3D förstörde min bioupplevelse

Jag har bara sett en film i 3D, Promethius, och jag kan inte säga att jag upplevde att bilder var varken mörk eller suddig. Nu har jag visserligen inte sett just promethius i 2D så att jag kan jämföra rakt av, men jag upplevde inte att det, av DEN anledningen skulle vara sämre.
Vad jag däremot reagerade på var när de visade trailers för andra filmer var att de var alldeles "för 3D". Man har tagit i/överdrivit själva 3D-grejen så att det blir för mycket helt enkelt och då tycker jag bara att det förstör. Promethius, däremot, upplevde jag som mer sansad. Jag kan inte säga att jag tyckte att 3D biddrog till något, men inte heller att det förstörde, men om man vrider på 3D-effekten som i de trailers jag såg så slipper jag gärna 3D och kommer därför att välja att se filmer i 2D i första hand, för att inte riskera något.
Jag har inte sett nån film i 48FPS ännu, men har svårt att se någon anledning till det. Jag tror snarare att det sänker upplevelsen och att det kommer att bli "för mjukt" för att se realistiskt ut. Det ser ju tex helt koko ut när man filmar i 60FPS och sedan spelar upp det i samma hastighet. Film är inte samma sak som FPS-spel, där man inte har rörelseoskärpan och därför måste ha högre FPS för att det ska upplevas som mjukt.

Är jag den enda personen som inte har något emot The Hobbit i varken 3D eller HFR?

FÖRUTOM ATT DET BLIR SÅ JÄVLA MÖRKT, KAN DE GÖRA NÅGOT ÅT DET TACK, SUCK.

Nu känns det bättre

Har inte sett The Hobbit än, men att döma av de moderna 3D-filmer som jag sett så lider de främst av samma sjuka som de tidigare generationerna 3D har lidit utav och som filmer med avancerad datorteknik led av i början (och till viss del gör än idag), nämligen att 3Dn blir filmens fokus. Effekterna överdrivs och i stället för att bli "en extra krydda" i filmen så blir det en helt ny och väldigt distinkt smak som förstör helheten.
Sedan har jag, precis som många andra, problem med att jag får huvudvärk av skiten, men det är ett problem med tekniken i sig, snarare än filmskaparnas fel.

Troligtvis lär jag ge The Hobbit en chans nu i mellandagarna, men om problemen ovan visar sig kvarstå, då är det slut på biobesöken för min del tills den dag då jag kan se rullarna i 2D med full kvalitet (och helst utan undertexter, men det kan man ju bara drömma om ).

Jag har svårt att förstå folk som tycker som du. För mig är 3D väldigt viktigt. Filmer blir så platta och tråkiga utan. Det är massa element som filmskapare använder för att göra filmerna väldigt levande och djupa. Men har man inte lagt märke till detta så kanske man inte borde se mer 3D alls. Tänk på alla smådetaljer som gör 3D så förstår ni nog till slut att det inte bara är en effekt.

Men men, det är som sagt väldigt subjektivt.

Myyyyyyycket svårare att göra 3D-film eftersom man måste tänka på och utnyttja djupet.

Mer 3D åt folket!

Filmer som inte ens filmas i 3D förstör mycket för den generella uppfattningen, tex Clash of the titans, Captain America. Där är 3D fruktansvärt onödigt.

Bilbo i 48 gps 3D är helt klart den bästa 3D filmen som finns. Ser man den inte i 3D o 48fps så går man ju miste om många delar av filmen, man ska se den som den är gjord för att ses.

Har fortfarande inte sett en film där stereo tillför upplevelsen mer än det förstör/irriterar så jag försöker undvika det så gott det går (även om det är svårt nuförtiden). Har dock inte sett Hobbit ännu men om jag gör det blir det garanterat i "2D".

Det är möjligt att det har blivit bättre på den fronten, har inte varit på bio på ett tag. Gällande liknelsen med ny smak så vill jag fortfarande att kött ska smaka kött, potatis ska smaka potatis och sås ska smaka sås. Om hela alltet börjar smaka polkagris - vilket är gott i sig - så blir det bara fel. Ser jag en film vill jag se en berättelse, inte en massa 3D-effekter som skapar "whoaa-upplevelser". Vill jag uppleva häftiga 3D-effekter behöver jag bara se mig runt. Men det är självklart upp till personliga preferenser att avgöra. Jag säger inte att det är fel med "en ny smak", jag säger bara att jag inte gillar det (precis som jag inte gillar broccoli, men jag missunnar ingen att äta broccoli, men den dagen de bara säljer broccoli på affärn är det något som är fel). Blir eventuellt Hobbit i helgen, men då högst sannolikt i 2D då polarn och hans tant är lika avtända på 3D som jag är.

Undviker 3D om jag kan, gillar inte glasögonen helt enkelt. Kan inte fokusera på filmen lika bra heller.

Sedan håller jag med TS om alla prasslande och pratande snorungar. Jag fick be min polare som körde bion att gå in till kontrollrummet igen och höja volymen så man skulle höra vad fan dom sa i filmen för det satt folk och prasslade och pratade runtom en hela tiden första timmen typ. Så jävla irriterad man blev, visa lite respekt. Nästan så man var sugen att göra en God Bless America där inne...

Jovisst, motståndare mot nymodigheter har väl alltid funnits och kommer alltid att finnas. Märk dock väl att jag inte är emot 3D i sig - au contraire, jag anser som sagt att det på många sätt kan vara en god smakförstärkare om det implementeras med måtta och med en teknik som alla (eller åtminstone den absoluta merparten) kan tillgodogöra sig utan "negativa påföljder". På samma sätt som färg i filmer idag används med måtta, och i de fall de medvetet används för att förstärka intryck då oftast används utan att man egentligen reflekterar över att det alls finns där, så bör självklart 3D brukas på motsvarande sätt. Jämför detta med att färger skulle framhävas i extrem utsträckning bara för att visa att "vi kan göra färgfilm", samtidigt som det ska göra anspråk på att ge större inlevelse.

Givetvis är jag inte dummare än att jag inser att man inte kan lägga grisen direkt i grytan och hoppa över stegen med att slakta, stycka och tillaga den (för att gå tillbaka till matliknelserna), men jag tycker allt att man borde ha kommit ifrån nyhetens behag i filmskaparbranschen under de snart 100 år sedan de första stereoskopiska filmerna skapades. Men förhoppningsvis får vi inom en överskådlig framtid en filmkultur där 3D är lika självklart och obehindrat som färg och rörliga bilder är för oss idag och där tekniken används just för att ge en extra inlevelse och en förstärkning av vissa moment där vi inte ens reflekterar över det.

Jag tänkta ta mig iväg till en biograf för att se The Hobbit i HFR, men, HFR finns bara på 3D versionen, jag vill ju se HFR utan 3D.

Har nu sett tre 3D filmer på bio, Tintin i Stockholm, Hötorget (bästa stället hittills, men fortfarande irriterande), Pirates 4 och Spiderman i Skellefteå (horribel upplevelse).
Efter Spiderman sa jag att det var sista gången jag var och kolla 3D på bio, dock så verkar det som att om jag vill uppleva 48fps på bio så kommer nog 3D vara tvång plus att jag måste gå och se en film igen på bio för fjärde gången, Jurassic Park! Får pina mig genom 3D för denna film!

Precis så ska 3D användas, när det är så narturligt att man inte tänker på det, men ändå njuter.

Jag tänkte för ett tag sedan att jag kunde tänka mig betala lite extra för att slippa se filmer i 3D på bio.
Vilket är lite hemskt då det redan kostar extra att se 3D-filmerna.

Hoppas inte SF läser detta...

Haha, att gå på 3D-bio och sätta på sig 2D-glasögon...det känns så hipster. I love it!

Vad är det för luffarbiograf du går på? Min lokala biograf har "XpanD" 3D system, riktigt bra system.

Kan säga att 3D fungerar dåligt på samtliga salonger jag varit på (samtliga i Stockholm), totalt 4 stycken.

Det här inlägget beskriver min syn på 3D HFR som vi såg i The Hobbit väldigt väl. Mycket läsvärt faktiskt!

Jag hade velat se 2D HFR för att jämföra med vanlig 2D, 3D har jag redan provat så många gånger att jag redan vet om att jag inte gillar det.
HFR har jag ingen åsikt om än men jag är nyfiken och intresserad av det...