Konsten av avstå att köpa på sig gamla prylar
Som datorsamlare blir man lätt upprymd varje gång man besöker en second hand-butik, loppis eller liknande och de har gamla datordelar, spel eller liknande, särskilt om det är billigt. Här i Västerås är det i huvudsak Läkarmissionen som är den second hand-butik som regelbundet har gamla datordelar typ ISA-kort, hårddiskar, RAM-minnen osv, övriga butiker har som bäst en VGA-kabel, någon nätdel eller kanske en komplett dator av modernare tillverkning, som varken är ny nog för att användas som bruksdator eller gammal nog för att väcka några nostalgiska minnen.
Nu senast när jag besökte Läkarmissionen hade de en hel hylla med IDE-diskar för mellan 5-20 kr/st. Jag började fingra på några, tittade på etiketterna för att läsa ut kapacitet och okulärt skick, men trots att priset inte var något att tala om insåg jag att behöver jag den sortens hårddiskar har jag några kvar i källaren, dessutom i ett funktionsskick jag känner till. Men ni ska veta att det kliade i fingrarna. Hade det varit något äldre format, t.ex. SCSI eller MFM/RLL (ok, anslutningen heter kanske ST412/506) hade jag förstås norpat några på stört men det är inte att hoppas på.
Tidigare har jag avstått diverse ISA- och PCI-kort i samma prisklass, typ seriell, parallell, nätverk, enklare grafikkort, ljudkort... en gång lät jag t.o.m. bli ett SB32 men det var förstås norpat nästa gång jag besökte samma butik.
Är det fler som känner som jag, att ibland är det svårt att hejda köpreflexen bara för att det är "billigt" och så blir det liggande i en låda tills man har nästa vårstädning? Vad är ert bästa "fynd" som ni avstått från att köpa i den kategorin/prisklassen?