förstår ju varför det är som det är, och inte personligt.

Jag tror att en anledning till att yrket undersköterska ses ned på av somliga är att det är ett erkänt låglöneyrke som länge kämpat med upprättelse. En parallell kan kanske dras till läraryrket där man länge pratat om "upprättelse" i form av högre lön. Offentlig verksamhet är sällan välbetalt eftersom att marknaden inte är en fri marknad i den bemärkelse att den består av flera köpare och säljare.

Nu i april så fick undersköterskor lite mer i plånboken, kring 800 kronor, samt 800 kronor till om man uppfyllde vissa krav (ej påläst kring dessa). Sen är det positivt att yrket nu kräver utbildning, något som inte krävdes tidigare. Räcker det för att höja statusen hos skeptikerna? Förmodligen inte.

Jag anser att undersköterska är välbehövligt yrke men jag ska erkänna att jag har lite svårt för individer som arbetat som undersköterska 10-20 år utan ambition på att utvecklas, utbildas eller kanske till och med byta karriär. Yrket beskrivs ofta som otroligt påfrestande för kropp och sinne, tunga lyft, stressigt, skiftarbete med nattpass samt låg lön vilket knappast bidrar till ökad livskvalité på hemmafronten. Man bör ha som plan att arbeta en kortare tid för att sen tacka för sig och gå vidare, antingen inom vården eller helt byta bana. Personer som stannar kvar i yrket trots diverse kroppsliga så väl som psykologiska besvär gör sig själva en otjänst vilket ofta leder till längre sjukskrivningar, vilket i sin tur påverkar pensionen och deras sista år i livet negativt.

Har också vart inne och sprungit inom vården i ca sex år i ett antal städer och har samma uppfattning som både dig och TS. Aldrig vart med om ett arbetsområde med sån enorm personalbrist. Framförallt akutmottagningarna i våra större städer är i ett vansinnigt skick, var man tvungen att åka in med en patient eller brukare så var det bara att räkna med 10h väntetid innan man fick träffa en läkare om det inte var livsviktigt.

@mrqaffe Tack för ett klokt inlägg, det är nog helt rätt väg att gå. Helt sjukt att våra politiker blundar så mycket för dessa problem. Speciellt hur det fungerar med landstingen, detta har kritiserats från experter och läkarförbundet väldigt länge och är internationellt sett ett väldigt märkligt system, men trots det så görs det väldigt lite i den frågan.

Sen är det tråkigt att alla politiska diskussioner idag ska blanda in invandring hit å invandring dit, detta har varit ett problem länge, och långt innan senaste vågen flyktingar och invandrare. Personligen tycker jag sjukvård och utbildning är de absolut viktigaste frågorna när jag röstar och röstade faktiskt till och med på vänsterpartiet i senaste valet då Sjöstedt iaf verkade bry sig om det ena av dom till skillnad från många andra politiker, trots att jag varken identifierar mig som vänsterpartist eller så mycket vänster. Frågor kring flyktingar eller miljö och liknande är imo internationella problem och borde då också lösas på internationell nivå. Nu verkar iof många som är kritiska till invandring vara kritiska till EU så det är nog ingen vidare lösning i deras ögon.

Samma inom Försvaret tyvärr. Finns mycket att önska där.
Favoritexemplet är när man iväg hemifrån, ibland flera veckor i sträck, på skarp nationell insats och jobbar för 16kr/h. Då finns det inga krav på mat eller vila. Så man jobbar dygnet runt, ute på en regnig kobbe i skärgården, skarpt. För 16kr/h. Hur är det sloganen går nu igen? "Välkommen till vår verklighet".
//End rant. Ursäkta inhoppet, men man blir förbannad.

Jag och min flickvän vet PRECIS, vad du menar. Hon är svårt sjuk i ME (hon fick diagnos via Gottfrieds). Vi har fått kämpa ordentligt. Läkarna sitter med en utbildning de lärde sig för 20 år sedan när ingen visste ett skvatt om ME. Läkare tror det är psykiskt och annat larv. Fått byta vårdcentraler/läkare flera gånger. Försäkringskassan anser att "såhär sjuk kan man inte vara, du inbillar dig, det sitter i huvudet, ut och jobba med dig" etc.

Har man ME måste man kämpa något otroligt mycket. Finns inte många som förstår hur allvarlig den sjukdomen är. Sen finns det så klart många ME-sjuka som kan jobba, ha en vettig fritid etc. Min tjej orkar inte ens sitta vid en dator och är således svårt sjuk i ME. Vi hoppas på forskning i utlandet, specifikt Norge. Sverige är helt bakom flötet vad gäller ME.

Jag har väldigt svårt att tro att det finns en värre sjukdom att ha än ME när man har med sjukvården/Försäkringskassan att göra. Jag måste dock säga att vi haft tur nu på sistone och har fått en väldigt förstående handläggare, kryllar inte direkt av dessa på FK.