Varför avskaffas inte ränteavdraget?

Om den inte hade införts så hade inte priserna stigit lika mycket och folk hade inte behövt belåna sig lika mycket, samtidigt som hela befolkningen får lägga extra skatt för att täcka upp för denna minskade skatteintäkt.

Vadå försöker du förlöjliga min poäng eller vad är meningen?

Jag vill ju ha mindre i form av pengar till staten som ska in o ut. Du verkar ju försvara detta avdrag som att det vore något som minskar "beroendet" av staten.

Man kan absolut ha en åsikt att all skatt är av ondo och borde tas bort, men det är ju inte rimligt och då får man ju diskutera fördelningen av skatterna. Sverige är ett högskatteland för arbetstagare, inte i topp som vi har varit men ändå högt, men vi är också ett skatteparadis för de som har mycket pengar och lever på inkomster från kapital. Låg bolagsskatt, lägre skatt på kapitalinkomster än på andra inkomster, ingen gåvoskatt, arvskatt eller fastighetsskatt exempelvis. Ränteavdraget är inte helt en katastrof ur denna aspekt då det ändå går till en stor del av befolkningen, men ser man på fördelningen så är det ju de rikaste som får mest här och de fattigaste som får minst, vilket väl inte är så bra.

Enligt min åsikt så borde skattesystemet förenklas, jag säger inte att den totala mängden ska öka eller minska utan det får man ju fundera mycket djupare på. Men att exempelvis inte separera inkomster av kapital och inkomst av tjänst hade väl varit mer rättvist än att inkomster av tjänst ska beskattas mer?

Fastighetsskatten exempelvis kan man ju också diskutera, problemet där är ju att man inte tog bort den utan att man ersatte den med en avgift som för många, framför allt de med mindre pengar, blev en ökad kostnad medan det för en del (de med högt värderade bostäder) blev en ganska kraftig minskning. Sen menar jag inte att vi borde återinföra den som den var, men någon skatteskillnad för den som har en villa värd tjugo miljoner jämfört med den som har en värd 500000 är väl inte orimligt?

Nej, mer inställningen som en del har att allt är statens och medborgarna borde inte ha något (höj skatten mentaliteten). Jag vill också att staten tar in mindre pengar och att vi minskar vårt beroende av staten, men det måste göras genom att generellt minska skattetrycket, med dagens setup så minskar ränteavdraget lite av skattetrycket i alla fall. Bästa vägen framåt vore givetvis att ta bort ränteavdraget och sänka inkomstskatten istället för att minska administrationen.

DN skriver att ränteavdraget kostar svenska staten nästan 40 miljarder kronor per år. Helt galet att det inte avskaffas. Vad ger det för fördelar egentligen? Är det bara de med pengar som gagnas av detta?

Om nån tycker att privata aktörer inte borde få bidrag för att bygga bostäder... Därifrån är det bara 1 steg ifrån 100% skatt o sen kommunism.

Bra sammanfattning.

Jag tycker att vi kan börja med 25 % moms på bostadshyror så att vi reducerar ”bidragen”….

Människor var skitsura över elbilsbidrag. Men att en person med 5 miljoner i lån på 3 procent ränta får tillbaka 45000 kr per år är helt ok.

Jag har läst hela hela diskussionen och ditt inlägg jag kommenterade var inte relevant och var ganska svartvitt jämfört med hur snajk argumenterar. Du är den andra i tråden som tycker att om man inte är emot skatter så är förespråkar man per automatik 100% skatt och kommunism. Det är ett drygt sätt att uttrycka sig på

Det är drygt att fortsätta kalla avdraget en kostnad trots att det gång på gång visats att samma pengar går in i kassan.

Det är inte riktigt de som tjänar 50K i månaden som jag menar är höginkomsttagare och gynnas av dessa regler, det finns många som tjänar många gånger mer än så, och de betalar väldigt lite i skatt på grund av en rad förändringar som har genomförts.

1997 avskaffades förmögenhetsskatten för de som ägde 25% eller mer av ett börsbolag. 2003 sänktes gränsen till tio procent innehav. 2004 avskaffades gåvoskatten och arvsskatten. 2006 sänktes skatten på utdelningar i fåmansbolag under vissa villkor från 30 till 20 procent (3:12 regeln). 2007 avskaffades förmögenhetsskatten helt. 2008 avskaffades fastighetsskatten. 2008-2012 sänktes bolagsskatten från 28 till 22 procent, 2018 till 20,6 procent. 2012 infördes ISK där vinster och utdelningar är skattefria och ersatta med ett lågt schablonbelopp. Allt detta har bidragit till att öka klyftorna i samhället kraftigt, mer pengar till de som har mest. Sverige är det västland som minskat beskattningen av förmögenheter och tillgångar mest sedan 1990 fram till 2018.

ISK påverkar också mer än man tror, om man placerade en hundralapp där i aktier på stockholmsbörsen när de kom 2012 och hade den där i tio år till årsskiftet 2021-22 så har den tredubblats i värde, alltså en vinst på 200 kronor/procent. Plockade man ut den då så hade man i slutändan betalt sammanlagt 8 kronor i skatt. Hade man inte haft ISK så hade man betalat 60 kronor. Den placeringen kanske ser sämre ut idag förstås, men inte i närheten av så mycket sämre att det kompenserar för skillnaden i beskattning.

Det finns andra aspekter som står ut för Sverige också på detta område. 1996 hade Sverige 28 miljardärer och de hade förmögenheter motsvarande sex procent av BNP. 2021 hade vi 542 miljardärer och deras förmögenheter motsvarar 68% av BNP. Exklusive Kamprad för ägandet där är mer oklart. 2021 hade vi 41 svenska dollarmiljardärer vars samlade förmögenheter är 2418 miljarder eller 49% av BNP. Om man tittar på antalet dollarmiljardärer per miljon invånare så kommer Sverige på sjätte plats i hela världen med 8, före oss är alla klassiska skatteparadis som Monaco, Guernsey, St Kitts och Liechtenstein. Norge har 2,2 per miljon invånare, USA 1,8, som exempel.
Vi kommer väl tillbaka till frågan om skatter i allmänhet här känns det som. Men om man jämför med andra länder så brukar fastigheter beskattas. Tittar man på skattekvot jämfört med BNP exempelvis så ligger Sverige på plats fem när det gäller totalt skatteuttag, men på plats 28 när det gäller skatteuttag på egendom. På topp tio finns länder som USA, Luxemburg och Storbritannien som alla ses som något av skatteparadis för välbärgade.

Det är drygt att fortsätta kalla avdraget en kostnad trots att det gång på gång visats att samma pengar går in i kassan.

Hur kommer denna minskade intäkt, som vi etablerat motsvara ca 40 miljarder, tillbaka i systemet igen? Detta undrade jag ärligt över tidigare i tråden när jag frågade om nollsumme-spel.

Ja det är väl inte en kostnad men en minskad intäkt. Vet inte vad det har för betydelse.

Hur kommer denna minskade intäkt, som vi etablerat motsvara ca 40 miljarder, tillbaka i systemet igen? Detta undrade jag ärligt över tidigare i tråden när jag frågade om nollsumme-spel.

Det är drygt att hävda att något är bevisat om och om igen när man inte har bevisat något.

Via skatt på ränteinkomster, pengar flyttas från de som har pengar till de som inte har. Klassisk svensk politik. Efter som det nu ser ut som det gör så propagerar du för en skattehöjning på 40 miljarder.

Vi fastnar på den fundamentala grundsynen:
Alla pengar är medborgarnas som vi väljer hur stor andel vi ska betala för saker vi anser att vi ska dela kostnaderna för.
Eller
Alla pengar är statens, där staten väljer hur mycket medborgarna ska få behålla.

Problemet är inte att det inte betalas skatt för denna summan utan fördelningen, vilka undkommer skatt på detta vis och vilka kan inte undkomma skatt på detta vis.

Avdraget har inget att göra med inkomster eller huruvida man arbetar för sina pengar, utan bara om man betalar ränta och hur mycket man betalar.