Vilket programmings språk lär man sig i kuserna programmering A, B, C

Är nog lite olika men vi lärde oss c++. Objektorientering började vi så smått med i b kursen.

Beror på skola och lärare. Efter att ha hängt i Programmeringsforumet här väldigt länge så skulle jag gissa på att det handlar om C++, Java eller Visual Basic.

Det varierar nog som sagt från skola till skola, jag tror till exempel att det är vanligt med till exempel visual basic.

På vår skola är det java. Hatade skiten så hoppade av Programmering B och C.

Varierar jag hade C# i programmering A B sen bytte jag linje och då var det C som gällde.

På min skola var det vb.net i programmering A(ändrades senare till java.net)

Sen specificerade det i B/C-kurserna. T.ex. Programmering B C++, Programmering C Java.net.

Nu vet ni hur det gjordes på min skola :>

INGEN gymnasiekurs har någon som helst fördjupning i något språk. Det är programmering som skall läras ut, inte ett visst språk. Och man kan klara A-C med alla objektorienterade språk. Vi har C# medans dom som går tvåan har Java. John Bauer, Halmstad.

En sjuk sak jag måste säga bara, jag har läst Programmering C++ (C), men jag har inte läst Programmering C++ (A) eller (B).

Och det är som dom andra säger, språken varierar, det finns flera olika.

Det är sant det du skriver. Det ska ur ett perspektiv inte spela någon roll vilket språk man använder. Men ur ett annat perspektiv spelar det en betydande roll för hur många elever man som lärare "får med sig". Det är faktiskt en inte helt lätt fråga vilket språk man ska som verktyg i kurserna. Det finns, tyvärr, inget språk som är tillräckligt enkelt för att en introduktion ska bli smidig även för de som inte har ett brinnande intresse. Och som lärare har man en viss press på sig att på ett eller annat sätt "se till" att så många elever som möjligt blir godkända... oavsett om de förtjänar det eller inte.

Många lärare väljer det språk som de själva kan bäst, vilket ju är positivt då man som elev såklart gärna ser att läraren vet vad den pratar om. Men det språk som läraren trivs med behöver inte nödvändigtvis rimma väl med vad som är det bästa instrumentet i undervisning. Jag har funderat en hel del över just det här själv... och den enda slutsatsen jag kunnat dra är att alla språk suger, på ett eller annat sätt. Vissa suger dock lite mindre än andra.

Drog du den slutsatsen ur texten ovan? Inte för att jag påstår att något språk är helt idealt, men att något inte är alldeles lätt att lära sig om man inte är intresserad tycker jag är ett rätt svagt argument. Nämn något någorlunda komplext som uppfyller det kravet.

Jag gick Programmering A och B på Komvux förra året, vi använde VB6 och jag fick MVG i båda kurserna genom att skriva in färdig kod i editorn från stenciler jag fick av läraren, jag har troligtvis lärt mig mer om programmering de 4-5 timmarna jag suttit med Python idag än vad jag lärde mig från de kurserna

C++, C++, Java

Nej, det är något jag funderat på över en längre tid. "Suger" var ett kraftord som inte är helt rättvist, men icke desto mindre har jag svårt att hitta ett idealiskt undervisningsspråk i dagens (ändå digra) utbud.

Jag kan inte påstå att G-kraven för någon gymnasiekurs ens är i närheten av att vara "någorlunda komplexa". Ska man bli en kompetent programmerare så krävs det naturligtvis ett intresse, precis som i allt annat, det emotsäger jag inte. Det krävs dock inte särskilt mycket för att ta sig igenom programmeringskurserna såsom de hålls på de flesta gymnasieskolor. Faktiskt.

Fast jag tror inte att någon någonsin har lärt sig att programmera (bra, från grunden) tack vare gymnasiekurser. Istället för att lära ut tjocka, objektorienterade språk kanske man borde fokusera på språk med väldigt enkel syntax och lära ut principer och metoder och sedan ge problem som kan lösas med dessa. Detta tillvägagångssätt tycks fungerar ypperligt på de flesta universitet.

I A kursen håller folk på med scratch (mycket underligt program för att lära sig hur man ska tänka vid programmering)

B kursen ska vi nog få hålla på med antingen PHP eller JAVA.

Tycker det är synd att man hoppas från olika språk, vill gärna fördjupa mig i ett speciellt språk istället för att kunna grunderna i de flesta.

jag fick inte lära mig nåt jag kunde mer än läraren tydligen, och enligt mig själv så kunde jag inte ett piss.

Du ska inte alls fördjupa dig i ett språk, du ska lära dig programmering.

Det är så klart man kan. Men det innebär inte att det är en bra jämförelse!

Att det inte innebär detta innebär dock inte att det inte är det. (dagens dos av negationer )

Sant! Jag får nästan en glädjetår när negationerna hopar sig och sedan tar ut varandra.

Vi använder Python på vår skola. I A-kursen lärde vi oss basics i programmering, dvs olika datatyper, att skriva if-satser osv.

I B-kursen blev det mer algoritmer och sånt. Att skriva effektiv kod typ. Det var den drygaste av kurserna imo men troligtvis den nyttigaste också.

Och i C-kursen började vi med objekt-orientering och lite GUI-tänkande.

Men som sagt, det är ju programmering man ska lära sig och inte ett programmeringsspråk. Kan man programmera ordentligt kan man ju i princip sätta sig in i vilket programmeringsspråk som helst på otroligt kort tid. Vi använder boken Think like a computer scientist (with Python) som är ganska bra inriktad för detta imo, dvs man lär sig både allmän programmering och Python (även om den nyaste utgåvan som numera kallas "Thinking Python" eller nåt sånt känns skummare).

Jag brukar (nåja) jämföra det med att spela ett instrument (mest för att jag gör det också). Alla kan lära sig det i någon mån, men det är bara den som verkligen lägger ner tid som kan bli bra.

Att bli bra på ett instrument är lite av en livsstil: det är en evig strävan där man aldrig blir fulländad. Kanske är man nöjd med att bara bli såpass bra att man platsar i nåt band, och bandet är bra nog att få lite spelningar då och då. Kanske har man inte talang för mer. Men alla kan gneta sig till en skälig kompetens inom båda områdena, oavsett eventuell talang och andra förutsättningar. Hårt arbete betalar sig.

Sedan kan man också dra parallellen att man inte ska fixera sig vid ett instrument som musiker, och bara tänka "gitarr gitarr gitarr" eller vad man nu valt - då blir man aldrig en bra musiker. Tekniskt skicklig, måhända, men troligtvis inte alls bra på att skapa bra musik och samspela med andra musiker (och inte bara, som så många tyvärr gör, idka ren instrumentonani). Även om man har gitarren som huvudinstrument, så är det alltid bra att skaffa sig insikter i hur andra tänker - hur tänker en trummis, en basist, en pianist? Kan jag lära mig nåt av dem?

Vissa musikstilar kräver dessutom att man förstår musiken, och inte bara kan spela ett instrument. Jazz är ett bra exempel.

Jag vill tro att man i viss mån löper samma risk att bli "insöad" om man fixerar sig vid ett och endast ett programspråk och försöker göra allt i det. Alla språk är inte bra på allting. All musik kan inte spelas på gitarr. Även om det kan spelas på gitarr, så kanske det inte låter bra på det.

Hur som helst blir man varken bra på programmering eller på att spela något instrument i skolan. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med tid att tillgå där för att bli det. Det gäller att öva hemma.

Så var det sagt. Nu ska jag ta av prettomössan och ta på nördglasögonen igen.

Vilket GUI-bibliotek använde ni, och hur tyckte du att det fungerade?

ITgymnasiet Skövde: Pascal programmering A, Java programmering B, Java eller c++ programmering C. Jag valde Java i C kursen som jag har nu. Är dock inte ett dugg intresserad av Java, hade vart bättre ifall man hade fått objektorientera i PHP som är ett språk jag kan hyffsat.

Jag fick läsa Java i Programmering A & B, och i C fick jag läsa: ruby, python, c/c++, C#(jag hade 3 olika lärare på en termin... den kursen gick lite åt skogen.)

Det finns c# och php.