Ta-i-elementet-med-jämna-mellanrums-metoden.

Plasthandskar är en riktigt dålig idé just för att de inte leder ström; elektrostatiska laddningar bildas extremt snabbt på isolatorer eftersom de inte kan ledas bort någonstans.

Ballonger är ju t.ex. ganska enkla att ladda upp.

Varför inte ta fram ett paket köttfärs istället för elementet? Lika "effektivt", så slipper du ju springa fram och tillbaka till ditt element också.

Det gör man inte.
ESD kan orsaka allt mellan "konstiga småfel" och totalhaveri.

Det förekommer en del felaktigheter i den här tråden. Så jag tänkte räta ut några frågetecken.
Jobbar själv dagligen med elektronik professionellt, med komplett ESD-utrustning.

Fört och främst: Ta-i-elementet -myten är som nämnts felaktig. Man vill ha samma potential som datorchassit, och alla komponenterna skall även ha samma potential som datorchassit.

Elektrostatiska zoner
Elektrostatiska laddningar varierar från rum till rum. I synnerhet vid kalla och torra dagar där luftfuktigheten är mycket låg.
När man träder in i ett rum, så kommer kroppen långsamt att anpassa sig till den aktuella elektrostatiska nivån. Det är helt osynligt, och helt okännbart.
Om man nu berör något som kan leda spänning i det nya rummet innan kroppen har hunnit anpassa sig till den nya elektrostatiska nivån, sker en så kallad blixt-urladdning. Många gånger märks inte blixt-urladdningen. Det känns oftast inte.
Skulle man känna av en stöt, t.ex när man kliver ur bilen, är det ett tecken på att ens elektrostatiska laddning nått såna extrema nivåer, att ingen elektronik på den här planeten kan överleva det.

Blixt-urladdningen är den farligaste av dem alla.
Många billiga ESD-armband innehåller inget motstånd, då tanken är att man ansluter dessa till en gemensam knytpunkt med motstånd.
Bra ESD-armband har inbyggt motstånd, och kan anslutas till t.ex datorchassit via krokodilklämma.
Varför motstånd är nödvändigt, är för att undvika blixturladdning.
Blixturladdningen är den allra farligaste typen av urladdning för elektronik, och är extremt "destruktiv".

ESD-skadorna
Hur märks det om ens elektronik blivit ESD-skadad eller inte?
ESD-skador är inte "digitala", där hårdvaran antigen fungerar, eller inte fungerar.
ESD-skadad elektronik kan fungera prima ett tag, för att efter en tid bete sig instabilt, orsaka problem och är mycket svår att felsöka då felen uppstår sporadiskt.
Det är det som gör ESD-skador så farliga, då dem är så svåra att detektera och spåra.
En ESD-skadad komponent i en dator kan fungera felfritt i flera veckor, för att sedan helt spontant spåra ur fullständigt, och sedan börja fungera igen.
Har man "tur" med ESD-skadad elektronik, så uppstår felen direkt, och man kan i tidigt skede byta ut komponenten i fråga.

Utrustningen
En komplett monterings-utrustning för datorer enligt ESD-föreskrifterna ser ut enligt följande:

• Knytpunkts-central. Denna knytpunkt innehåller motstånd kopplat till alla anslutningsterminaler. Oftast flera megaohm för att skydda mot blixt-urladdning. Det är till denna terminal man ansluter all annan ESD-utrustning. Oftast via en enkel knapp-anslutning.

• ESD-matta på skrivbordet. Kan vara bra om bordet i sig inte har en dedikerad ESD-yta. Här placeras all elektronik man skall jobba med, och bör ej lämna "zonen" under byggnationen. Ansluts till knytpunkten.

• Större ESD-matta på golvet under stolen. Bra i de fall golvet i sig inte har en speciell ESD-anpassad yta. Ansluts till knytpunkten.

• ESD-armband Med snabbkoppling så man slipper ta av och på armbandet hela tiden. Måste anslutas innan man berör någon elektronik i den aktuella zonen. Fördel om man väntar ett par sekunder från det att man anslutit sig, tills det man berör elektroniken. Ansluts till knytpunkten.

• ESD-anpassad lödkolv. Många lödkolvar idag kommer med en liten banan-kontakt med ESD-symbolen. Ansluts till knytpunkten.

• ESD-anpassade arbetsskor. Vanliga skor isolerar kroppen från ESD-mattan, så rätt sorts skor som leder spänning är bra att ha. Skorna leder spänningen, men långsamt. Skorna agerar även motstånd.

Utöver detta bör verktygen man använder aldrig lämna ESD-zonen under arbetets gång. Inte för att verktygen i sig har någon risk att bära några större laddningar.
Det är för att undvika att arbetaren kopplar bort sig för att springa efter verktyg hela tiden. Det är där den största risken ligger.

Hobbyisten
Nu är det ju inte meningen att varje hobbyist ute i stugorna skall vidtaga dessa åtgärder.
Det räcker långt med ett ESD-armband som har inbyggt motstånd och en krokodil-klämma.
En gnutta "förnuft" hjälper långt.

Några åtgärder för att minimera ESD-skador:

• Undvik att sprida ut datordelarna för mycket, ha allt i samma rum.

• Undvik att röra er runt i olika rum under byggnationen. Kom ihåg: Varje rum har sin egna elektrostatiska nivå, och bör undvikas.

• Anslut ESD-armbandet till en naken metalldel i datorchassit. Hamr man inget ESD-armband, kan man undvika upp/urladdninge genom att beröra datorchassit med jämna mellanrum. På så sätt hålls ens elektrostatiska laddning på samma nivå som datorn ifråga.

• Packa upp allting innan själva byggnationen börjar. Frigolit, plast, kartonger med mera är dem största bovarna i elektrostatiska laddningar. Men behåll ESD-förpackningen (Den silvriga påsen) till allra sist och öppnas enbart när man skall installera produkten ifråga.

• Ha allting inom armarnas räckvidd. På så sätt slipper man kuta runt och förändra den elektrostatiska laddningen.

• Hantera kretskort med att hålla dem i kanterna. Undvik att beröra komponenter, kontaktytor och ledningar.

• Använd ett naket stadigt bord och inga tyger som underlägg. Använd INTE sängen som arbetsyta.

• Undvik att stå på en matta. Stå helst på ett bart golv. Heltäckande mattor är en hädelse enligt ESD-bibeln.

Man vill allstå ha samma potential som komponenterna, så att det inte blir någon blixturladdning när man tar i dem. Att ta i datorchassit, eller att ta i elementet, är två vettiga sätt att få ungefär samma potential som komponenterna. Om jag är ansluten med ett ESD-armband till chassit, och jag öppnar nyinköpta CPUboxen och tar fram CPUn, så skulle det kunna bli en blixturladdning, om chassit var uppladdat från början.

Varför får man inte det problemet ? Metallklumpar som chassin är normalt neutrala, om de inte befinner sig i ett elektriskt fält. Samma sak gäller elementet. Så både din och min metod fungerar. Att ha riktig ESD-utrustning är såklart det proffsigaste och säkraste och det man kan rekommendera, men "ta i elementet" hjälper faktiskt till. Eller hur ?

I övrigt en bra post