Bästa programmen för Linux - v2.0
Förord:
Gamla tråden ersätts...
Den här listan föddes utifrån ett uppdateringsbehov av den gamla listan: Bästa programmen för Linux författad av Ubbe_wee
Då den gamla listan inte uppdateras längre, så har det uppstått ett "vakuum". Jag författar nu den här listan, och designar om den från grunden för en bättre översikt.
Jag kommer i mån av tid att uppdatera listan med jämna mellanrum utifrån de förslag som ni postar i den här tråden.
Dock så kommer inte alla förslagen att listas av en eller flera anledningar, och jag kommer då att svara på inlägget och motivera varför. Jag är självfallet öppen för debatt.
Programkategorierna har jag baserat på skrivbordsmiljöernas kategorier.
Jag har medvetet utelämnat spel-kategorin, då tanken att den kategorin skall få en egen lista. Om ingen annan hinner före mig, kommer det inom kort att skapas en "Bästa spelen för Linux" -tråd.
Jag kommer att basera program-beskrivningarna från sina motsvarigheter hos webbsajten alternativesto.net. Dock så kommer jag att ta bort mycket av "marknadsföringsfläsket" och korta ner beskrivningarna. Eventuella faktafel kommer jag att beskylla alternativesto.net för ;).
Översättning från Engelska till Svenska sker av mig personligen. Korrigera mig gärna när ni ser att något inte är korrekt översatt eller på annat sätt är helt upåt väggarna. Facktermer är mycket svåra att översätta, och jag kan lämna vissa termer oöversatta då de förlorar sin betydelse i översatt form.
Tanken är också att den här listan skall bli mer "Bästa programmen för Linux" och mindre "Alla program för Linux". Med detta i åtanke kommer många mjukvaror i den gamla listan att utelämnas, till förmån för de "bästa programmen i sin kategori".
I vissa fall kommer gamla utdaterade mjukvaror att utelämnas till förmån av nya ersättare som är ämnade att ta över rollen. I Linux-världen är detta känt som "Forking", eller på ren svenska: Avgrening. Man avgrenar (Forkar) alltså en mjukvara och vidareutvecklar den i separat regi för att t.ex fixa programbuggar som den ordinarie programmakaren låtit slinka mellan fingrarna. Det är främst detta som den gamla listan behöver uppdateras för.
Varefter tiden går kommer det alltfler och bättre mjukvaror som ersätter sina föregångare. Ni får hjälpa till att lyfta fram dessa mjukvaror. Det är svårt att hänga med i alla hörn samtidigt.
Ni märker säkert att det även tillkommit en programbeskrivning till varje punk i "Den stora listan".
Jag har en fråga till er angående detta: Skall beskrivningen utelämnas för att få en kompaktare lista, eller skall vi köra på den här versionen med en kort beskrivning till varje program?
Med en kort programbeskrivning (Nuvarande variant)
Fördel: Snabb information om programmet utan behov att klicka på en extern länk.
Nackdel: Sämre listöverblick då posterna tar mer plats.Utan någon beskrivning
Fördel: Lättöverskådlig och kompakt lista.
Nackdel: Svårt att se vad varje program har för uppgift. Måste klicka på länk för att få mer information. Att bara ha ett programnamn + länk är inte så tydligt. Vem vet vad programmet "Xghjtk" från sajten BubbaSofwares.com är för något?
Angående Stylish...
Ni som använder Stylish hos Sweclockers (I synnerhet de som använder temat "Swec Dark" av Blargmode). Ni förlorar färgkodningen på bl.a. flaggorna. Detta på grund av att Stylish överskrider de ordinarie CSS-reglerna. Det finns inget någon kan göra åt detta, då Sweclockers CSS-logik och Stylish är isolerade från varandra. Det man kan göra är att temporärt stänga av stylish och/eller "Swec Dark" -temat om man behöver se färg-kodningen.
Uppdateringar:
Listan kommer att bli rätt kort till en början, och kommer att uppdateras ofta de första dagarna/veckorna. Så håll ett vakande öga på den här tråden så här i start-groparna.
När ni kommer med förslag, tänk då att det här är en "global" "Bästa programmen..." -lista. Inte en "Personliga favoriter" -lista.
Jag kommer att motivera varför om ett förslag inte lämpar sig för listning.
2014-03-05:
Första inlägget kortas ner och beskrivningarna tas bort till förmån av en mer utförlig lista med beskrivningar i andra inlägget istället. Kort och kott det bästa av två världar.
2014-04-04:
Skönhetsändringar i lilla listan för högre informationsdensitet.
Nedskärningar i Stora listans beskrivningar. "Marknadsföringsfläsket" tas bort och innehållet blir kortare, tydligare och mer neutralt.
Ytterligare förslag förs in i listorna.
Flaggor:
4 st positioner med färgkodning: [1:Grön] [2:Gul] [3:Grå] [4:Blå]
Licensform.
Nerladdningmetod.
Interface.
Finansiering om ej fri.
Licensflaggorna (Gröna):
[OSS] - Open Source Software.
Mjukvaran baseras på öppen källkod, och brukar i regel ligga under någon av de fria licenserna.
Mjukvarorna är fria att använda och modifiera.
Varianter som förekommer är OSS (Open Source Software), FOSS (Free Open Source Software), FLOSS (Free-Libre / Open Source Software) med flera andra varianter.
Skillnaderna ligger i hur stor frihet man har som användare och utvecklare. Vi går inte in på detaljer, och anger alla OSS-varianter son [OSS] kort och gott för enkelhetens skull.http://sv.wikipedia.org/wiki/Fri_programvara
http://opensource.org/licenses[FPS] - Free Proprietary Software.
Källkoden till mjukvaran ifråga kan antigen vara öppen eller stängd. Företaget eller organisationen bakom koden har alla rättigheter till koden.
Dock så är mjukvaran med den här flaggan i regel kostnadsfri att använda och ladda ner.
Man bör vara uppmärksam på vad som skrivs i licensavtalet.http://sv.wikipedia.org/wiki/Proprietär_programvara
http://sv.wikipedia.org/wiki/Gratisprogram[PPS] - Personal Proprietary Software.
Mjukvaran har i regel en individuell/personlig licensform som inte är tillåten att dela med sig av. Det är i regel en personlig värdehandling.
Det vill säga att varje organisation och/eller individ får godkänna och fullfölja det skrivna licensavtalet. I regel handlar det om en summa pengar för att få rätten att använda mjukvaran.
Ibland kan det dock förekomma att man får ett personligt licensavtal utan kostnad, men gentemot att man godkänner avtalet som råder. Det brukar då i regel handla om att företaget får rätten att använda ens kontaktuppgifter i marknadsföring. (Reklam)
Vi kommer att försöka ange vad som gäller, och vad priset är för att få en licens. Om det kostar pengar, eller om det finns något annat i licensavtalet som bör uppmärksammas.Ni kommer att märka att en del av de "fria" mjukvarorna där ute kommer att märkas med denna flagga. Exempel på dessa är antivirus-mjukvarorna. De brukar i regel ge ut sina licenser individuellt, men kostnadsfritt. Detta gentemot att de får använda ens kontaktuppgifter i marknadsföring. Vi kommer att märka den här typen, och liknande typer, med den här flaggan.
När man talar om dessa licensformer, benämner många det som "EULA" (End User License Agreement)
Vi använder inte [EULA] som flagga i den här listan, då den benämningen är alldeles för bred, och förekommer även bland de fria alternativen.http://en.wikipedia.org/wiki/EULA
http://sv.wikipedia.org/wiki/Programvarulicens
Distributionsflaggorna (Gula):
Hur programmet laddas ner och installeras.[SD] - Standard Distribution.
Mjukvaran ifråga finns i de flesta Linux-distributioners programbibliotek.
Använd distributionens standardförfarande för att söka upp, ladda ner och installera mjukvaran.[ED] - External Distribution.
Mjukvaran ifråga finns laddas ner från programmakarens hemsida, eller via andra källor.
Erbjuds antigen via en distributions-specifik paketfil, eller som ett körbart installations-skript. Förfarandet varierar.[SC] - Source Code.
Programmet finns endast som källkod. Ingen officiell distribution av förkompilerade binärer förekommer.
Nerladdning av källkoden sker via angiven länk. Efter nerladdning brukar standardförfarandet för kompilering av källkod fungera rätt bra.
Det är alltid bra att läsa "README" och "INSTALL" -filerna som ingår i paketfilen. Det förekommer oftast speciella steg som man behöver ta för att få en komplett upplevelse.En utmärkt generell guide: http://www.wikihow.com/Compile-a-Program-in-Linux
Tänk på: Förfarandet kan variera. Återigen: Läs "README"/"INSTALL" filerna det första ni gör efter upppackning.
En del distributioner har ett speciellt förfarande, där man kan skapa ett installationspaket av källkoden. Oftast helt automatiskt. Läs wiki-sidorna till er aktuella distribution, samt kolla in länk-förslagen längre ner.[REG] - Registering.
För åtkomst/nerladdning, krävs någon form av registrering.
Kan i regel inte laddas ner via distributioners paketsystem, och kräver en extra handpåläggning för att ladda ner.
Normalt så registrerar man sin epost-adress + en del andra uppgifter, via ett registreringsformulär. Efter registrering och bekräftelse får man tillgång till en engångslänk där man laddar ner någon paketfil (ZIP, RAR, TAR.GZ, etc... ), och placerar filen i en speciell mapp i sitt system, varav det sedan kan installeras via paketsystemet som vanligt.
Förfarandet kan variera. Läs installations-instruktionerna från programvarumakaren.
Interfaceflaggorna (Gråa):
Vad för typ av användarinterface programmet använder sig av, och vilken miljö det passar bäst till.[X] - Generic X Graphical User Interface.
Mjukvaran använder sig av de generella bilbioteken eller eget internt bibliotek för att rita sina grafiska element i X-miljön.
Mjukvaran passar bra med de flesta skrivbordsmiljöerna och/eller fönsterhanterarna och favoriserar ingen av dem.[QT] - KDE/QT-based software.
Mjukvaran passar särskilt väl i ett QT- eller KDE-baserat system. Använder QT/KDE-bibliotek, dialogrutor, navigering med mera. Integrerar sig mer eller mindre med skrivbordsmiljön KDE eller andra miljöer som använder QT-biblioteken.
Det hindrar dock inte att mjukvaran används i andra miljöer. Bara att den drar extra mycket nytta av just QT- och/eller KDE-miljön.[GTK] - Gnome/GTK-based software.
Mjukvaran passar särskilt väl i en Gnome/GTK-baserad miljö. Använder Gnome/GTK-bibliotek, dialogrutor, navigering med mera. Integrerar sig mer eller mindre med skrivbordsmiljön Gnome eller liknande miljöer som använder GTK-biblioteken.
Det hindrar dock inte att mjukvaran används i andra miljöer. Bara att den drar extra mycket nytta av just GTK- och/eller Gnome-miljön.[CON] - Console/Terminal-based program.
Mjukvaran använder sig av ett användarinterface för text/konsol. Utmärkt alternativ för de som föredrar att arbeta i terminalfönster och/eller utanför den grafiska X.Org-miljön, men vill ha ett interface för en bra överblick.
Ej att förväxla med CLI-baserade mjukvaror, som använder samma miljö, men har inga användarinterface
Använder sig av både kommandoväxlar och tangentbordsnavigering. I viss mån även musnavigering.[CLI] - Command Line Interface.
Mjukvaran körs direkt som ett kommando i kommandotolken, och har inget direkt användarinterface.
Ej att förväxla med Konsolbaserade mjukvaror, som använder samma miljö, men har användarinterface.
Använd kommandoväxlarna för att styra programmet innan exekvering. Ingen navigering förekommer.
Finansieringsflaggorna (Blåa):
Hur mjukvaran finansieras om den inte är fri.[ADS] - Advertising.
Det förekommer reklam i själva mjukvaran.[ADW] - Adwares.
Mjukvaran introducerar extra mjukvaror i systemet som är bundna till marknadsföring i någon form.
(Detta är i skrivande stund inte så vanligt i Linux-världen, men jag är rätt säker på att detta kommer att ändras)[ACC] - Online account required.
För att ladda ner och/eller använda mjukvaran, behövs ett konto. I regel gratis om inget annat anges.[PAY] - Classical "Pay to use" software.
Klassisk kommersiell mjukvara som kostar en slant för att få använda.
Fler flaggor kan komma att läggas till eller ändras med tiden. Var uppmärksamma.
I de fall där mjukvaran finns till flera plattformar, kommer flaggorna att ange vad som gäller för Linux-versionen.
Detta är trots allt en lista ämnad för just Linux.
Länktips:
http://alternativeto.net/
Letar man efter alternativa mjukvaror, är detta en förträfflig söktjänst.
Detta är ingen medioker sökmotor, utan en riktigt bra tjänst vars databas skapas av användarna själva. Håller en mycket hög kvalitet.
"Måste-ha" i sin privata länklista.http://sourceforge.net/
De flesta känner igen den som en nerladdningstjänst, men Source Forge är så mycket mer än så.
Deras portal innehåller mycket matnyttigt. Avsätt en stund och surfa runt på denna förträffliga webbsajt, så märker ni snart att det finns så mycket mer att hämta än bara filer.http://www.linuxalt.com/
En annan alternativlista, där man listar de populära Windows-mjukvarorna, och länkar dem till de alternativa Linux-motsvarigheterna.
Kom med fler länktips, och gärna en kort beksrivning.
Lilla Listan:
(För detaljer och beskrivningar, se nästa inlägg "Stora Listan" längre ner. Klicka här för att hoppa direkt.)
Grafik, Bildhantering
Multimedia, Ljud, Video
Internet, Chat, Kommunikation
Kontor, Dokumenthantering
System, Filhantering, Terminalhantering
Utveckling, Programmering, Matematik, Fysik
Verktyg, Widgets, Gadgets ...
Övrigt
Bästa programmen till Linux - v2.0
Linux-guide: Val av grafisk miljö. (Att välja distribution).
-
Everyone should have a SGoC in their systems (SGoC: SysGhost on a Chip)