Permalänk
Medlem
Skrivet av Sveklockarn:

Det är ett vanligt missförstånd att detta inte skulle gå att göra med formatering i Windows, baserat på att folk blandat ihop kunskaper om snabbformatering, formatering och hur formatering fungerat på andra lagringsmedier eller programvarumiljöer genom åren.

"By default in Windows Vista and later versions, the format command writes zeros to the whole disk when a full format is performed. In Windows XP and earlier versions of Windows, the format command doesn't write zeros to the whole disk when a full format is performed."
Källa: https://docs.microsoft.com/sv-SE/troubleshoot/windows-server/...

En formatering i Windows Diskhantering är alltså fullt tillräckligt för att det inte ska gå att få ut någon gammal data, förutsatt att man inte sitter på någon efterbliven Windows-version.
Ett värde som är noll blir inte "mer noll" för att det skrivs över flera gånger. Om man tänker efter så skulle lagringsenheter inte fungera alls om egenskapen att sätta 1 eller 0 inte fungerade pålitligt.

Detta med "tre gånger" är inget annat än numerologiska vidskepligheter.

Tack för informationen, det kände jag inte till. Då med andra ord så räcker en full format i Windows för ändamålet.

Skrivet av mille74:

Sanning med modifikation. Har man en snurrdisk med magnetskivor så finns alltid hysteres. En form av materials minne om hur dess magnetiska historia.

Det var en sanning en gång i tiden när diskarna bestod av LMR-plattor, avlånga bitar som behövde skrivas longitudellt, längs med, från början till slut. Då kunde en del av biten vara skriven och den kunde ha hysteres som du säger. Det var därför Gutmann med sina 35 pass kom till, för att någon lyckades på en sådan disk återskapa bitar som skrivits över tjugo gånger. Extremt udda fall var det den gången.

Det är inte längre möjligt idag. Dels är varje bit en "cylinder" som är riktad vertikalt, neråt i plattan, dels så är det väldigt få partiklar som laddas på en bit, dels är hårddiskarna mycket bättre konstruerade än för 30 år sedan. Det finns också en större slumpmässig naturlig varians som med råge överträffar en eventuell liten varians (hysteres) i hur cylindern varit laddad sedan innan. Skriver du över alla bitar med nollor så kan du inte göra en laddningsscanning och räkna ut vad biten var, informationen är garanterat borta. Sitter du på en annan information får du gärna länka källan.

Oavsett så valde TS att borra sönder sina hårddiskar. Kanske för att TS tyckte var en rolig grej? Jag tycker att det var lite onödigt och hade kört överskrivning istället, ev sålt, skänkt eller slängt diskarna efteråt.

Permalänk
Medlem

Det är bara att läsa trådarna när diskar inte fungerar och så fort man ens antyder om företag för diskräddning så hukar folk för kostnaden.

i 99.99% av fallen räcker det med att skriva null (0) på hela diskytan, från första sektorn till den sista för tillräcklig skydd, vill man göra lite mer besvärlig i steg 2 så kan man skapa en diskbaserad veracryptarkiv på disken med en släng-passord - se till att det skriver hela disken och ingen snabbformatering om man får valet.

De flesta SATA-diskar har idag 'secure erase' och kan aktiveras av ofta disktillverkarens supportprogram men går också att skicka en sekvens kommando genom hdparm i Linux då det är en del i SATA-standarden - då skrivs alla sektorer över, även de som är reallokerade för dålig läskvalitet

- vill man vara lite extra elak så aktiverar man ATA-passord (kan ofta göras med din moderkorts BIOS) på högsta nivån och något slump där (se till att det inte blockerar själva BIOSET utan just bara disken - man får navigera försiktigt bland valen, förstå vad som menas och skriv upp alla slumppassord som använts tills man vet att allt har gått vägen - se också till att det är den enda disken som skall destrueras som sitter på moderkortet - blir inte bra om det är fel disk)

På högsta ATA-säkerhetsnivå har man totalt 15 försök på sig i tre eskaleringssteg (eskaleringssteg för att ett program inte snabb skall köra ut alla 15 försöken eller en allt mer otålig laptop-användare som försöker och försöker och försöker... har man inte klarat på 5 försök från början så måste man gå till nästa eskaleringssteg med en extra moment och då är det bara 10 försök kvar, och sista så är det 5 försök kvar sedan självdestruerar disken genom att skriva sönder SA-arean... är SA-arean borta så vill inte ens diskräddningsföretag hantera disken.

Att det tar tid att tex nollskriva en disk med 'dd i Linux' eller skapa en diskbaserad verakryptarkiv är väl inget problem - starta på kvällen och se hur det har gått på kvällen nästa dag -typ.

Har disken havererat och inte ens bios kommer åt - ja, då är det dags med mekanisk destruktion om data är av naturen som kräver det.

Slutligen - diskskivor innehåller platina (inga tjocka lager, typ 20 nm uppblandad med ferro-kristaller, men ändå) - se till att det går med elektronikskrotet och helst kvar i diskschassiet och inte metall återvinningen

I elektronikåtervinning försöker man återvinna ädelmetaller dit silver, guld och platina räknas då elektrikskrot är rik på sådan och typ 600 ggr mer än i silver och guldförande malmer (finns typiskt som följemetall i koppar och zinkmalmer) .

Permalänk
Medlem
Skrivet av Ecthelion:

Eldkastare, bränn den!

Svårare än så är det inte. Glöm inte fråga Greta i förstahand för lämpligt ställe och för att säkerställa kan du höra med Åsa.
Kanske har lite färg som brinner bra!

Permalänk
Medlem
Skrivet av Kommenterande 2:

Vad är bäst, /dev/zero eller /dev/urandom?

Jag skulle säga att /dev/zero fungerar alldeles utmärkt för ändamålet. Det beror kanske mest på vad du ska ha disken till efteråt. Ska du köra krypterat filsystem på den så vill du köra /dev/urandom för att dölja skrivna sektorer. I annat fall så spelar det troligen ingen roll.

Idag är /dev/urandom mycket snabbare tack vare bättre entropifunktioner i kärnan, förr så kunde den gå i 10 MB/s (/dev/zero är i praktiken bara begränsad av IO-bussen). Då var det betydligt viktigare att avväga om det var värt tiden att skriva slumpdata eller om du bara ville pressa igenom diskarna fortast möjligt.

Frågar du mig skulle jag köra slumpdata.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Balconette:

Det var en sanning en gång i tiden när diskarna bestod av LMR-plattor, avlånga bitar som behövde skrivas longitudellt, längs med, från början till slut. Då kunde en del av biten vara skriven och den kunde ha hysteres som du säger. Det var därför Gutmann med sina 35 pass kom till, för att någon lyckades på en sådan disk återskapa bitar som skrivits över tjugo gånger. Extremt udda fall var det den gången.

Det är inte längre möjligt idag. Dels är varje bit en "cylinder" som är riktad vertikalt, neråt i plattan, dels så är det väldigt få partiklar som laddas på en bit, dels är hårddiskarna mycket bättre konstruerade än för 30 år sedan. Det finns också en större slumpmässig naturlig varians som med råge överträffar en eventuell liten varians (hysteres) i hur cylindern varit laddad sedan innan. Skriver du över alla bitar med nollor så kan du inte göra en laddningsscanning och räkna ut vad biten var, informationen är garanterat borta. Sitter du på en annan information får du gärna länka källan.

Tack för ett informativt inlägg, jag orkade inte ens.

Permalänk
Medlem

Det enklaste och förmodligen säkraste är att först formattera disketten med ett program som skriver över data enl rekommendation innan (räcker i de flesta fall) men är man helnojjig eller har väldigt känslig information så öppna disken och ta ut skivan och klipp den i små delar. Datorn med hdd skalet lämnas in till skroten. Skivdelarna slängs en i taget med dina vanliga hushållssopor.

Visa signatur

I7 920 @ 4,2GHz, Gigabyte GA-X58A-UD7, 6 GB Coirsair XMS 7-7-7-20-1, Noctua D-14, Gigabyte 9800GT, Coirsair 650W, Egenmoddat Chassi med 290mm frontfläktar, 2 st 120mm top fläktar och 1 90mm fläkt där bak.

Permalänk
Medlem
Skrivet av Sveklockarn:

Ett värde som är noll blir inte "mer noll" för att det skrivs över flera gånger. Om man tänker efter så skulle lagringsenheter inte fungera alls om egenskapen att sätta 1 eller 0 inte fungerade pålitligt.

Detta med "tre gånger" är inget annat än numerologiska vidskepligheter.

Bara en redovisning av fakta, shred skriver per default 3 gånger. Används oftast med /dev/random, allt för att minska risken för att experter ska kunna få fram någonting ur magnetiska lagringsenheters s.k. "magnetiska minne".

Klippt ur "man shred":
"DESCRIPTION
Overwrite the specified FILE(s) repeatedly, in order to make it harder for
even very expensive hardware probing to recover the data."

och:
" -n, --iterations=N
overwrite N times instead of the default (3)"

Permalänk
Medlem
Skrivet av serafim:

En hel del är faktiskt av glas och när de går sönder blir det med en förfärlig massa vassa splitter. Inte att rekommendera.

Och helt utan räddning

Visa signatur

Ryzen 5 3600|Asus X-470|32Gb DDR4|Asus 2060 Super
Ryzen 5 3600|ASRock B-450 itx|32Gb DDR4|2060FE -snart borta-
i7-11700K|ASUS ROG STRIX B560-F GAMING WIFI|32GbDDR4|RTX3080
2xE5-2630v3|DL360G9|256Gb|8Tb|Server 2019|4 Windows 10 & 11 VM |
NES|SNES|N64|Wii|Switch|Switch2|PsOne|PS1|PS2|PS3|PS4|PS5|Xbox|Xbox360s|Xbox One X|Xbox Series X|

Permalänk
Medlem
Skrivet av serafim:

Bara en redovisning av fakta, shred skriver per default 3 gånger. Används oftast med /dev/random, allt för att minska risken för att experter ska kunna få fram någonting ur magnetiska lagringsenheters s.k. "magnetiska minne".

Klippt ur "man shred":
"DESCRIPTION
Overwrite the specified FILE(s) repeatedly, in order to make it harder for
even very expensive hardware probing to recover the data."

och:
" -n, --iterations=N
overwrite N times instead of the default (3)"

Gällde gamla FMF/RRL-diskar och tidiga IDE med samma bakomliggande teknik.

idag är datasparande lagret en ca 30-80 nm tjock lager av ferritkorn som i korngränserna isoleras med platina som lim och under denna har magnetiskt isolerande metallager (typ koppar) och under denna har man en eller flera lager med mjukt ferrit för återledningen av magnetfältet från skrivhuvudet på mycket större yta till tillbaka (påverkar inte redan skrivna spår då utspridda magnetfältet är för svagt) - magnetiska skrivstyrkan är typ 2.4 Tesla för skrivnålen där ytan är så liten som möjligt och skickar magnetfältet rakt ned i diskytan - rakt genom lagret med ferritkorn som lagrar data och går ned i mjuka järnet under som sedan leder tillbaka magnetfältet .

Det gör att det finns ingen djupare lager av av korn som kan komma ihåg datat hur det såg ut innan radering som det var med klassiska diskar med LMR (longitudinell magnetic recording) med relativ tjock färglagersmet av ferritkorn i bindemedel - dessutom läggs spåren extremt nära varandra att man går in en smula på grannarna - och SMR-diskar har man avsiktligt tagit nytta av det för att överskriva halva bredden av spåret innan för att packa ännu mer då läshuvuden kan göras mycket smalare än skrivhuvuden.

en överskrivning räcker - med slumpdata istället för 0 så kommer 'oväsendet' från slumptal att med väldigt många dB överrösta eventuell hypotetisk påhittad remanens av gammal data - det går inte att gräva fram gammal data som är begravd i 40 dB starkare brus oavsett vilka trix man gör med Shannons law och limit - och framförallt inte i den datatakten som det skrevs med.

till detta så är datat som skrivs på disken med största sannolikhet scramblat och brusliknande även om det bara skrivs 0 datamässigt på disken då kanalkodningen och signalprocessningen vinner på att inte har för många '0' och '1' i rad i sekvenserna

Permalänk
Medlem
Permalänk
Medlem
Skrivet av Balconette:

Fortfarande är det att gå över ån efter vatten att ta fram verktyg och börja ge sig på disken fysiskt när det i princip kräver mindre av en att dra igång en överskrivning.

I en hel del fall är det både enklare och snabbare att ge sig på disken fysiskt än att skriva över data på den.

Om disken ifråga inte redan sitter monterad i en dator så är det ju en del jobb att koppla in den så att det går att skriva över data på den. Sen tar det ju ganska många timmar att skriva över allting på en modern snurrdisk - mängden lagringsutrymme på diskarna har växt mycket snabbare än överföringshastigheterna.
Att istället plocka fram en hammare och ge sig på disken tar inte många minuter.

Om det är riktigt hemlig data så skall man även ha i åtanke att diskar har en bunt reservsektorer - alla dessa skrivs inte över vid en normal överskrivning.
Att läsa av dessa extrasektorer går inte via vanlig mjukvara, men ett professionellt dataräddningsföretag kan inte sällan läsa ut data från sådana sektorer.

Permalänk
Medlem

Därav ATA security erase som också skriver över redan bortallokerade sektorer som kan innehålla gammal data och apropå tid så beror det om tiden kosta pengar (man väntar tills disken skall blir klar i processen) eller om det något som kan köras parallellt med något annat som att starta överskrivningen på kvällen[1] - det rullar på över natten över natten och resultatet tas dagen efter.

[1] security erase - väl startad så behövs ingen vidare datorinkoppling med SATA-kabel, bara ströminkopplingen, om strömmen slås av mitt under så fortsätter den vidare när strömmen kommer tillbaka och detta går inte att hejda.

- ett reellt problem för forensic om busarna är smarta nog att starta security erase då på SSD går processen fort och även om man klipper strömmen direkt efter och vid senare analys så fort SSD strömsätts igen så fortsätter den processen om den inte hunnit klart. Samma gäller snurrdiskar så fortsätter processen vid strömpåslag om det inte är färdigt och disken är inte kommunicerbar innan det hela är klart.

Permalänk
Medlem
Skrivet av hunterxx:

"While DBAN is free to use, there’s no guarantee your data is completely sanitized across the entire drive."