"Nedgradera" sin bil hos bilhandlare?

Hallå!

(Tråden kanske inte riktigt hör hemma här då det inte handlar om en konsumenttvist, flytta den i så fall gärna till ÖÄ)

Lite backstory: jag har i dagsläget en bil som jag köpte för drygt två år sen och valde då en välutrustad och relativt stor bil med dieselmotor eftersom att jag pendlade en bit över 10 mil om dagen och ville göra det så bekvämt som möjligt. Sedan ett tag tillbaka har situationen förändrats till att jag endast har en bråkdel av dennas sträcka att köra till och från jobbet (i stadstrafik), vilket ju innebär att min nuvarande bil kostar betydligt mer än vad den smakar. Jag går i tankarna att sälja den och köpa något begagnat i mindre format, huvudsakligen för att sänka månadskostnaderna för billånet, men även för att köra något som är lite mer "anpassat" för stadskörning, dvs lättare att manövrera och parkera etc.

Nu till själva frågan: hur löser jag man detta scenario bäst både ekonomiskt och praktiskt?

En bilhandlare kommer väl inte att vilja ta emot min bil som inbyte när värdet på den är högre än på den som jag planerar att köpa? Detta på grund av att pengarna som blir över efter att de köper loss min bil kommer att användas för att sänka (eventuellt täcka helt) handpenningen på den nya bilen, och om jag har förstått rätt så är kontantinsatsen det allra viktigaste för bilhandlare vid en affär, vilket innebär att de kommer att tvingas skambuda alternativt neka affären helt. Alternativet är ju att sälja min bil privat och sedan göra affären hos bilhandlaren i vanlig ordning, men det känns väldigt riskabelt eftersom att det kan bli ett rejält glapp i tid däremellan och man kan bli helt utan bil i en period.

Tack på förhand för eventuella tips och råd! Hoppas att jag har formulerat mig tydligt nog, annars kan jag uppdatera med ett litet räkneexempel också. Jag kommer självklart att besöka bilhandlaren och prata med dom på egen hand också, men lite förberedelse/research skadar ju aldrig

Visst skulle det fungera tillfälligt, men jag vill gärna undvika det eftersom att det inte klaffar med mina arbetstider fullt ut, samt att vardagliga sysslor såsom att handla och rent allmänt ta sig fram blir mer omständiga, särskilt om man är van bilist

Jag hoppas att detta visar sig stämma, men det låter inte riktigt rätt. Anledningen till att man betalar 20% kontant vid en bilaffär är väl delvis för att kompensera för den direkta värdeminskningen på fordonet, men också för att handlaren ska få kapital att röra sig med och kunna täcka upp kostnaden för allt administrativt jobb för att sälja det i första början. Blir dom utan detta föreställer jag mig att de blir negativt inställda till affären.

Det finns alltså inget regelverk kring detta, de har fria händer till när det kommer till prissättning?

Vad roligt, av dessa svar att döma så verkar det inte alls vara lika dramatiskt eller problematiskt att byta ner sig hos en bilhandlare som jag trodde. Bara att börja höra sig för!

Se där ja, jag visste inte ens att det konceptet existerade. En mäklare för bilen

Det låter onekligen väldigt smidigt, men betyder det att personen som eventuellt köper din bil får göra det i blindo, eller måste du leverera bilen till bilhandlaren när någon är intresserad och vill provköra?

Jättebra svar allihop, tack! Jag har börjat maila runt till bilhandlare som har intressanta objekt i södra Sverige (bor själv i Norrland) då jag har märkt att det går att göra bättre affärer där på grund av högre konkurrens, men samtidigt innebär ju det förstås att dom måste erbjuda lägre summor för en inbytesbil. Bilhandlarna är åtminstone vänliga och ärliga om det och säger rakt ut att man kommer att få mer pengar av att sälja den privat här uppe, så det verkar vara den lösningen som är mest aktuell