kemikalier i mat

Någon som tittat lite för djupt i glaset? Känns som om TS kan ha haft något annat tidigare på tungan som fördärvat vederbörandes smaklökar.

Mat kontrolleras väldigt väl i Sverige. Men är det än dock så att korven är av sämre kvalité så har säkert märket ett telefonnummer som du kan ringa på måndag och beklaga dig. Borde resultera i någon gratiskorv.

capsaicin är det aktiva ämnet i chili och är det en chili korv så ska detta ämne finnas där. capsaicin är lika naturlig som chilin själv och finns i alla chilifrukter förutom möjligtvis paprika. Alla har nog smakat spansk peppar och habanero båda innehåller samma ämne nämligen capsaicin men habaneroen är mer artificiell i smaken likt din korv men är exakt lika naturlig och kemikalie fri som den spanska och båda innehåller samma capsaicin . Så som det låter på din beskrivning är jag rädd att din korv innehåller riktig cayenne och att capsaicin ej är en kemikalie. Men håller med dig giftiga kemikalier i mat är fel.
För att svara på din fråga så beror skillanden i smak mellan krydda och korv på att kryddan är torkad och eftersom capsaicin är ett flyktigt ämne så har det mesta dunstat bort och kryddan har på så sätt delvis blivit av med sin hätta och ändrat karaktär medan korven har en hög fetthalt där capsaicin kan binda sig och stannar på så sätt kvar i korven.
S

Kemikalier är av människan på kemisk väg framställda. Det är den väsentliga skillnaden mot naturligt förekommande ämnen.

Så om jag reagerar H2 med O2 och bildar H2O så är det en kemikalie, men den H2O som finns i havet är alltså inte en kemikalie?

Fast nu var frågan främst om med kemikalier verkligen menar bara "något som berstår av atomer". Jag är inte säker på att det är den allmänna uppfattningen, och det verkar inte helt enkelt att hitta ordentliga definitioner. Saol* säger kemiska preparat för kemikalier och farmaceutisk el. kemisk-teknisk produkt; biologiskt el. geologiskt material som iordningställts för studium för preparat, så det är väl inte uppenbart att vatten skulle klassas så (i alla situationer i alla fall).
Här skiljer man på kemiskt ämne, kemisk produkt och kemikalie där det första är vad du talar om, kemisk produkt definieras som ett kemiskt ämne eller en blandning av flera sådana, som används industriellt eller kommersiellt och kemikalie slutligen som en kemisk produkt som är makroskopiskt homogen. De säger också En kemikalie är ej heller avsedd att förtäras., men jag vet varken varifrån de fick det eller om deras definitioner har fått något riktigt genomslag.

*Jaja, det är väl kanske inte främst där man skall titta för definitioner, men i alla fall.

Vad fan skulle den annars smaka? Vakuum och exotiska bosoner?

Försök inse att kemi är läran om materia och att följaktligen all mat och alla livsprocesser och smakupplevelser är kemiska till sin natur. Vidare är det naturligtvis billigare, säkrare och bättre på alla vis att syntetisera en kemikalie än att extrahera den (förvisso är extraktion ett steg även i en syntes) då det ger bättre ekonomi, högre renhetsgrad ( = mindre potentiellt farliga föroreningar) och mindre miljöpåverkan.

Man får inte cancer av något bara för att det är "onaturligt" (vad nu det ens betyder) eller "syntetiskt" eller "kemiskt". Det finns ö.h.t. inget samband mellan grad av syntes och grad av cancer. Tvärt om, de allra, allra, allra flesta carcinogener och mutagener är fullt "naturliga" så som allehanda bensenderivat, hormoner eller bara nanopartiklar av lite av varje (t.ex. stendamm) eller fotoner...

Det är riktigt att modern kemi har syntetiserat mängder av ämnen som vanligtvis inte förekommer naturligt, men det betyder inte att dessa är farliga på grund av själva syntesen, utan på grund av ämnet i sig. Ett ämnes ursprung har ingen som helst relevans för hur farligt det är.

Men jag antar att du föredrar "naturliga" alternativ som asbest, arsenik, kadmium, psoralen, botulinumtoxin (som kan uppkomma p.g.a för lite mattillsatser), tetanospasmin eller alla andra bakterie-, svamp-, och växtgifter som organismer producerar, eller bara rött kött...

Färdigkonstaterat är att du lider av kemofobi. Vi ska inte sopa problem med kemiska processer och mathantering under mattan (för sådana problem finns, varav vissa misstänks ge cancer), men ditt inlägg tar ändå priset i kemifobi...

Edit: Om jag kollar upp capsaicinoider och ser hur komplexa de är, har jag svårt att tro att man skulle syntetisera dessa för matindustrin. Däremot för medicinskt bruk. Är du ens säker på att capsaicinet är syntetiserat och inte bara extraherat ur just chili?

En vanlig definition är ett ämne som är framställt på "kemisk väg", men det blir lätt en cirkeldefinition, ty vilken syntesväg är inte en kemisk väg? Om ett ämne framställs genom biosyntes i en organism och exakt samma ämne framställs på samma sätt, fast i ett provrör, är då bara den senare en kemikalie?

Men, att ett kemiskt ämne är homogent (ungefär "fungerar" i detta fall) och har hög renhet förnekas ju inte av någon. Det stämmer dock precis lika bra för ett ämne producerat av en organism som en syntesväg. I båda fallen är inte sällan enzymer katalisatorerna, speciellt om vi talar om farmaci.

Problemet med att försöka få "kemiskt" till "onaturligt" eller något som är framställt genom en "konstgjord" syntes är att vi då får ämnen som är antingen kemiska eller okemiska, beroende på vad vi vet om dess ursprung. Vatten blir då en kemikalie om det kommer från att någon eldat vätgas, men inte om det kommer från elektrontransportkedjan i levande organismer. Eftersom hav är vatten som är tämligen homogent och har hygglig renhetsgrad, för att inte tala om sötvattendrag, så borde dessa vara kemiska och okemiska på samma gång, beroende på vad varje vattenmolekyl kommer ifrån. Sådana distinktioner är naturligtvis hopplösa.

Så, dessa olika definitioner av kemikalier är inte naturvetenskapliga, utan regulatoriska. De är juridiska och byråkratiska konstruktioner (vars vikt och nytta jag dock inte nödvändigtvis ifrågasätter), men inte på något sätt naturvetenskapliga. Slutsatsen kan inte bli annat än att vatten är en kemikalie. Det råkar dessutom vara en väldigt viktig och rikligt förekommande kemikalie och deltar i mången reaktionsmekanism, ibland som nukleofil. Och en organkemist skulle nog klia sig lite i huvudet om någon meddelade hen att en nukleofil inte är en kemikalie!

Alltså, med den logiken är vad som är kemiskt eller ej enbart en fråga om en enskild molekyls historia. Men det håller inte, för dess ingående atomer är identiska och rätt många kemiska föreningar uppvisar någon form av hybridisering och jämvikt som hela tiden flyttar över elektroner eller rentav protoner till omkringliggande diton. Så om du har en "syntetiserad" vattenmolekyl i samma burk som en "naturlig" vattenmolekyl, så kommer de förr eller senare ha bytt väten med varandra. Vilken är naturlig nu? Båda? Ingen?

Eller menas bara ämnen som aldrig förekommit naturligt? Hur i sådant fall veta? Hur vet vi att ingen växt någonstans någonsin i universum har framställt den där unikt farliga föreningen med sjutton bensenringar och massa roliga kväven?

Förlåt, men det eskalerar snabbt till någon sorts kung Midas-myt. Eftersom vi människor inte kan framställa något på annat än just kemisk väg (vilket inkluderar fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk kemi, etc, etc) bli allt vi vidrör till "onaturliga kemikalier".

Påstår du verkligen att kemikalier inte existerade innan människan började med kemisk syntes? Hur skulle vi ens då ha kunnat börja, om vi från början bara blandat okemiska material med varandra?

Dessutom, du säger att detta är den "väsentliga" skillnaden. Det implicerar att det finns andra skillnader också? Jag vidhåller; en definition av kemiska ämnen som utesluter vissa ämnen är av regulatorisk art. Som sådan helt i sin ordning, men den duger inte till något annat än just juridik.