GUIDE: Återskapa förlorad information från (trasiga) hårddiskar

Detta dokument är WIP. Gör en notering när jag anser att det är klart :).

Notera: Om du råkat ut för ett hårddiskproblem, och datan är 'ovärdelig', rör ingenting (ingenting! ) och kontakta din IT-avdelning. Om du är privatperson; ring ett återskapningsföretag som till exempel IBAS, och be om offert och råd.

Inledning
Hårddiskar måste, jämte möss, vara det som har störst risk att gå sönder. Hårddiskar är dock behäftade med ett eget problem som inte finns för övriga komponenter. En mus som scrollen slutar fungera på, eller den nya i9 ES:en du fått tag på som brinner upp, är inte roligt. Det svider lite i plånboken, men det är också allt. En hårddisk kostar inga större summor pengar (~5-15% av en normal dators värde), men det största värdet på en hårddisk är inte själva hårdvaran, utan vad som finns på den. Med all den information som finns lagrad betingar hårddiskar ett betydligt större värde än vad prislappen i butiken säger. Många är de som gråtit sig till sömns när större mängder data går förlorade: ( http://www.sweclockers.com/forum/showthread.php?s=&threadid=5...).

Men allt är inte förlorat. Få gånger är verkligen all data borta, då det finns en mängd olika lösningar på alla de problem som en hårddisk kan generera. Själva hårddisken i sig är uppbyggd av en eller flera plattor (’platters’) som ser ut som CD-skivor. Dessa är oftast tillverkade i någon metallegering, men även skivor i glas har använts. Dessa skivor sitter på en axel som roterar i hastigheter mellan 4200-15000rpm (varav normalfallen är 5400 och 7200rpm). Datan som lagras på plattorna avläses med hjälp av en eller flera läsarmar som till utseende och funktion liknar en gammal vinylspelare. Läsarmens huvud har dock inte någon kontakt med själva plattorna, utan ’hovrar’ en liten bit ovanför. Detta sker med hjälp av det luftflöde som bildas när plattorna roterar. Luftflödet trycker upp / lyfter läsarmarna och läshuvudet från plattorna. När disken stängs av flyttas läshuvudet till ett viloläge (vanligt på laptop-diskar), eller en landningszon vid hårddiskens centrum.

Det krävs en läsarm för platta, och ett läshuvud per sida på en platta. Om en hårddisk består av en enda platta som skrivs på båda sidor, går det åt ett arm med två läshuvud. Om hårddisken består av två plattor (varav den ena plattan bara används på en sida) går det åt två läsarmar, en med två huvuden och en med ett huvud.

Läsarmarna styrs elektroniskt av de kretsar som finns monterat på kretskortet undertill på hårddisken. Det är när dessa läsarmar rör sig som en hårddisk ger ifrån sig sina karaktäristiska knatter/skrammel-ljud. Elektroniken i hårddisken får signaler från datorn att hämta viss information, och elektroniken styr läsarmarna som ser till så att läshuvudena läser in datan.

När hårddisken inte används så flyttas läsarm(arna) längst ut i ena kanten, där dom vilar i ett slutläge, på samma sätt som pickupen på en vinylspelare.

Denna mekaniska uppbyggnad gör att en hårddisk slits med tiden, är känslig för fysisk åverkan, temperaturer & luftfuktighet. Men den mekaniska uppbyggnaden gör också att det kan gå att återskapa informationen även om fysisk åverkan skett på den.

Den här guiden är främst skriven för Windowsanvändare, men många åtgärder sker utanför operativsystemet i sig (så som diagnostikprogram och BIOS), varvid den kan vara matnyttig även för *NIX-användare.

Ordlista
PATA – paralell ATA. Äldre standard som använder 40-pinnars kontakter för signalöverföring.
SATA – Seriell ATA. Nyare standard som använder 7-pinnars kontakter för signalöverföring.
FW – Firmware. Mjukvara som styr hårdvara på en lägre nivå, finns lagrad direkt på minnen i till exempel hårddiskar, grafikkort, moderkort etc.
PSU – Power Supply Unit. Nätaggregat.
PCB – Printed Circuit Board. Kretskort.

Innehållsförteckning
1 Hårdvarufel
1.1 Trasiga sektorer
1.2 mekaniskt fel
1.3 elektronikfel (pcb)
1.4 tappat disken

2 Mjukvarufel
2.1 Jag har formaterat fel disk!
2.2 Jag har tagit bort filer som jag inte skulle gjort!
2.3 Windows-installationen/jag valde fel och nu har det installerats på fel hårddisk!
2.4 Min hårddisk är krypterad med Truecrypt, och nu kan jag inte mounta den!
2.5 Min ganska nya Seagate 500GB/1TB/1.5TB disk syns inte längre, inte ens i BIOS. Den fungerar inte i någon annan dator, men den snurrar.

3. Lösningar på problem
3.1 Disken är ny men jag kan inte använda den / se den.
3.2 Min (tills nu) fungerande disk går inte längre att använda.
3.3 Men exakt hur gör jag då för att få tillbaka ”dold” / borttagen data?
3.3.1 GetDataBack for NTFS för att återställa filer som tagits bort / hårddisken har blivit formaterad.
3.4 Tricks för den våghalsige.
3.5 S.M.A.R.T. säger att min disk håller på att dö / konstiga värden
3.6 Byte av PCB
3.7 Platterswap

1 Hårdvarufel
1.1 Trasiga sektorer
Trasiga sektorer i sig brukar hårddisken själv rätta till när de inträffar; en trasiga sektorn markeras som trasig, och en ny (ur en pott av oanvända sektorer) används istället. Detta går även att göra manuellt genom att köra diagnostikprogram.

Om du har stora mängder trasiga sektorer, eller om hela disken rent av består av trasiga sektorer är dock problemet något annat. Då är det troligtvis så att plattorna antingen blivit deformerade med ålder, eller att läsarmen inte har tillräcklig precision för att hålla läshuvudet stilla på rätt ställe. Plattor som deformerats av ålder inkluderar de numera ökända IBM Deskstar 60GXP & 75GXP. Här gäller det så fort som möjligt att kopiera över all data som går. Det är svårt att göra något åt detta. Om det inte går att läsa från plattorna på grund av att läsarmarna inte har precision nog, kan man ge sig på en platter swap (se kapitel).

1.2 mekaniskt fel
Ett mekaniskt fel som leder till visst databortfall är head crash, (vi kan kalla det 'läshuvudskrap'). Detta inträffar när läshuvudet på ett eller annat sätt har skrapat mot ytan på plattorna. Detta kan till exempel ske om det kommit in främmande partiklar i hårddisken, som fastnat mellan ett läshuvud och ytan på en platta. Detta kommer skrapa mot ytan och göra stor skada, vilket i sin tur frigör fler partiklar. Detta kommer sedan sprida sig allt eftersom disken används. En head crash kan också inträffa om man tappar hårddisken när den används, och kraften är tillräcklig för att läshuvudet skall crasha in i plattan och göra skador. Har man tur så kan man komma åt informationen utanför det skadade utrymmet, men har ett eller flera läshuvuden gått sönder kan en platterswap vara nödvändig. Det är dock osäkert om ens det hjälper.

Click of Death är när läsarmarna tappar bort sig av en eller annan anledning och inte har en aning om var dom är. Då återgår dom till sitt ändläge, för att ha en fixerad punkt att utgå ifrån och försöka läsa / skriva igen. När läsarmarna går tillbaka till ändläget så träffar dom ett stopp, vilket kan vara en magnet (Western Digital t.ex.), en gummiplupp eller något motsvarande. Beroende på vad det är för material som läsarmarna stannar mot, bildas det snarlika ljud som går under benämningen "Click of Death". Om detta händer några enstaka gånger kan det vara god idé att göra backup, och sker det med ökad frekvens bör disken bytas ut omgående. En hårddisk som inte går att använda, utan bara står och CoD:ar, kan kräva en platterswap. CoD har visst samband med en head crash, då head crash:en kan leda till att läshuvudena går sönder eller att ytan på disken blir oläslig, vilket leder till att läsarmarna försöker återgå till ändläge för kalibrering.

Click of Death kan med ganska stor framgång temporärt lösas genom att hålla disken i en "konstig" vinkel och eventuellt vicka på den. En sådan vinkel är ståendes på högkant med 45° lutning bakåt. Om disken är sliten eller kalibreringen av okänd anledning aldrig lyckas kan det räcka för att den skall hitta en sektor som den kan arbeta ifrån, och disken kommer till liv. Det kan till och med vara så väl att du kan lägga ner disken när den väl hittat något att arbeta från. När disken väl fungerar gäller det att göra en backup på all data på den så fort som möjligt.

Disken i sig är alltså inte helt kaputt om man har Click of Death, och det är heller inget mekaniskt fel (oftast), vilket man kan tro. Det handlar helt enkelt om att läshuvudena inte kan läsa av var på disken dom är, återgår till ursprungsläget för kalibrering, men misslyckas och står och klickar. Ett trasigt läshuvud, head crash på grund av fysisk åverkan, partiklar eller deformerade skivor kan ge problemet.

1.3 elektronikfel (pcb)
Det kan hända att den elektronik som styr hårddisken går sönder. Vanliga orsaker är kortslutning av undersidan på hårddisken, nätaggregat som ger fel spänningar eller felkopplade strömkablar. Att man lyckas bryta av (P)ATA / SATA-kontakten är inte heller helt ovanligt. Det kan även vara så att firmware:n i krets(arna) på PCB:n har blivit korrupt. Detta kan man lösa med att byta ut PCB:n.

1.4 tappat disken
Hårddiskar kan när de är avstängda klara ganska stora påfrestningar, men används de är risken betydligt större för att problem skall uppstå. Att tappa en laptop som används, eller en extern USB-disk leder allt som oftast till att den blir skadad. Eftersom hårddisken är igång så ’hovrar’ läshuvudena väldigt nära diskytan, och krafterna som påverkar hårddisken när den når marken kan få läshuvudena att krasha in i plattorna, med grova skador som följd. Det är inte ovanligt att en yta stor som en tumnagel på en hårddiskplatta innehåller flera gigabyte med data.

2 Mjukvarufel
2.1 Jag har formaterat fel disk!

Oftast är detta enkelt åtgärdat om datan inte skrivits över. Var inte "quick format" ifyllt är risken dock stor att hela hårddisken skrivits över med nollor, och då går det inte* att återskapa någon information. Var däremot quick format inkryssat har enbart den del av hårddisken som hanterar var filerna finns någonstans skrivits över, medan filerna fortfarande finns kvar. På så sätt kan man få tillbaka alla filer genom att skanna av hela hårddisken och kopiera dessa.

Det kan vara rekommenderat att göra en klon / kopia på hela disken, och jobba med denna. Den ”riktiga” hårddisken kan du sen låta vara tills vidare. På så sätt kan du arbeta och testa olika procedurer direkt på klonen utan att du riskerar att förvärra situationen. För direkt att spara filerna som finns på hårddisken, se kapitel 3.3.

2.2 Jag har tagit bort filer som jag inte skulle gjort!
Om du bara tagit bort dom samt tömt papperskorgen (eller ctrl+delete:at) så är det inga problem att återskapa datan. Är den överskriven är den förlorad dock*. Se kapitel 3.3 för instruktioner för att återställa.

2.3 Windows-installationen/jag valde fel och nu har det installerats på fel hårddisk!
Den datan som windowsinstallationen skrivit över är förlorad*. Övrig data (även om du ’formaterat’ hårddisken) kan gå att rädda. Det viktiga här är att du inte gör något förhastat, och framför allt, STARTA INTE WINDOWS! Då kommer det skrivas mängder med data i loggar och i pagefilen, och det förvärrar dataförlusten. Antingen tar du ut hårddisken, klappar lite snällt på den, och sen så installerar du Windows på en (ny) tom hårddisk / startar på din gamla installation. När du har startat Windows så sätter du dig lugnt och metodiskt in i hur dataåterskapning fungerar och dina valmöjligheter. När du har klart för dig hur det går till, så kopplar du in hårddisken (med datorn igång, om det är en SATA-disk och kontrollerkretsen stödjer hotswap). Eller så kopplar du in hårddisken via till exempel USB. Därefter kan du göra en klon / kopia på hela hårddisken (inklusive de Windowsfiler som följer med). Därefter så jobbar du med klonen.

2.4 Min hårddisk är krypterad med Truecrypt, och nu kan jag inte mounta den!
Eftersom du gjorde en backup på header-filen när du krypterade din hårddisk (är ett krav för att whole disk encryption ens skall slutföras i Truecrypt), så är möjligheterna ganska goda. Om du har en krypterad container / disk där du inte har någon backup på headern (och denna är trasig) så är datan förlorad. Men har du headern, så kan du med hjälp av denna välja att antingen ersätta headern, eller permanent avkryptera. Detta kan vara användbart om du har krypterat hela disken som Windows ligger på, och Windows sen inte kan starta och du vill in och reparera på olika sätt. Då kan du välja att permanent avkryptera. Här lyfter jag ett varningens finger dock, det tar LÅNG tid att avkryptera om du gör det i boot loadern (~3MB/s med en C2D på 2.4GHz). Vill du snabba upp det hela (10-20x), sätt in disken i en annan dator och avkryptera i Windows.

2.5 Min ganska nya Seagate 500GB/1TB/1.5TB disk syns inte längre, inte ens i BIOS. Den fungerar inte i någon annan dator, men den snurrar.
Detta beror på en bug i firmware (SD15) på dessa diskar. Om du inte råkat ut för detta så bör du uppdatera firmwaren innan problemet dyker upp. Har det dock skett så rekommenderas man att skicka tillbaka hårddisken. Det finns dock ett knep, och det är att flasha om firmwaren i BIOS via seriellkabel med diverse hårdvaruhack, vilket inte borde ta mer än 30min för den händige. Här är en förklarande film:
http://www.youtube.com/watch?v=29FztWJVxbM

3. Lösningar på problem

3.1 Disken är ny men jag kan inte använda den / se den.

3.2 Min (tills nu) fungerande disk går inte längre att använda.

3.3 Men exakt hur gör jag då för att få tillbaka ”dold” / borttagen data?
TODO. (HDclone, clonezilla, GetDataBack, Linux dd osv kommer här)
3.3.1 GetDataBack for NTFS för att återställa filer som tagits bort / hårddisken har blivit formaterad.
Börja med att installera GetDataBack for NTFS (om NTFS nu är filsystemet, är det FAT32 så använder du den versionen). Var noggrann med att ABSOLUT inte ladda ner på samma hårddisk som du förlorat information ifrån. Detta är mycket viktigt. Du skall undvika att data skrivs på den aktuella hårddisken, då detta riskerar att skriva över data som du vill återskapa. Installera heller inte programmet på samma hårddisk. Ett alternativ är att du installerar programmet på en annan dator och kopplar in hårddisken där.

När GetDataBack startas finns det ett par olika val beroende på vad som skadats på disken:

Vid nästa ruta så finns möjlighet att välja vilken av hårddiskarna man skall återställa informationen ifrån:

Efter val av hårddisk så kommer denna att skannas in, vilket kan ta ett tag:

När hela hårddisken skannats av, så väljer man den partitionen som datan togs bort ifrån:

en ruta med alla filer som finns på hårddisken (borttagna eller inte. Notera systemfilerna i röd färg):

Observera att det kan hända att namn på till exempel mappar försvinner och får ett annat namn tilldelat. Mappen [000028] ovan hette egentligen något annat. Innehållet i mappen är dock intakt. Detta sker ibland, framförallt på mappar som ligger direkt i roten på hårddisken. Gå därför igenom alla mappar och se vilka du vill spara.

En borttagen fil visas med ett genomgående streck:

Markera filen / filerna som tagits bort, och tryck på copy. Spara sedan filerna på någon ANNAN disk. Kontrollera att all data finns kvar.

Är det så att du mellanlandat filerna i papperskorgen, och sedan tömt denna, kan det se ut så här:

Dessa två är en och samma fil, "jätteviktigt_dokument.rtf". Dock är det så att innehållet i filen är "en fil" och själva namnet och sökvägen är "en fil".

Här blir det lite mer komplicerat. Är det bara ett fåtal filer som du tagit bort markerar du alla, väljer copy och försöker reda ut hur det hela hänger ihop.

3.4 Tricks för den våghalsige.
Ok, så du har försökt med allt. Du har kanske fått tillbaka lite, eller nästan allt, av din data, men vill inte skicka iväg disken till ett företag för att göra resten. Du kan tänka dig att chansa för att få tillbaka så mycket det går. Stoppa in hårddisken i kylen. Låt den ligga en halvtimme, och koppla sen in den snabbt som attan och försök återskapa mer information. Fungerar det så gör nya försök tills du inte får ut någon mer information.

Man kan även testa att ställa hårddisken på olika kanter, eller tillochmed i en icke-rekommenderad vinkel (snett på sidan).

3.5 S.M.A.R.T. säger att min disk håller på att dö / konstiga värden
När det gäller S.M.A.R.T. så får man ta informationen med en nypa salt. Implementationen av tekniken skiljer sig mellan olika tillverkare och värdena kan variera stort. Det enklaste här är att använda ett diagnostikprogram från just din hårddisktillverkare för att se om värdena är felaktiga eller inte.

Ett exempel är Read Error Rate och Seek Error Rate som kan vara väldigt högt på en Seagate-disk, trots att det inte är något fel på denna. På disken som används i SMART-datatabellen nedan så indikerar disken att den får sex (6) Seek Error per sekund. Detta betyder att den skulle vara tvungen att göra om cirka 7% av alla inläsningar. Varför Seagate har så höga värden har diskuterats. En anledning kan vara att Seagate valt att rapportera alla fel, och att FW:n i disken jobbar på ett annat sätt (än hos andra tillverkare) för att snabba upp läsning (med lägre precision).

Seek Error Rate indikerar när ett läshuvud inte kan följa en sektor, utan "tappar bort den" och måste vänta på att plattorna roterar ett varv till. Ett högt värde behöver inte betyda att disken håller på att dö (Se Seagate ovan) och ett lågt värde behöver inte betyda att den mår bra. Men har man en disk som genererar x antal seek errors per tidsrymd (säg 10st per minut) och efter ett tags användande börjar generera fler (säg 50st per minut) så kan det vara en indikation på att läshuvudena får svårare och svårare att läsa av plattorna tillförlitligt. Då bör man göra en backup och fundera på att byta ut disken.

Load Cycle Count indikerar antal gånger läsarmarna har flyttat och parkerat sig i ändläget. Detta är ett värde du bör ha koll på om du sitter på en laptop. Börjar du få problem med hårddisken och detta värde är över 500 000 är det risk att den börjar bli utsliten. Om värdet är över 1M, så kan det vara en god idé att fundera på en ny disk (och bättre mjukvara!). En disk kan klara flera miljoner Load Cycles, men oftast är den bara designad för att klara ~500 000.

Reallocated Sector Count visar hur många trasiga sektorer som hittats och allokerats om. Trasiga sektorer är i sig inte allvarligt (disken brukar fungera ändå), men är en varningssignal som bör tas på allvar. Det finns dokumentation som visar på att en disk har 14 GÅNGER så hög risk att fallera om det finns en eller flera reallokerade sektorer. Är datan på disken det minsta värdefull är det hög tid att göra en backup på den om det finns så lite som en enda reallokerad sektor. Är man i behov av att hårddisken fungerar utan problem (backup till trots), så bör man redan här byta ut den.

En utskrift från Smartmontools i Linux visar detta:

[font=Courier New]
ID# ATTRIBUTE_NAME          FLAG     VALUE WORST THRESH TYPE     WHEN_FAILED RAW_VALUE
  1 Raw_Read_Error_Rate     0x000f   078   063   025    Pre-fail     -       181415391
  3 Spin_Up_Time            0x0003   099   098   000    Pre-fail     -       0
  4 Start_Stop_Count        0x0032   100   100   020    Old_age      -       657
  5 Reallocated_Sector_Ct   0x0033   100   100   036    Pre-fail     -       5
  7 Seek_Error_Rate         0x000f   088   060   030    Pre-fail     -       766833833
  9 Power_On_Hours          0x0032   060   060   000    Old_age      -       35739
 10 Spin_Retry_Count        0x0013   100   100   097    Pre-fail     -       0
 12 Power_Cycle_Count       0x0032   099   099   020    Old_age      -       1587

[/font]

3.6 Byte av PCB
Att byta PCB:n på en hårddisk görs när den av någon anledning gått sönder. Kortslutning, fysisk åverkan, korrupt firmware etc. För att göra detta behöver du en identisk disk (tillverkare, modell, hårdvara, firmware). Du skruvar loss PCB:n (sitter oftast med Torx T8)och byter försiktigt ut PCB:n, var noga med eventuella flatkablar och små stift/bleck som ansluter PCB:n med själva motorn och läsarm(arna). När det är gjort så ansluter du hårddisken, klonar innehållet och försöker återskapa så mycket / all data som går. Beroende på vad som orsakade skadan kan det vara idé att kassera hårddisken efteråt. Har PCB:n gått sönder på grund av att du bröt av till exempel SATA-kontakten, är risken minimal för att hårddisken i sig tagit någon skada. Har du däremot bytt PCB på grund av att hårddisken har tappats / fallit olyckligt, så finns det risk att även andra delar i hårddisken skadats. Kassera då denna.

Börja med att plocka bort eventuellt skydd. Detta kan vara en metallplatta som på denna Western Digital:

Därefter skruvar du bort de skruvar som håller PCB:n i hårddisken.

Därefter nyfter du försiktigt bort PCB:n från hårddisken. Sitter det en flatkabel så var försiktig med denna. I detta fallet var det bara att lyfta rakt av.

Montera dit en PCB från en fungerande identisk hårddisk och håll tummarna.

3.7 Platterswap
Alla referenser här till byte av multipla plattor kan vara fel. Vissa hårddiskar sägs klara av att plattornas position sinsemellan har ändrats, medan vissa helt slutar fungera när så sker. Platterswap har en stor risk att misslyckas.
Platterswap kan vara en utav de sista, och mest avancerade, åtgärder man kan göra för att rädda informationen från en hårddisk. För att göra detta behöver du en identisk hårddisk, verktyg och lämplig miljö att arbeta i. Ett tips är att städa ur ett badrum totalt, spruta vatten på väggar och tak och torka av flera gånger. Ha på dig heltäckande klädsel (typ regnkläder), munskydd och latexhandskar utan talk. Bytet går till på så sätt att du skruvar isär båda hårddiskarna och flyttar plattorna från den disken som är trasig till den fungerande. Ett tips här är att köpa två identiska diskar. Den första använder du för att lära dig EXAKT hur den är uppbyggd, vilka verktyg du behöver och var / hur du skall göra flytten av plattorna. När du gjort detta ett flertal gånger med en utav "reservdiskarna", plockar du isär reservdisken och den trasiga disken (enligt det du lärt dig under isärplockningen av 'offerdisken'), och flyttar över plattorna. Därefter så kopplar du in hårddisken, och klonar den fortast möjligt. Gör flera kloner med flera program, så du är säker på att det fungerar. Därefter kan du börja återskapa så mycket information det går. Observera att hårddisken kan tugga rätt bra och låta illa.

Båda hårddiskarna är att betrakta som kasserade när arbetet är klart. Damm = döden, så renlighet är extremt viktigt. Kan du med blotta ögat se repor på diskplattorna kan du räkna med att en del data för alltid kommer att vara förlorad.

Hårddiskar från olika tillverkare skiljer sig i uppbyggnad. Om du följt ovanstående råd, så skruvar du loss de skruvar som finns på ovansidan av hårddisken (som håller fast 'locket'). Det kan även finnas en eller flera skruvar som sitter under etiketter. Den vanligaste skruvtypen här är T8 (Torx). Lyft av locket. Nu kan du se plattorna, läsarm(arna) och övrig mekanik.

Tar dig en stund och analysera hur det hela är uppbyggt. Nu skall du få ut läsarmarna utanför plattorna, och detta hindras av av till exempel en plastram eller gummikuddar i vanliga fall. Ibland räcker det att lyfta bort plastramen, men ibland får man även här skruva loss något. När "ändstoppet" är borta, för ut läsarmarna utanför plattorna utan att skada plattorna (påverka läsarmarna så långt ifrån plattorna som möjligt). När läsarmarna är förbi plattorna, se till så att dessa inte kan röra sig, med till exempel gummiband eller en bit tejp. Ta sedan loss plattorna. Har du tur så sitter plattorna och dess axel med en mutter på baksidan hårddisken; lossa denna och ta loss alltihopa. I annat fall sitter skivorna skruvade på axeln. Dessa skruvar brukar vara ännu mindre än dom som håller locket (Torx T5-T7 där T7 är vanligast). Lossa skivorna och flytta över dom (i rätt ordning!) till den andra disken. Lägg inte ner dom någonstans, utan flytta direkt över. För tillbaka läsarmarna till skivorna, och var mycket försiktig om läshuvudena, du kan vidga / sära på armarna lite för att göra det enklare.

Om det är väldigt många plattor i disken (t.ex. SCSI-diskar 10 plattor) kommer det bli svårt att få in läsarmarna mellan plattorna igen. Är det bara en eller två plattor blir det betydligt enklare. Montera tillbaka ändstoppet, skruva ihop hårddisken och börja återskapa informationen som finns lagrad.

Börja med att skruva ur de skruvar som håller locket.

Undersök och se om det finns några gömda skruvar, här två stycken:

Lyft av locket.

I detta fallet så sitter plattorna skruvade med distanser och brickor, skruvarna är av Torx T7-typ och sitter ganska hårt. Mothåll kan vara bra:

Skruva ur alla skruvarna. Ta bort stopp(en) för läsarmarna:

För undan läsarmen med huvudena försiktigt, säkra så att inte den fjädrar tillbaka. Ta därefter bort platta efter platta:

När alla plattor är bort syns motorn och dess montering i botten.

Närbild på motorn (underifrån).

Montera ihop i omvänd ordning. Var mycket försiktig med läshuvudena, det kan hjälpa att vidga armarna lite för att få in dessa ovan och under plattorna.