Sur, Ledsen, Galen?! Skriv av er här!

Nä men satt dubbla kalenderinlägg i november att ringa och slänga ut dem som leverantör xD

Ledsen för att ha tjafsat med min flickvän över en skit sak egentligen och jag förstår verkligen inte varför det har blossat upp så mycket till den grad att hon vill göra slut. Allt för att vi har olika sätt att tänka kring vad barn ska få göra och inte göra (jag tycker att en pojke exempelvis inte ska testa på nagellack och leka med dockor) men hon tycker att det är helt ok.

Jag menar jag är extremt pragmatisk och kompromissar i allt, nu har vi inga barn med i bilden men om det skulle vara så då skulle jag inte bli rosenrasande, utan ta det med en klackspark. Ibland förstår jag mig inte på kvinnor, jag är så trött, ledsen och helt uttmatad 😪

Jag vet inte vad jag ska göra, nu sover hon förmodligen och är jätte ledsen, har försökt ringa två gånger men hon svara inte. Har inte ens haft möjlighet att sitta ner och prata om det... Jag menar är det verkligen en så stor grej? Har förfan skrivit att det är ok...Jag orkar verkligen inte gå igenom ett till misslyckad förhållande det kommer krossa mig totalt. Det här kom som en blixt från klar himmel 😔

Jag tycker du målar upp en negativ bild av henne. Det passar inte för alla - att skaffa barn med en motsvarande, som har trånga värderingar.

Vem bryr sig om en pojke bär på nagellack? Vem bryr sig om en pojke leker med dockor?

Vad jag tyder i det här fallet, är att hen bär på en förvrängd eller osäker föreställning vad en pojke, kille eller man är. Jag tyder det som att hans fasad blir dålig, om barnet av händelse leker med dockor eller bär på nagellack.

Fast läs det jag skrev, jag är konservativ och det vet hon redan om. Att gå runt med nagellack för en pojke är ett stort nej för mig. Det är inget nytt för henne att jag är det, det visste hon redan om första dagen vi träffades då jag var öppen med det och hon tyckte det var OK. Nu säger jag att barnet inte får testa men det ska ge fan i att indoktrinera mina ungar med pk-dravel. Vad folk gör under deras tak ger jag fan i men hos mig finns det gränser.

Ni är vi förmodligen off-topic som fan i den här tråden så jag lämnar med ovanstående inlägg innan jag får varning

Beställde från Kina via FedEx express på en söndag. På Onsdagen var paketet i Sverige till min stora förvånad men har sedan dess legat i Upplands Väsby och samlat damm. Varje dag har deras jävla kundtjänst lovat att paketet kommer skickas ut så snart som möjligt och ber så mycket om ursäkt för att det inte skickats än men händer absolut ingenting.

Två dagar för att få paketet till Sverige men sen låter dom det ligga i en vecka utan att kunna ge någon mer info!?

Jag känner inte personen som skrev men får ändå säga att det finns olika typer av "konservativ uppfostran". Man kan låta bli att uppmuntra pojkar att leka med nagellack men ändå lära dem att respektera andra. Det behövs absolut inget "hat" i ekvationen (äve om det förekommer så tror och hoppas jag att det är väldigt ovanligt idag).
Jag blev själv uppfostrad traditionellt och har inga problem med sånt du skriver om.

Min mor gick bort nyligen. Jag har varit hennes gode man och förvaltare de senaste åren med allt vad det innebär. Mot överförmyndarenheten är man tvungen redovisa varenda transaktion på huvudmannens (mammas alltså) konto i slutet av varje år och det ska styrkas med kontoutdrag, inscannade räkningar och hela baletten.

Eftersom uppdraget tar slut i samband med huvudmannens bortgång så ska en slutredovisning göras från början av året till dödsdatum. För att kunna göra det måste man in på banken och kräva utdrag mellan precis de datumen, inte bara på konton utan även aktuella kurser på aktier, fonder mm vid dagen för dödsfallet. Detta ska lämnas in inom en månad, jag har bara inte orkat ta i det förrän nu pga allt som varit runtom med begravning och städa ur boendet med mera.

Var på Länsförsäkringar där hon har ett konto, inga problem. Handelsbanken där hon har det mesta vägrade då de sa att jag inte kan få ut utdrag på det som hänt innan dödsdatum. Men då jag måste ha detta för att kunna redovisa till överförmyndarna så blir det ett moment 22 men det kunde de inte göra någonting åt och det var mitt problem.

Jag är väl inte helt i balans ska erkännas på grund av situationen, men det gjorde mig förbannad att jag inte kan hämta ut det jag behöver trots att jag hade med mig samma intyg jag alltid haft när jag varit där i dessa ärenden. Slutade med att jag bad personalen i banken (två uppspacklade primadonnor) högt och ljudligt dra åt helvete och stoppa upp något där bak och stormade ut. Ångrar nu att jag inte bara bad att få prata med deras chef, men deras snorkiga attityd fick mig att brinna av.

Så då gick jag till ÖFM och berättade detta, de blev som frågetecken. En handläggare kommer höra av sig, kanske får jag nåt intyg jag måste ha med mig till banken igen. Men nu törs jag inte visa mig där om det är dessa kvinnor i receptionen. Så då får jag väl boka tid hos nån bankman bara för att hjälpa mig med detta.

Pratade med Överförmyndarnämnden igår och de sa att jag bara måste gå till banken igen och begära samma sak en gång till som jag redan försökt och blivit nekad, banken är enligt dem skyldig att lämna ifrån sig dessa uppgifter till personer i denna roll. Men jag kunde inte få något intyg eller något att ta med mig så jag är lika dåligt rustad denna gång. Ej heller kunde de kontakta banken direkt själva.

Jag tror det är svårt att förstå för någon som aldrig varit i en sån här situation hur otroligt frustrerande det är att bli misstrodd och skickad fram och åter. Dessutom är det vite på 4000:- ifall jag inte skickar in de underlag jag inte kan få ut i tid. Allt jag vill är bara det ska bli rätt och riktigt.

Tjejerna på banken ska få varsitt presentkort på blommor har jag tänkt, även om de inte kan sitt jobb ordentligt så ska de inte behöva ta svordomar från en surgubbe. Jag ska dock boka tid med en riktig bankman som förstår allvaret för att få ut det jag behöver.

Jag blir så jävligt förbannad på hur folkpensionsanstalten hanterar studerande i detta härliga land Finland, och speciellt deras tolkningar av lagen, som är helt 180 graders sväng från skatteverkets tolkning och förfarande. Hur 2 statliga instanser kan tolka samma lag så olika när i princip hela beskattningssystemet bygger på detta förfarande är för mig sinnessjukt.

Om man är ivrig och jobbar samtidigt som man studerar, då fan skall man straffas och den sista lilla slanten man har tar dom ifrån en, men om man super sig redlös på stödpengar varje dag och inte ens går till skolan så då fan blir man belönad.

Avskaffa hela jävla skiten.

Varför får inte killar leka med dockor och ha nagellack? Det tycker jag var det mest konservativa jag hört här inne.
Nu vet jag inte din ålder, men vi lever inte på 60-talet längre.

Hoppas det löser sig och att du kan vidga dina vyer som känns lite förlegade. Lycka till.

Om allt verkligen är förlorat, vilket det verkar i ditt fall då ni håller på att sälja av villan och allt, så gäller det att du accepterar läget och går in i ett praktiskt läge för just nu är hon där. Lätt för mig att säga men jag var i din situation för ett halvår sedan, då med en son på 3 år. Ska du ställa dig i bostadskö för en hyresrätt? Ska du köpa ett radhus eller lägenhet? Det viktiga är du gör allting så smidigt som möjligt för din son hur det än blir. Han får aldrig hamna i kläm på grund av er.

Sen kommer frågan om vem ska sonen vara skriven hos? Den som bor närmast hans skola kommer automatiskt vinna den fighten om det blir en tvist, skatteverket kollar bara på avstånd. Dessutom kan adressen påverka var grabben hamnar i för skola (högstadiet nästa antar jag), han får automatiskt en plats på en skola enligt kommunens karta över sånt beroende på var han står skriven. Ni kan söka annan skola men det är i mån av plats, tänk på det. Har du gemensam vårdnad för barnet? Om inte så se till att fixa det för helvete, annars kan hon flytta över halva landet med honom och du har inget att säga till om.

Såna saker är inte det du vill tänka på just nu men bättre att göra det nu än ångra det senare.

Det kommer kännas bättre för dig men bara om du är villig att gå vidare och det tar tid att komma till den insikten, särskilt när såret är så färskt. Jag och min son har bättre kontakt än någonsin nu efter separationen. Även om huset är sålt så ligger flytten någon månad bort. Har ett nytt radhus på gång där bara jag, min son och vår katt kommer bo. Inga minnen från mitt tidigare förhållande bara nya minnen som vi skapar tillsammans.

Jag vet hur det känns när hela ens värld raserar och det som hjälpte mig var min öppenhet mot kollegor, chefen, vänner och familj och framför allt deras vilja att hjälpa mig när jag mådde som sämst. Håll inte det här inom dig utan ventilera när du måste. Ditt ex vill troligtvis inte höra vad du känner så hitta någon eller några som är villiga att stå ut med att du spyr galla och som du kan bolla idéer med när det behövs. Dina känslor kommer styra dina handlingar så det är bra om du har någon som kan ta ner dig på jorden om det behövs.

Vet inte vad mer som finns att skriva. Snacka aldrig skit om ditt ex inför din son. En självklarhet men tåls att påminnas om. Att vara föräldrer på halvtid är ganska gött det också ärligt talat. Visst, det är inte så kul när det är mammas tur att fira julafton med grabben (tro mig, jag var två månader in i separationen då) men du kommer få tid att rannsaka dig själv och även lägga mer tid på dina intressen. Jobba på din svartsjuka eller osäkerhet, vad det nu är som är anledningen till att du inte kan lita på dina partners, för i framtiden vill du ha den skiten överstökad innan du går in i ett nytt förhållande. Förresten måste två personer vilja vara i ett förhållande, även om du hade dina brister så är inte hon villig att försöka jobba på att fixa förhållandet trots att ni har barn. Då har hon verkligen bestämt sig för att det är över. Den rätte personen ska vara villig att jobba tillsammans med dig för att få ett fungerande förhållande. Baserat på din text är inte hon den rätte.

Livet är inte över. Du har din son och du kommer alltid att vara hans pappa. Se till att han har det så bra som möjligt att ta hjälp när du behöver.