Ordet Princip

3) grund (se GRUND sbst.¹, ¹II 3, 5), grund_ide, grundtanke; grundsanning; huvudlinjo i ett visst system; bärande ide; sats, lag l. formel som uterger en grundide l. grundsanning l. ett fundamentalt sakförhållande, grundsats; i sht förr ofta i uttr. ideell princip; ofta svårC att skilja från 4; jfr äv. 1. RIDDERMARCK Alm. 1698, s. 33. De första tiders Mästare ha begynt alt ting efter en enfaldig practigue, utan mathematiska, mechaniska och physicaliska principier. POLHEM Bet. 1: 38 (1721); jfr f. En moral, som är grundad på Christendomens högsta principer. AGARDN ThSkr. 2: 16(1842, 1856). Archimedes' princip. FOCK 1Fys. 107 (1853).

4) grundsats l. allmän regel 8om utgör rättesnöret fö.r det praktiska handlandet l. för_farandet i ett visst fall l. avseende, flormativ regel, levnadsregel, niaXim; jfr 3. Ha principer. Handla efter l. följa en viss princi. Det var en princip hos honom att aldrig be om pänning- hjälp. Han hade gjort till princip att (osv.). Det stred mot hans principer att handla på kredit. En man alldeles utan princifer. Fasta, goda, sunda, förnuftiga principer. Sunda Prin_cipier lagde, så uti Öfwerhetz Personers, som Meniga Almogens Hjertan och Sinnen, är then bästa Securitet för Lag Och Stadgar. BLocK progn. Dedik. 10 (17os); jfr 3. Clerus antog vissa prin_ciper til . . ("riksdagspänningarnos"? utgörande för framtiden. WALLQUIST EcclSaml. 1–4: 260 (1789). De christne Philosopher hafva mästadels antagit denna satsen til den första moraliska Princip: Befordra din lycksalighet. WULF Käppen 1: 136 (1799). Jag har mina principer (sade baronen). Och när baronen hade sina principer, var det omöjligt att rubba honom en tum. GEIJERSTAM Sckl- Männ. 93 (1899).

Ursprungligen inskrivet av hultent3
Någon som har hård fakta när det gäller det sista påstående ? Alltid lätt att säga att det är si och så