Rapport: Kemikalieskatten flyttar handel av elektronik utomlands

Blir offtopic, men nej det är betydligt viktigare frågor.
Vet inte riktigt hur du lyckas få det till att jag skulle tycka det?

Håller helt med. Folk har påstått att det är masshysteri dessa skatter men har någon slagit sig ned och tänkt att det kanske även är masshysteri på raka motsatta sida? Alltså att folk, istället för att tänka, skjuter ned hela idén istället för att se om den kan appliceras bättre? Vi kan väl alla vara överens om att produkter som är skadliga för människa, djur och natur är problematiska? Vi borde väl alla vara överens om att dessa ämnen inte borde förekomma? Tänk er DDT fast lite mer modernt? Så istället för att skrika "Erpa derp Sossarna... masshysteri... miljöpartiet.." så kanske de borde tänka.. "Varför är jag emot denna skatt?... kan den förbättras"? Problemet jag ser med skatten är inte dess existens.. utan hur den appliceras. Den är inte specificerad nog. Med detta menar jag att den baseras på helt fel faktorer. Istället för att gå vikt rakt av så kanske den borde baseras på % plast? %medel?

Uppenbarligen är det så om man ska tro vissa? Vad händer t.ex. om det enda partiet som vill avskaffa denna skatt samtidigt vill bränna ned alla skolor?

Jag är inte riktigt säker MEN JAG TROR att det baseras på hur du formulerar dina kommentarer.

Det finns säkert vissa bra "styr" skatter, men detta känns som ett exempel som landar snett. Sen är politiker väldigt duktiga att få något att framstå som gynnade, men det enda som sker är att de tar med ena handen och ger med den andra. Inget mervärde har skapats.

Som du ser drabbar detta förslag svenska återförsäljare men det är fortfarande fritt fram att handla utomlands. I slutändan drabbas svenska konsumenter med dyrare priser.

Hur hade skatterna sett ut om staten hade velat maximera sina inkomster? Vi ligger nog inte i den nedre delen av lafferkurvan direkt. Tvärtom, varför investera i ett land med höga skatter och fallande växelkurs? Det är troligtvis billigare imorgon.

Men, men, men Anders Lindberg säger ju att lafferkurvan är bevisad myt

Jadå, men Sverige har precis som flertalet eu-länder, problem med relativt hög arbetslöshet, låga tillväxtssiffror och stagnation, men det kanske är tur det, för hade det börjat dra iväg hade troligtvis inflationen också stuckit och då hade räntorna behövt komma upp och det hade blivit väldigt stökigt.

Nu tror jag inte riksbanken har modet som krävs för att höja några räntor, och SCB inflationssiffror är nog inte heller något att lägga allt för stor tillit kring.

Givetvis visste jag att du var det, jag hörde från Svd att Stefan nämnt något om -1.5% i styrränta var ett möjligt scenario, galenskap. Om inte de statliga tjänstemännen hos scb som rapporterar inflationssiffrorna sätter i kaffet i halsen då vet jag inte vad som gör, men en liter bensin kommer kosta 50kr om det blir sanning.

72 kommuner redan djupt under ytan trots att de lånar till 0% ränta av kommuninvest, vissa fodringar i usd, som endast växer sig större med nuvarande penningpolitik.

Jag hoppas han sover oroligt för han håller på att sälja ut hela landet.

Ursäkta wall of text. TL;DR: Riksbanken har inget val, de får inte uttala sig politiskt. Problemet ligger i att privata affärsbanker (t ex SEB) är de som pumpar ut pengar i omlopp utan att behöva ta ansvar för det.

Hm... @Marke och @ZyntaX, ni båda verkar tycka att Riksbanken agerar dåligt i och med den låga räntan. Det är dock en av de enda vettiga sakerna som de kan göra vid dagens läge. I och med att inflationen är låg så måste Riksbanken få ut mer pengar i systemet (för att höja inflationen), och ett av de bättre verktygen (för tillfället) för det är att justera räntan.

Att höja räntan har dessvärre många andra effekter förutom inflationsändringar. T ex så påverkar ränteändringar vissa marknader/branscher betydligt mer än andra (bostäder påverkas mycket, mat och konsumtionsvaror lite). Det är inte Riksbankens fel, de har inte så mycket makt att göra något åt saken heller. De ska agera oberoende, och får därmed inte uttala sig politiskt. Många av ändringarna som antagligen krävs är politiska åtgärder...

Mycket av penningproblemen vi ser idag (mycket kopplat till räntan, så som bostäder och växelkursen) kommer idag av att våra digitala pengar (de som finns på bankerna) i praktiken är privatiserade. Riksbanken har inte mycket kontroll över dem. Affärsbanker (SEB, Swedbank, osv) maximerar sina vinster genom att få folk att låna mer, och detta utan att egentligen ta någon stor risk. Risken som borde finnas är att alla pengar på folks konton försvinner om banken konkar, men skulle det hända skulle samhället i stora lag kollapsa. Staten går därmed in och garanterar pengarna som egentligen borde vara affärsbankens ansvar att göra (de tjänar ju trots allt pengar på just det, så varför ska staten stå för kostnaden?).

Nä... Vårt penningsystem måste ändras för att komma till rätsida med detta. Riksbankens händer är bakbundna och de gör så gott de kan, men de får inte ens uttala sig om vettiga lösningar (de har redan fått smäll på fingrarna för att ha uttalat sig politiskt).

E-kronan är ett väldigt bra steg i rätt riktning för att flytta ansvaret för pengarna från den privata sektorn till Riksbanken.

Jag rekommenderar er att läsa lite om Positiva Pengars arbete här i Sverige. De har en enligt mig vettig lösning på hur man kan reglera inflationen utan att fiffla med räntan så mycket, och utan att vissa marknader (bostäder) exploderar. Finanskriser orsakade av affärsbanker kommer även försvinna i stora drag.

Jag hänger inte med i ditt resonemang. Det verkar som du först säger att man brukar höja räntan vid högkonjukturer (som idag), för att sedan antyda att det är helt självklart att det är väldigt svårt att göra.

Riksbanken sätter siffrorna i vissa spelregler (räntan). Politikerna sätter själva reglerna. I det här fallet så har, enligt mitt tycke, Riksbanken en omöjlig uppgift på sitt bord. Hålla inflationen stabil för att få värdet på kronan stabil (vilket primärt pumpar in pengar i bostäder och finansmarknaden), eller låta inflationen dala och ta smällen direkt med allt vad det innebär.

En skada må vara skedd, men finanskrasher har skett flera gånger tidigare och de kommer inte sluta om vi inte lagar vårt trasiga penningsystem. Problemen vi har i dagens läge går antagligen att pysa ut över lång tid för att undvika dramatiska prisfall på bostäder. Det viktiga nu är att täppa till pengaläckan och ge Riksbanken bättre verktyg för att utföra sitt syfte.

Här är några väldigt kortfattade förslag till förbättring (tagna mycket från Positiva Pengar):
- E-krona - Att ge alla medborgare digitala pengar garanterade av Riksbanken. Digitala pengar ska absolut inte vara privatiserade.
- Ta bort möjligheten för affärsbanker att skapa pengar - Precis som kontanter så ska Riksbanken vara enda källan till kronor. En krona ska inte vara baserad på en skuld till en affärsbank som någon betalar ränta på. Låt oss inte hyra kronan från affärsbanker.
- Ta bort insättningsgarantin - Affärsbanker ska fungera som vilket annat företag som helst. Sätter du in pengar hos dem så är det på egen risk. Vill du säkra dina digitala pengar kan du flytta dem till E-kronor. Affärsbanker ska inte behöva bli räddade av samhället.
- Börja med helikopterpengar som substitut till låg ränta för att höja inflationen - Gratis pengar till alla medborgare via E-kronan. Istället för att som idag subventionera bostadsköp och andra finansiella instrument med låga räntor så kan pengarna hamna direkt i handen på alla medborgare. Det kommer påverka inflationen betydligt snabbare (Riksbanken säger 1-2 års väntan innan repo-räntan påverkar inflationen) och bredare (pengar i handen påverkar konsumentprodukter, inte bostäder).

Banksektorn är dock väldigt ekonomiskt stark och vill såklart inte att någon tar bort deras kassako, även om det som de gör är en björntjänst för samhället.

En stat har alla incitament att presentera en inflationssiffra som är lägre än faktisk, då kan man beskatta en befolkning utan att dessa märker det. Visar sig ofta via växelkursen tidvis dock.

Ja precis. Vanligtvis enkelt. Det är inte normalt det som pågår nu.
Höjer man räntan så kraschar bostadsmarknaden bland annat. Därav är det väldigt svårt.
Ingen sund man skulle låta det här scenariot spela ut.

Ja hela världsekonomin är trasig och ej fungerande. Detta är ingen nyhet.
Men visst kan man göra en lista likt din och önska sig enhörningar.
Ditt förslag är alltså att vi bara gör om hela världsekonomin från grunden?
Låter lätt och rimligt nog, vi gör det idag på en gång 😄 (inte för att jag håller med om din lista).

För att ekonomin ska fungera så måste ekonomisk spekulation försvinna. Börsen.
Det kommer inte hända.

Inte trams alls. Det jag beskyller affärsbankerna för är att de gör oss en björntjänst samtidigt som de försöker framstå som duktiga och nödvändiga. Att den typen av affärsverksamhet ens kan finnas är (en stor del av) problemet. Det är ingenting Riksbanken kan göra så mycket åt, utan det måste komma från politikerna.

Mycket möjligt. Jag är inte helt insatt i problemen med dessa uträkningar. Det känns dock som något som många har väldigt olika idéer kring.

Stödköp av statsobligationer görs av exakt samma anledning som att räntan sänks: Man vill sänka värdet på kronan (öka inflationen). Det görs delvis i desperation för att räntan inte kan sänkas mer.

Nej. Ja, delvis. Huh?

Varför skulle det leda till hyperinflation? Riksbankens uppdrag är att hålla kronan på en stabil nivå. Det är i princip hela deras uppdrag. Att ge dem bättre möjligheter att styra värdet på kronan kommer knappast leda till hyperinflation.

Helikopterpengar känns som ett betydligt mer rättvist och effektivt sätt att fördela de nya kronorna på än att subventionera lån som används i huvudsak för bostäder och andra finansiella grejer.

Exempel 1: Om bostadslånen ökas (lägre ränta), hur leder det till att priset på mjölk ökar? Jo, en liten del av befolkningen kommer kunna sälja sina bostäder för ett högre pris när de "cashar ut" (de flyttar till ett billigare boende). De blir mer köpstarka och börjar spendera mer på allt. Efter ett tag sipprar det ut till resten av befolkningen som också blir mer köpstark. Efterfrågan ökar och så även priset.

Exempel 2: Alla svenska medborgare får en klumpsumma à 1000kr (motsvarar ca 0,3% av kronor i omlopp just nu). Alla blir (lite) mer köpstarka, inte bara de som redan hade en högt värderad bostad. Vad kommer de (de som inte påverkades direkt i exempel 1) spendera de nya pengarna på? Ptja, troligtvis inte dyra bostäder eller aktier, utan mer sannolikt konsumtionsvaror. Priset på dessa konsumtionsvaror kommer således öka snabbare än i exempel 1. Dessutom på ett sätt som inte gynnar en enskild marknad utan oss alla.

Skickades från m.sweclockers.com

Vi behöver inte ändra på hela världen. Det går fint med ett land (valuta) i taget. Börsen kan fortgå som den gör. Skillnaden blir att lån som tas med avseende att spekulera i börsen *inte* kommer att skapa mer pengar, och därmed inte heller påverka andra marknader och inflationen på samma sätt. Inte heller åt andra hållet (med Positiva Pengars förslag), att en justering av inflationen kommer nödvändigtvis inte pumpa upp börsen så som den gör nu.

Edit: och nej, det handlar inte om att göra om världsekonomin, eller ekonomin i Sverige heller för den delen. Det är en specifik del av ekonomin, pengar, som ska byggas om. Pengar så som de är nu har buggar i sig. Buggar som vissa exploaterar. Buggar som inte gynnar samhället. Buggar som påverkar många negativt och en liten grupp positivt. Låt oss fixa de buggarna.

Skickades från m.sweclockers.com

Vad blir skillnaden om det är riksbanken som lånar ut till svenska låntagare eller privata affärsbanker? Du menar att riksbanken kan mer direkt reglera nyskapad penningmängd. Ja riksbanken är orolig för den stora skuldsättningen, men det är ju ändå dessa som stensatt vägen indirekt med styrräntan och att stirra sig blinda på inflationssiffror. Det som ska ändras är inflationsmålet, avskaffa eller förändra inflationsmålet, detta måste ske politiskt. Titta bredare likt Fed och många andra centralbanker gör.

En stordel av svenska bostadslån är utländska investerare som köpt svenska bostadsobligationer. Om nu risken är väldigt låg som du påstår borde svenska affärsbankers aktiekurser ligga väldigt högt värderade, du har nära 8-10% i ren utdelning till pris/aktie på många svenska banker så det verkar trots allt som marknaden ändå känner en viss oro. Tvärtom ser hela affärsbanksektorn i europa svag ut. Skuldmättad, minusräntor möjligtvis i slutsektionen av en högkonjunktur. Eller har vi en gratis lunch på marknaden?

Det var länge sen riksbankens mål var att hålla ett stabilt penningvärde. Tvärtom har vi inget växelkursmål utan ett inflationsmål som ska uppnås till alla möjliga medel, sen får växelkursen bli vad den blir. Vill du gå tillbaka till att styra växelkursen är det bara att gå tillbaka till en fastväxelkurs, räkna med att stora spekulanter kommer vara med och spela dock.

Vem går i skuld i exempel 2? Är de statsskulden som ska skrivas upp hela tiden då? Så staten ska bli mindre köpstark varje gång detta sker. Förövrigt håller jag dock med, det skulle skapa den efterfrågade kpi inflationen de hela tiden efterfrågar. Men mest framgångsrikt för inflationen hade varit om riksbanken/staten själva köpte dessa varor och kasserade direkt efter inköp. Jag tror dock att inflationen är högre än vad de rapporterar, långt högre.

Det blir det dock problematiskt att erkänna sitt misstag och gå tillbaka till en ärlig penningpolitik där arbete lönar sig, och sparande.

edit: För övrigt, tack för en sansad diskussion. 👍

En stor skillnad är att Riksbanken är backad av staten och inte har något vinstintresse. Att säga att den inte kan gå omkull är väl tekniskt sett fel, men affärsbanker är mer likt vanliga företag och bör kunna försättas i konkurs utan att staten ska behöva garantera privatpersoners tillgångar hos dem.

Sen är tanken hos Positiva Pengar, och andra liknande organisationer, att pengar inte ska skapas av lån över huvud taget.

Jag måste erkänna att jag varken har räknat på hur stor effekt det har på börsen, och inte heller sett någon källa på det. Det såg sig mest självklart för mig att så var fallet. Om bostadsräntorna är väldigt låga, som de är idag, kommer många att investera de pengarna på börsen istället för att amortera då det blir mer lönsamt. Dvs, låga räntor bidrar till ökat tryck på börsen. Men det kan hända att den effekten är försumbar.

Jovisst verkar det som att marknaden känner oro för affärsbankerna. Jag gissar på att många känner att en finanskris närmar sig.

Fast dessa är inte de som tar bostadslånen. Lånen tas av privatpersoner och organisationer med bostäderna som säkerhet. Bostadsobligationerna säljs av affärsbankerna för att de inte vill vänta på räntan av de långlivade lånen, utan vill ha (en del av) avkastningen direkt. Pengarna har redan skapas när lånet togs av privatpersonen.

Fel. Riksbanken har fortfarande målet att hålla penningvärdet fast (fastsatt enligt lag), och det är deras största uppgift. Utdrag ur Riksbankslagen:

Att mäta kronans värde genom att jämföra den med andra valutor är ett sätt att göra på, att mäta inflationen är en annan. Riksbanken har valt att använda sig av inflationen för att mäta det relativa penningvärdet.

Pengarna skapas utan skuld. Riksbanken "trycker" nya pengar utan att någon behöver betala tillbaka dem.

Att låta Riksbanken vaska varor för att trycka upp priserna är en rätt komisk idé.

Och vad skulle "gå tillbaka till en ärlig penningpolitik" vara? Riksbanken har haft sitt inflationsmål sedan 1995.

På 70-talet låg vi på 4:e plats, numer 12:e, så vi arbetar oss raskt neråt..., vilket vi får anta är det långsiktiga målet för att vi tio miljoner ska 'rädda världen'. (för att satsa på att utveckla teknik för att lösa våra problem tror väl ingen är lösningen, såsom t.ex. bygga fjärde generationens kärnkraftverk som kan drivas på vårt avfall, bättre att gräva ner avfallet...)

https://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/tillvaxt/sverige-i-...

Verkar ju vara så... annars hade man väl haft med bostadspriserna i inflationsberäkningen o då hade vi inte haft nån minusränta.

Jag tror det är väldigt få som tycker att banker ska räddas vid eventuell kris, därför har också bank regleringarna stärkts rejält sen senaste krisen. Därför har europa också många "döda" affärsbanker som Deutsche, som har otroliga problem med lönsamheten. Sen är det så att staten ofta är stora aktieägare och spekulanter själva, när krisen står vid dörren får aktieägarna helt enkelt välja, putta in mer pengar eller låt skeppet sjunka.

Tillbaka till Swedbank krisen 08:
En som nappade var statliga Svensk Exportkredit (SEK). I utbyte mot säkerheter i form av Swedbank-aktier gav SEK ett lån på en halv miljard kronor till stiftelserna i januari 2008, lika mycket lånade de av en europeisk bank månaden efter.
– Det var säkert många som blev häpna över att Svensk Exportkredit lånat ut de här pengarna. Vi har inte strävat efter att bli ägare i Swedbank. Men nu får staten ta ett ägaransvar och vi kommer inte att sälja aktierna i närtid, säger han.

Men ni kommer att sälja dem?

– Rent generellt strävar regeringen inte efter att äga banker.

Många tror givetvis att staten bara tagit deras skattepengar och gett till bankerna, det har givetvis bytt kapital mot aktier som vilken annan investerare som helst, och aktier ska man helst handla på operationsbordet, när hjärtat stannat och alla tror att repet gått av.

Angående hålla ett fast penningvärde så är det lögn. Det är möjligtvis att lagen säger så. Men svenska kronan fortsätter sin kräftgång på valutamarknaden och har tappat stora värden gentemot både dollar och euro. Liknar nästan en statskupp om du tittar på graferna över 5-8år. Våran riksbankschef har inte gjort några steg mot att skydda svensk växelkurs, tvärtom vet han att konsekvenserna skulle bli ännu värre om han valde det alternativet. Detta vet givetvis valutamarknaden, så de lånar sek och köper usd/euro istället. De vet även han inte har modet som krävs för räntehöjning och har blvit varnad av både IMF, ECB att Sverige bör avvakta av ren sårbarhet.

Det är samtidigt konstigt att ett land kan ha en ständigt fallande valuta, men inga prisökningar inom importpriser. Konkurrensen är fortfarande hård och först måste marginalerna importörerna har helt sina slut, likt klädhandeln. Det börjar hända.

En ärlig penningpolitik hade varit en breddare penningpolitik, som inte stirrar blint på promillen inom olika inflationsmått som är framtagna av tjänstemän hos SCB. Vars varukorg byter skepnad år från år, räknar på upplevelser och "produkt förbättringar".

Det hade inte hjälpt, riksbanken har minusränta. När ECB hade minusränta funderade många affärsbanker i europa med att bygga valv för att lagra kontanter i.

Men samtidigt kan man inte sitta och påstå att räntan är enda orsaken till kommuners situation. Det finns en drös orsaker till varför kommuner går dåligt. En orsak är hur vissa kommuner avbefolkas. En annan är hur kommuner aktivt väljer att satsa sina pengar. Såg en sammanställning för något år sedan över Sveriges mest skuldsatta kommuner. I botten låg Örebro och orsaken var att kommunen gång på gång satsat fel i form av fastigheter och byggnadsprojekt som sedan tvingats säljas till underpriser. Sedan kan man ju också ifrågasätta varför kommuner som Danderyd t.ex. går back trots att man har förutsättningar långt över vad andra kommuner i samma storlek har..

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-kommuner-och-regione...

Eller så är det helt enkelt så att nationer som gått om Sverige haft en naturligt ökad ekonomi i jämförelse med Sverige.. som enligt all form av logik.. inte ens borde ligga på topp 30 med tanke på innevånarantal etc.

Konstigt, Schyffert har ju räknat på det här. Kostar en Fanta, en pizza och netflix ju

Kanske kan schyfferts privata aktiebolag betala för de misstaget? Eller sträcker sig inte värdegrunden såpass långt? Vägen till helvetet är stensatt med goda intentioner som de säger.

Det kanske finns ett givet svar redan, men varför är inte bostadspriserna med i beräkningen av årlig inflation eller i alla fall KPI? Priserna per kvadratmeter för olika boendeformer och orter finns lätt tillgängliga och har ökat väldigt de senaste decennierna. Samtidigt är boendet den enskilt största utgiften för troligen majoriteten av svenskarna och har länge ökat snabbare än löneutvecklingen. Lönerna hålls ju tillbaka genom att man redovisar en låg inflation.

Om man har försäljning till utlandet som uppgår till mindre än ~50k EUR/år stämmer det du säger. Företag med större internationell försäljning än så måste däremot ta ut moms för landet dit varorna beställs, därav 25% moms på exempelvis Amazon.de så fort du anger svensk leveransadress.

Nu betalade de 15 000 / innevånare förra året men det är fortfarande bara en faktor bakom deras siffror. Större kommuner har även de vissa problem som inte kan uteslutas vara pga. inkompetens från lokalpolitiker.