Varför kan man inte skilja på de och dem

Det kanske redan har skrivits, men så som jag lär mina elever är:

De = vi
Dem = oss

Äh, jag tycker det är lite trevliga med lite mer talspråkitg kommunikation. Det är inte SÅ nog heller, iaf inte till en viss nivå. Asså helt sär skriven dislecksi tekst e jobigt att lesa, precis som helt och hållet überkorrekt lagbokssvenska äro ofantligt mödosamt att avkänna bokstavskonstellationer på ett korrekt och hedersamt förfarande utav.
En lite mer avslappnad mittemellan-grej tycker jag rullar på fint det

Ett tips som ramlade in från något håll är att använda engelskans "they" och "them" som signalement för att få det rätt. Två ord som är lättare att lirka in i leken mellan de och dem.

Är ju så! Men i slutändan är dock det _vad_ man skriver som påverkar mest, inte hur man gör det. Men såklart, är det för mycket felstavning osv som sticker i ögonen så kommer det påverka negativt också, vare sig man vill eller inte.

Och sen har vi otyget "jämnföra" 🤐

Det är en gammal vänstertolkning av språket. Man niade av respekt för andra man inte kände. Inte för att man såg ner på dem.

Att nia främmande människor var förstås artigare än att dua dem, men som jag förstått det skulle det vara titlar när man tilltalade fint folk, och det gjorde det svårt när t ex personal på en restaurang skulle servera okända gäster. Jag har alltid fått höra att det är just därför som svenskan har så många egendomliga uttryck helt utan personliga pronomen: "Hur står det till?", "Vad får det lov att vara?", "Får jag be om notan?", "Är det till att ha varit på semester?", "Önskas socker till kaffet?", etc. I och med att folk gick så långt för att hitta omskrivningar där man slapp säga "ni" så drar jag slutsatsen att "ni" inte var ett passande tilltal till okända människor.

En läsbar genomgång av hela historien om du/ni/titlar och hur tillkrånglat det kunde bli kan man hitta här:
https://popularhistoria.se/kultur/sprak/du-eller-ni

Nej, det är det inte och nej, så var det inte. Det är bara titta på gamla långfilmer. Direktörer och liknande niar sina anställda medan de anställda säger "direktörn" osv.

"Inom den växande arbetarrörelsen var allmogens gamla duande på frammarsch och niandet tolkades som snobberi och uttryck för ett förhatligt klassamhälle. Eftersom bruket att säga ni var de bildade kretsarnas – på landet levde det gamla I med dialektala varianter kvar – var det niandet som uppfattades negativt."

Källa är länken i inlägget ovanför

En Bonnierägd sajt. Jag skulle inte ta det som skrivs där som någon absolut sanning. Sedan beror det ju lite på hur man tolkar texten du citerar också, den säger ju inte direkt emot det jag hävdade.

Skjuter man verkligen renar? Vi har väl ingen renjakt?

Det är skillnad på skrift och talspråk. Det du beskriver är mer dialektalt.
Det är många amerikaner som pratar fel grammatiskt i och med slang/dialekt men skriver helt korrekt.

Ex talspråk: "I axed you a question", "gonna get got" mfl.

Någon har säkert redan nämnt de.
Men något jag stör mig på är folk som skriver de när det egentligen är det de menar.

(Ja, jag skrev fel med mening).... ;p