Arbetslös och omotiverad

Kände att så fort jag gick på A-kassan så började jag stöka till mig och vända mig till saker som gjorde att jag fick snabba cash så jag kunde leva ordentligt, för 6k i månaden köper inte ett piss...

Sämsta argumentet jag hört på år och dagar. En arbetsplats består bara av ett gäng främlingar som tvingas vara på plats av ekonomiska skäl. Att sedan bygga upp hela sitt liv för att kunna vara på plats 9h om dagen hela veckan är tragiskt till en punkt då jag hellre hade slängt mig ut för en bro. Finns inte en människa som verkligen trivs på sitt jobb, så fort den ekonomiska faktorn tas bort så finns där ingen vilja alls att vara kvar.

Rekommenderar till TS att söka deltidsjobb. Någonting som ekonomiskt täcker dina kostnader och ger dig rum att spara och spendera lite utöver detta. Man får rätta sig efter att ha lite lägre lön än vid heltidsarbete men kan i gengäld spendera mer tid åt att göra vad man vill göra, snarare än att slita hela året för att få lite fritid 5 veckor om året.

Ett arbete handlar inte bara om pengar. Det handlar om att umgås med människor, komma ut ur hemmet och gemenskap. Människan är ett socialt djur.

Om du hade 'Drömvinsten' pengar på ditt konto hade du inte satt din fot på en arbetsplats igen. Alla dina exempel hade du klarat på egen hand, utan en arbetsgivare.

Alltså, ett arbete handlar om pengar! Ni som tror annat lurar er själva.

Jag har ett jobb som jag älskar, men jag skulle inte för en sekund fortsätta vid sagt scenario.

Skulle inte säga att arbete bara handlar om pengar, jag skulle lätt kunna gå ner i lön 5-6k för att behålla det arbete jag har idag utan problem då jag tycker det är så pass kul och att arbetsplatsen är awesome med härliga kollegor.

Det gäller bara att hitta ett jobb inom det man brinner för sen kommer det kännas tråkigt att du behöver gå hem Sen hur kul kan det vara att sitta hemma och spela tills sina polare kommer hem från jobben? Kul en vecka max sen ligger man och sover halva dagen istället eller är på gymmet större delen.

Jag hade inte klarat av att vara hemma hela tiden. Gillar inte att känna mig onödig utan jag vill alltid göra något produktivt.

Om du hade 'Drömvinsten' pengar på ditt konto hade du inte satt din fot på en arbetsplats igen. Alla dina exempel hade du klarat på egen hand, utan en arbetsgivare.

Alltså, ett arbete handlar om pengar! Ni som tror annat lurar er själva.

Jag har ett jobb som jag älskar, men jag skulle inte för en sekund fortsätta vid sagt scenario.

Det är väl delvis sant.
Det enda som håller jobbet uppe som väldigt roligt är ju den sociala biten egentligen, enligt mig.
Då hade man ju varit tvungen att hitta andra människor som lever på samma sätt så att man kan dra och hitta på saker.
För om du fortsätter i din "vanliga" krets så kommer de människorna jobba om dagarna - vad gör du då?

Men visst, jag kan inte neka ditt scenario. Människan är i grund och botten lat och vill inte jobba.
Det finns ju en anledning till att var och varannan kollega svarar "Ja, men kan ju inte klaga - det är ju fredag" när man frågar "Hur är läget?"

Ha ha ha så jävla bra sagt, håller med dig till 100%. Så ser verkligheten ut för de flesta, finns ett fåtal priviligerade som har jobb som de trivs med och tjänar någorlunda bra. Har ni inte hört komikern Johan Glans när han beskrev en "arbetstagares vardag" i programmet Parlamentet, visserligen ett skämt men så sant i många fall. Kolla på youtube. Löneslavar är vad vi är allihopa. Till han som är ekonomisk oberoende, skatta dig lycklig så kan du göra vettigare saker än att löneslava bort ditt liv.

Trams.

Det finns väldigt väldigt många därute som gillar sina arbeten och får utlopp för sina olika sidor de besitter.

Verkligheten för väldigt många är att en stor del av deras sociala liv hänger ihop med deras arbete.

Visst, att vara ekonomiskt oberoende vore väl fint men att inte vara det gör knappast att man är en löneslav för det.

Tycker det förekommer en hel hoper posts från folk som verkar vara väldigt unga/oerfarna i denna tråd och mitt råd är kort och enkelt:

Jobba, kan du inte kirra jobb inom det du vill jobba med, utbilda dig närmare ditt mål. Det finns ingen gyllene räkmacka att glida runt på så att du når nirvana på något mirakulöst sätt. Somliga runt oss har otrolig tur och tycks alltid ha jobb de älskar men sanningen är att de flesta av oss måste arbeta för precis allt vi vill ha och det vi vill uppnå och att sitta på röven och förvänta sig något går i princip aldrig, man måste ligga i och arbeta för det. Sket man i skolan? Gör om, gör rätt. Skiter man i de jobb man får/har så får man i framtiden ligga exakt så som man bäddar. Tro mig, de som sitter som HR/rekryterare är inga dumskallar...

Hade ett långt samtal med farsan häromdagen kring just unga människor av idag och förr och han är tokigt frustrerad, han sitter som chef över dryga 40 pers och vill gärna anställa yngre men idag går det knappt, han har försökt med ett flertal men de flesta vet fasen inte ens vad klockan är för något.. Att ta ansvar upplever han unga tycker betyder att någon annan ska lösa allt, och så vidare.. det är riktigt bedrövligt.

Om man som ung idag vill sticka ut, visa framfötterna, kom i tid, håll schemat, var aldrig overksam, lyssna och lär! På så vis har du garanterat en ljus framtid du går tillmötes för du är bättre än majoriteten av unga idag och sådant ser din arbetsgivare.

Om man idag sitter och tror att man kan komma undan med att spela spel och bara dagdriva och ändå leva en dräglig tillvaro, det börjar bli dags att vakna nu, vår välfärd har haft råd med er.. Vad tror ni händer när välfärden inte orkar längre? Är det inte bättre att rusta sig för framtiden på bästa möjliga vis via utbildning/arbetslivserfarenhet?

Vill man känna sig behövd, då arbetar man.
Vill man inte känna sig behövd, då arbetar man inte.

Vill man känna sig behövd, då arbetar man.
Vill man inte känna sig behövd, då arbetar man inte.

Nää jag skulle gladeligen fiska på arbetstid och vara med mina 3 barn mera, utan tvekan men jag skulle ändå sakna jobbet. Och du.. visst vet du att det kostar på som fanken att driva eget? 9h är en underdrift deluxe för fruktansvärt många egna företagare, många av de jag känner som driver eget lägger ner mellan 12-15h per dag på sitt arbete, ofta för sämre lön än om de vore anställda och situationen är liknande för väldigt många andra egna företagare.

Det finns som sagt många därute som verkligen gillar sina arbeten, de är produktiva och bidrar. Jag är dock 40 och de flesta jag umgås med är runt min ålder och det är allmänt vedertaget att man ska arbeta och ju roligare man har på sitt jobb desto bättre och jag t.ex klarar inte av att gå arbetslös, ett tag (sommartid t.ex.) går bra men sen är det jobb som gäller, dra in inkomst, lära känna folk, nya utmaningar och en chans till vidare utveckling inom det man håller på med. Att sätta epitetet löneslav på folk som jobbar betyder bara att man har köpt vänsterns retorik till 100% och tycker någon annan ska betala och det säger sig självt, det fungerar inte.

Jag är med dig ett tag. Jag älskar mitt jobb, men om jag inte behövde jobba så skulle jag inte göra det. Mitt exempel ovanför var att ingen skulle jobba om dom vann Drömvinsten. Personligen skulle jag va alldeles för upptagen med att göra annat. Och med eget företag så utgick jag ifrån sagt scenario. Läs tråden är du snäll, så slipper jag förtydliga för varje ny kommentar ang. detta.

Så poängen är fortfarande: Ingen skulle jobba om dom inte behöver.

Att ursäkta kasst beteende med en utopi känns lite.. tveksamt?

Jag är lite tveksam till denna "drömvinsten" diskussion.
Jag hade nog fortsatt arbeta som vanligt om jag vann 20 millar t.e.x men troligen sovit lite lite bättre.
Hade kanske inte jobbat 14-15 timmar om dan men garanterat 8-10 timmar, enda skillnaden är väl unnat mig fler semestrar varje år, sett världen.

Som det varit fram tills nu har jag arbetat 7 dagar i veckan med några få undantag räknat på ena handen de senaste 6 åren (jobbade även mycket innan det, men lite närmare 180-200 timmar i månaden)
Inte tagit ut semestern utan arbetat istället. (Allt detta kan förklaras med att jag först arbetade mot mitt kontantinsatsmål för att kunna köpa en tomt och bygga mitt eget hus, följt av att jag sedan byggde huset, inget glamoröst jetset liv alltså).

I somras när jag skulle ta min första semester på flera år hann jag bara varva ner i en dag, sedan blommade det upp inflammationer i båda armarna, över och underarm, så illa att jag knappt kunde lyfta en kaffekopp med nån av händerna.
Jag spenderade 6 veckor på soffan med en bok i famnen, drack en hel del kaffe, solade en del och det blev också en del dator även om jag inte kunde spela speciellt länge utan att få väldigt ont i armarna och kramp i händerna.
Förutom att jag också dampade lös totalt av tristess och levde med en konstant känsla av oproduktivitet, blev jag stressad och mådde psykiskt dåligt för första gången i mitt liv; allt detta av att vara ledig. Jag insåg också att ju mer jag var ledig, ju tröttare blev jag, ju segare blev jag. Jag märkte också att min inlärningskurva för nya saker blev längre.

Ne fy fan för ledighet. Jag älskar mitt jobb. Det enda jag kommer göra annorlunda i fortsättningen är att jobba några timmar mindre, lyssna lite mer på min kropp och försöka njuta en aning av stålarna, kanske bjuder sambon på en till resa (som jag följer med på denna gång haha). Jag har också lovat mig själv att jag ska lira Fallout 4 i jul, får se om det hinns med men det vore roligt!

Hej svejs!

Det där är ju BS om något. Det finns inte arbete åt alla människor i Sverige idag. Och färre lär det bli med tanke på den vågen av människor som strömmar in var dag.

https://www.youtube.com/watch?v=Lb-ToLuCDJM

Det handlar varken om det ena eller det andra.. Summan är dock densamma. OM du är ekonomiskt oberoende, jobbar du inte.

Om du hade 'Drömvinsten' pengar på ditt konto hade du inte satt din fot på en arbetsplats igen. Alla dina exempel hade du klarat på egen hand, utan en arbetsgivare.

Alltså, ett arbete handlar om pengar! Ni som tror annat lurar er själva.

Jag har ett jobb som jag älskar, men jag skulle inte för en sekund fortsätta vid sagt scenario.

Nu talar du för dig själv i hög grad. Jag hade lätt fortsatt jobba. Kanske dragit ner på mängd timmar men att sluta jobba helt.. nja.

Skitdiskussion hur som helst så jag önskar dig en trevlig natt!

kids: jobba, jobba, jobba.. visa framfötterna, ta ansvar, var inte rädda för att göra fel, var inte rädd för att fråga!. Lyssna inte på tramset om att man inte behöver jobba osv.. Då slutar ni som loosers utan inkomst som socialfall eller som karriärister inom hur man undviker att betala skatt och det är ingen bra väg att gå, en del lyckas med det relativt hyfsat men de är väldigt få, de flesta får bita i det sura och börja jobba hursomhelst i senare år och det är inte roligt att behöva gå en snabb riktad utbildning som 35åring och sen köra truck i kirunas gruvor för att det liksom är allt som finns tillgängligt.. Har en polare som genomtvingades det och han var inte alls särskilt nöjd.. Ptjaa.. har man pissat på alla andra möjligheter innan så.. Skyll sig själv liksom..

Vad är det för jävla tänk... Skulle fan dö av att sitta hemma hela dagarna. Jobbar man verkligen med något som man brinner för, som man trivs med, och som är roligt. Klart som fan man fortsätter jobba

Vad har du för intressen, vilka av dessa kan du applicera på en utbildning eller arbete? Personligen anser jag att allt för många är "bortskämda" (no offense) och vägrar göra vad som krävs för att nå hela vägen fram till ett arbete eller akademisk utbildning. Sen förstår jag din situation och att motivationen tryter när du gång på gång får nej, men det finns inga genvägar utöver benhård inställning och hårt, målmedvetet arbete! Lite overkill, men liknande typ av (ej överdriven) inställning är vad många skulle behöva: www.youtube.com/watch?v=ZXsQAXx_ao0