Hej, läst ditt personliga inlägg och det första jag tänker på är Gud och samfund för troende.
Och det ska nämnas att man behöver inte vara troende för att delta i kyrkans aktiviteter.
Generellt är det människor med en grundhållning som skiljer sig åt än gemene man.
Jag tycker att du ska prova delta i kurser eller bönestund eller andra sammankomster.
Tror inte att du ska anpassa dig, utan du ska vara du och växa i din roll som människa.
Är inte själv troende och går inte själv till kyrkan.
Men lekt med tanken under svårare faser under livets nyckfullhet.
Säger inte att alla är omhändertagande i personlighet.
Finns skit och personer man ska undvika inom alla sammanhang och konstellationer.
Kan inte känna igen mig i din situation, men har en annan parallell situation som kan liknas vid din.
Jag har valt att utesluta negativa människor och sådana som inte vill en väl i livet.
Avundsjuka eller annan form av dålig grundhållning som påverkar än negativt.
Då blir det genast en liten, men nära och kär skara människor man omger sig med.
Mycket kärlek och starka vänskapsband och man mår bra.
En ny upptäckt är att jag börjat socialisera utöver mina gränser och fått mycket positiv respons.
Blir väl så när man blir med hund och promenerar och träffar andra hundägare.
Dom flesta men inte alla djurvänner är ju trevliga och lättsamma, min erfarenhet.
Sedan finns det undantag.
Vet du om att du är en vacker människa, så är det inte du som ska ändra på dig för att passa in.
Det måste finnas gränser för hur mycket man anpassar sig för att passa in.
Stött på några original i mitt liv i olika sammanhang och dom förblev original.
Så kanske ett viss mått av självkännedom och invänta rätta miljöer och tjäna sig hemma är väl inte alltid det lättaste.
Men tycker inte att vägen via psykolog och ändra person för att få vänner är fel väg att gå.
Du ska bli älskad och omtyckt för den du är med respekt.
MVH
