Trams.
Det finns väldigt väldigt många därute som gillar sina arbeten och får utlopp för sina olika sidor de besitter.
Verkligheten för väldigt många är att en stor del av deras sociala liv hänger ihop med deras arbete.
Visst, att vara ekonomiskt oberoende vore väl fint men att inte vara det gör knappast att man är en löneslav för det.
Tycker det förekommer en hel hoper posts från folk som verkar vara väldigt unga/oerfarna i denna tråd och mitt råd är kort och enkelt:
Jobba, kan du inte kirra jobb inom det du vill jobba med, utbilda dig närmare ditt mål. Det finns ingen gyllene räkmacka att glida runt på så att du når nirvana på något mirakulöst sätt. Somliga runt oss har otrolig tur och tycks alltid ha jobb de älskar men sanningen är att de flesta av oss måste arbeta för precis allt vi vill ha och det vi vill uppnå och att sitta på röven och förvänta sig något går i princip aldrig, man måste ligga i och arbeta för det. Sket man i skolan? Gör om, gör rätt. Skiter man i de jobb man får/har så får man i framtiden ligga exakt så som man bäddar. Tro mig, de som sitter som HR/rekryterare är inga dumskallar...
Hade ett långt samtal med farsan häromdagen kring just unga människor av idag och förr och han är tokigt frustrerad, han sitter som chef över dryga 40 pers och vill gärna anställa yngre men idag går det knappt, han har försökt med ett flertal men de flesta vet fasen inte ens vad klockan är för något.. Att ta ansvar upplever han unga tycker betyder att någon annan ska lösa allt, och så vidare.. det är riktigt bedrövligt.
Om man som ung idag vill sticka ut, visa framfötterna, kom i tid, håll schemat, var aldrig overksam, lyssna och lär! På så vis har du garanterat en ljus framtid du går tillmötes för du är bättre än majoriteten av unga idag och sådant ser din arbetsgivare.
Om man idag sitter och tror att man kan komma undan med att spela spel och bara dagdriva och ändå leva en dräglig tillvaro, det börjar bli dags att vakna nu, vår välfärd har haft råd med er.. Vad tror ni händer när välfärden inte orkar längre? Är det inte bättre att rusta sig för framtiden på bästa möjliga vis via utbildning/arbetslivserfarenhet?
Jag är 25 år och har pluggat och jobbat sedan jag tog studenten, inga sabbatsår eller liknande. Det är en "full disclosure" för min del och du kan själva tolka om jag är "ung" eller inte. Jag tycker dock att 6 år av arbetslivserfarenhet i ett flertal jobb av olika karaktär, i olika sektorer och i olika arbetsmiljöer är fullt tillräckligt för att bilda sig en åsikt om arbetslivet.
Att ge offerkoftan till cheferna som står med sina oändliga arbetsplatser som saknar sökande är nobelt, men undanhåller viktig fakta som att ungdomarna endast är intressanta på arbetsmarknaden för att deras löner är låga nog att knappt täcka resan till jobbet. Man står med "arbetsplatsen" som morot och ber ungdomarna att kasta bort de bästa åren av sina liv på kaffepengar i timlön. Ungdomarna behöver inte alls ha blivit lata, i vårt moderna samhälle finns det bara så otroligt många billiga nöjen att de har råd att värdesätta sin tid mer. (Jag räknas per ingen definition till kategorin ungdomar längre, men svarar likväl i försvar för de som gör det.)
Jag kanske skulle ta ett storstadsjobb med bra lön, gå med viktig portfölj och se upptagen ut. Det har jag trots allt utbildning för. Jag kanske skulle ta det jobbet för att ha råd med min storstadslägenhet och välkomna situationen där jag arbetar med stolpskott till kollegor och självgoda chefer endast för att ha råd med den bostad jag etablerat mig i för jobbets skull. I det hamsterhjulet skulle jag kanske jobba, lägga 9h/dag för att under ett par veckor per år få tillåtelse att göra vad jag vill. Så kanske jag sedan skulle hålla på tills dess att jag fyller 65 och kastas ut ur samhället, blir oönskad. Det låter väl fantastiskt?
Du försöker definiera att "arbeta för det man vill ha" som att jag (och andra) skriver utifrån ett liv på silverfat. Det är en felaktig uppfattning som får stå för dig. Jag vill inte ha någonting serverat, men inte heller vill jag lägga den absoluta majoriteten av mitt liv på att tjäna företag. Det låter som en ganska dålig deal för min del och visar det sig att jag i mitt sökande inte hittar någon lösning på att leva ett dugligt liv utanför det systemet så går jag gärna i god för min tidigare kommentar och letar upp den där bron.