Rapport: Kemikalieskatten flyttar handel av elektronik utomlands

Jag tror det inte har förklarats i den här tråden ännu, men här finns en bra förklaring:
https://kundo.se/org/riksbank/d/bostadspriser-i-kpi/

E-kronan kommer kunna växlas fritt till och från kontanter och "vanliga" bankkonton. Och nej, affärsbankerna kommer antagligen inte gilla det då de förlorar en stor kapitalkälla. Det är däremot inget som affärsbankerna ska bestämma om.

Självfallet så försvann inte bara skattepengarna, utan det rörde sig om ett lån/aktieköp. Men det var väl fortfarande en räddningsaktion för att ekonomin inte skulle förstöras alltför mycket? Skulle det röra sig om en vettig affär pengamässigt så skulle väl andra företag och personer med stora ekonomiska muskler också investera på liknande sett.

Det är absolut inte en lögn. Du verkar missa poängen att värdet på en valuta kan mätas på olika sätt. Med en inflation på 0% kommer en mjölk som kostar 10kr idag också kosta 10kr om 40 år. Detta oavsett om kronan sjunker eller höjs jämfört med andra valutor. På samma sätt går det åt andra hållet, en hög inflation/deflation kan finnas samtidigt som värdet jämfört med andra valutor ligger still.

Lagen säger "fast penningvärde" utan att specificera på vilket sätt man ska mäta på. Riksbanken har gjort tolkningen/valet att använda sig av inflationen som den viktigaste mätvärdet (men inte det enda).

Skulle penningpolitiken bli ärligare om inflationen räknades ut på ett annat sätt? Jag har själv inte sett några större nyheter/rabalder/diskussioner kring just inflationsuträkningarna, så jag har inte trott att de har varit så pass kontroversiella.

Ett aktieköp var det, ett aktielån är när du blankar marknaden.
Japp givetvis försöker staten göra allt för att få ut krediter på marknaden igen efter en kreditbubbla. Vad är en vettig affär pengamässigt? Köpa dyrt och sälja billigt?
Det är få som vågar fånga fallande knivar på börsen, I Usa klev många investerare först in när de visste att staten/Fed skulle komma till uppbackning.
Men de som köpte Swedbank när de bottnade 08 krisen på 15kr styck, har idag med utdelningar inräknat säkert gjort 15-25ggr pengarna. Men ingen avkastning kommer utan risk.

1970 kunde du köpa en schweizer franc för 1kr, idag får du betala 9.5kr för en franc. Vems välstånd tror du är högst? Du har ett ständigt delvalverade i det här landet. Sen 2014, har kronan tappat 50% mot dollarn, är det att klassa som ett stabilt penningvärde? Nu har förvisso dollarn 2.5% i ränta och Sek -0.25 så det förklarar en del. Men det ser även illa ut mot euron som har 0% i styrränta.

Växelkursen är dock ganska ärlig, det är inte mycket att argumentera kring. En inflationskorg kan dock manipuleras bäst man vill. Plocka ut det som stiger i pris och hämta in det som sjunker. Plötsligt har du låg inflation trots 10% i nyskapad penningmängd varje år. Ha definitivt inte med bostadspriser, kapitalvaror eller dyra importvaror, då blir det uppenbart direkt.

Det är mycket möjligt att en inhemsk producerad liter mjölk kan ligga kvar i pris. Där får du rätt.
När jag hör ordet ett stabilt penningvärde, så förväntar jag mig att det betyder att kronan håller ett stabilt värde gentemot omvärldens valutor. Hur ska du mäta välståndet i ett land om du inte mäter det i relation till en annan valuta? Eller ska vi endast mäta det i inhemsk mjölk?

Jag gillar intiativet till e-kronan.

Men
"En ytterligare konsekvens är att det sannolikt inte kommer vara möjligt för Riksbanken att använda sig av negativa räntor på de penningpolitiska instrumenten. Om e-kronan i stället är räntebärande behöver räntan på den sättas på ett sätt som är förenligt med räntesättningen på de penningpolitiska instrumenten"

Ja, intresset för att köpa svenska statsobligationer med en avkastning på -0.5% per år är nog inte så intressant om man kan hålla riskfria e-kronor till 0%. Det verkar uppenbarligen omöjligt att sätta räntan högre än styrräntan. Är det riskfritt så får du givetvis betala för det.

Det jag menade med "bra affär pengamässigt" va ur ett affärsperspektiv. Ett företag skulle bara låna ut pengar om det var lönsamt för företaget. Staten kan låna ut om det är lönsamt för samhället, vilket inte nödvändigtvis behöver vara att själva lånet är lönsamt i sig. Om en bank är så stor att en konkurs skulle vara problematiskt för samhället så "måste" staten gå in och rädda det även om blir en förlustaffär ekonomiskt.

Växelkursen är väldigt lätt att mäta, till skillnad från inflation. Växelkursen kommer väl också räknas in i inflationen då varor ändrar i pris om dollarn stiger/sjunker? Och om den inte gör det så är kanske inte växelkursen så pass viktig för gemene persons ekonomi? Eller har jag missat något? Men du har helt rätt i att inflationen är knölig att mäta och kan ge problem. Däremot betvivlar jag att SCB manipulerar med flit med detta i syfte, det vore en ganska allvarlig företeelse.

Välstånd och växelkurs är väl inte nödvändigtvis relaterade? Du mäter inte välstånd genom att titta på inflation eller växelkurs. Skulle växelkursen mot dollarn ligga stilla så skulle antagligen inflationen sjunka en massa, vilket antagligen skulle orsaka ännu mer problem.

Och: Om du bara kan mäta välstånd genom att jämföra med andra valutor, hur skulle du mäta välstånd om det vara fanns en valuta?

Skickades från m.sweclockers.com

Precis som med kontanter så bör nog inte e-kronan ha ränta. En negativ ränta som idag skulle inte gå då, precis som du säger. Däremot kan man få samma inflationseffekt med helikopterpengar, utan att trixa med negativa räntor.

Istället för att ta bort X pengar så ger man alla Y pengar. Skillnaden i kronans värde blir detsamma. En skillnad dock blir fördelningen av pengarna som ändras, det ska man inte sticka under stolen med. I fallet med ränta så ändras inte fördelningen. Helikopterpengar (lika mycket till alla) kommer minska klyftorna. De som har mycket pengar kommer i praktiken förlora på det för att deras kapital minskar i värde mer än helikopterpengen.

Skickades från m.sweclockers.com

De konkurs färdiga verksamheterna gör nyemissioner, där staten och andra investerare kliver in och tar över en stor del av ägandet. Fallet med Swedbank så blev staten aktieägare, de var inte fodringsägare. Sen sålde de väl tillbaka aktierna med vinst, eller de kanske är ägare ännu vad vet jag. Sen är det möjligtvis att staten indirekt blir tvingade att bli ägare, för att inte snöbollen som är i rullning ska utvecklas till en lavin.

Angående stigande inflation med fallande växelkurs har du rätt, en fallande växelkurs borde på sikt ge stigande inflation, oftast kan det ske i en ketchup effekt. Men det är bara kolla matpriser, bensin och andra basvaror som inte kan manipuleras så ser man att prisökningarna har varit långt större än scb:s siffror.

Växelkurs och välstånd är ganska relaterade skulle jag vilja påstå. Vi kan göra samtliga svenskar till Sek miljonärer över en natt, men då skulle kronan tappa köpkraft i samma magnitud. Bnp/capita i Venezuela har säkerligen stigit mätt i Bolivar, medans Maduro lägger till nollor på sedlarna, men i dollar? Mätt i uns guld?

Du mäter bnp/capita i stora valörer, reservvalutor, likt euro/usd. Då hade svensken högre bnp/capita 2011-2014 än på senare dagar.

"Skulle växelkursen mot dollarn ligga stilla så skulle antagligen inflationen sjunka en massa, vilket antagligen skulle orsaka ännu mer problem" Varför tror du det? Den har ju sjunkit 50% på endast några år och det har inte gett några uppenbara inflationsökningar, så varför skulle motsatsen gälla?

Att det skulle ge ökad inflationseffekt kan vi nog enas kring, mer pengar skulle jaga samma resurser.

Att det skulle minska klyftorna är jag inte alls säker på, det är inte den gratis lunch du förutsätter. Precis som minusräntan som ECB stolt presenterade har minskat klyftorna, medans den troligtvis gjort motsatsen.

Pengar är en position likt allt annat på marknaden man endast håller under korta tillfällen i mindre kvantitet. De riktigt rika äger tillgångar, aktier, bostäder. Eller råvaror samt ädelmetaller, guld ljuger oftast inte. Möjligtvis trygga valutor, likt swiss franc, Yen, dollar/euro om du nödvändigtvis måste hålla pengar för att ha likvid.

Det som enda som kan minska klyftorna är riktig real tillväxt, inte mer sedeltryckning, högre skatter och mer stat.

Sjunkit 50% på endast några år?

Ja, om du med "endast några år" menar 38 år...
Eller du kanske anser att elva år är "endast några år" och 36% är 50%?

Pengar försvinner inte när något köps, någon sitter alltid på dem. Vi har ca 3000 miljarder SEK i omlopp nu på bankkonton (https://www.scb.se/contentassets/12419647978b411f903c3b18b5df...). Det är ca 300000kr per person i faktisk valuta. Jag tror inte att låginkomsttagare har några 300000kr per person på sina konton. Antagligen (undra om det finns siffror på detta nånstans?) är det höginkomsttagare och större (rikare) företag som har de större summorna.

Minska klyftorna är ett starkt uttryck. Jag menar en mer utjämnande effekt av kapital. Rika får mindre, fattiga får mer. För att faktiskt minska klyftorna så behövs såklart mycket mer, men denna typ av utdelning kan hjälpa en aning.

(Edit: jag svarar på andra inlägget när jag får tid)
Skickades från m.sweclockers.com

Dollarn har stigit mot sek 50% var det jag tänkte på, men du har rätt sek har tappat runt 34-38%.

Sen finns det nog de som förväntar sig att staten ska rädda snöbollen. Och där blir marknaden helt enkelt väldigt konstigt.

Förutom bensin, finns det bra siffror på de andra? Jag har hittat en som handlar om jordbruksprodukter men vet inte hur sann den är. En sammanfattning har gjorts här: https://jordbruketisiffror.wordpress.com/category/priser/
Råa statistiken finns här: http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20sta...

KPI-J visar konsumentens pris. Den verkar ökat med 2,5% per år 2016-2018. Men 2010-2018 så är ökningen på strax under 2% per år i medeltal.

Du kan likväl mäta BNP/capita I den egna valutan om den inflationsjusteras (men då måste man givetvis lita på inglationsuträkningen). Att mäta mot andra valutor är enkelt, men enkelheten är missvisande. Den andra valutan ligger inte heller still i värde.

Hm... Intressant. Jag googlade lite på det där (välstånd och växelkurs) och snubblade in på Wikipedia (som alltid): https://sv.m.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6pkraftsparitet
Att jämföra BNP/capita länder emellan genom att använda sig av växelkursen valutorna emellan blir missvisande då man med valutan kan köpa inhemska produkter för olika pris.

En bra förklaring:

Däremot kommer man tillbaka till ruta ett, att behöva lita på någon som plockar fram en portfölj av "representativa" varor och tjänster som man sedan jämför priser för. Precis det som görs för att mäta inflation.

Tänkte mest att räntan är låg för att pressa upp inflationen. Att räntan är låg används som huvudargument för att kronan har försvagats. Vill man hålla växelkursen stabilare så måste väl räntan höjas, vilket får följden att inflationen mattas av.

Edit: Undra vad inflationssiffran skulle vara om man använde sig av samma produkter som med uträkningen för PPP (köpkraftsparitet, med jämförelsen mellan olika länders BNP).
Skickades från m.sweclockers.com

Givetvis måste någon bli sittandes med svenska kronor. Men jag tror som med minusräntan att de kommer endast ge skenande tillgångspriser, och i slutändan likväl stora klyftor.

Större svenska exportbolag plockar inte hem sina vinster till negativ avkastning, och inget ser ut att förändra den bilden. Tvärtom kan de säkert få ännu fler kronor för sina usd/eur vid senare tillfälle. Utländska investerare tenderar också att plocka hem utdelningarna, och då äger de nästan 40% av hela svenska börsen.

Jag håller med dig här. Klyftorna kommer inte minska alls av en låg/negativ ränta, utan det gynnar bara en liten del av samhället.

Skickades från m.sweclockers.com

Jag är en större supporter av negativ inkomstskatt istället för helikopterpengar eller basinkomst. Fördelningen tror jag blivit bättre, istället för att bara vattna ut valutan och få rusade tillgångspriser som följd.

Det skulle möjligtvis ge otroliga problem med svartarbete och annan taxering av inkomst som ska fuskas. Men tanken är simpel, vad taxerar du för inkomst, och är den alldeles för låg kommer du erhålla en negativ skatt.

Idag finns det inga större incitament till att ta ett lägre betalt jobb, du kommer möjligtvis ha några 2-3 tusenlappar mer än de som går på aktivitetsersättning och gjort sig omöjliga för en heltidsanställning. Jobba på 50-80% är troligtvis ren förlustaffär.
Mycket pga Sveriges höga inkomstskatt. Pensionerna har även de kollapsat, 45år inom ett låglöneyrke kan möjligtvis ge dig några hundralappar över ren garantipension. Dvs du kan komma som 64 åring med flyktingstatus och ha samma arvode vid 65 som en som jobbat hela sitt liv i landet. Detta hävdar många socialliberala byråkrater inte belastar det redan befintliga pensionssystemet eftersom det ändå hämtas in via skattebasen, låter som ett broken window fallacy.

Det ser liknande ut i flera andra länder i europa, där tillväxten är som att piska en dödhäst. Med räntor nerkörda i botten i en konjunktur som redan börjat vika.

Ett problem här är att tanken med låg ränta är att Riksbanken vill skyffla ut mer pengar i omlopp. Inkomstskatten (positiv och negativ) styrs av staten. Riksbanken kommer inte kunna använda sig av inkomstskatten för att få ut mer pengar till folket, utan att i sådant fall skapa pengar direkt till statskassan.

Helikopterpengar kan däremot skickas ut helt utan inblandning av staten. Det går direkt till alla medborgare. Det kommer inte ge några rusade tillgångspriser heller då summorna är förhållandevis låga (till skillnad från räntescenariot där folk tar mångmiljonlån).

Jag har inte tänkt på det förut men såg det först nu. Risken när man pratar om "helikopterpengar" är att man blandar ihop var pengarna faktiskt kommer ifrån, och syftet med dem. Hittills i den här tråden har jag bara pratat om dem med syftet att skapa inflation på ett sätt som inte spär på (kanske minskar en aning) nuvarande ekonomiska klyftor. Basinkomst brukar ofta komma från staten som någon slags ersättning för att arbete inte behövs i samma utsträckning, tror jag. Syftet där är inte inflation.

Detta känns som en vettigt argument mot helikopterpengar, att det potentiellt kan ge ännu mindre incitament att ta lågavlönade jobb. Däremot borde aktivitetsersättning (och motsvarande bidrag) kunna minskas med ungefär samma summa som helikopterpengarna. I övrigt har jag inte jättemycket koll på det här området.

Helikopterpengar kommer dock vara en tydlig signal till hela finansmarknaden att pengar är ett förtroende som sakta men säkert har förlorat sin trovärdighet. Jag är inte orolig att det kommer bli någon budhets över olika kapitaltillgångar som gör att priserna stiger fort.

Jag tror helt enkelt valutan som presenterar denna idé kommer få rejäla smällar på sina växelkurser, incitamenten att byta sina helikopterpengar så fort som möjligt till något med fastvärde eller tryggare valuta är glasklara. Idag räcker det Ingves missar ett inflationsmål för att kronan ska bli högvolatil och tappa procentenheter under en intradag. När även Svensson står utanför Forex i långa köer för att växla kommer även riksbankschefen känna trycket, hur mycket han väl intalar sig att det inte finns något växelkursmål.

Hm... Finansmarknaden kommer väl räkna på det och inse att kronan får ett mer stabilt värde (bättre och starkare kontroll över inflation) än tidigare. Varför skulle det göra att valutan förlorar sin trovärdighet? Är en valuta endast trovärdig om bostadslån är den stora generatorn? Det tvivlar jag starkt på.

Jag tror dessutom du överskattar mängden pengar som behövs för att "justera" inflationen. Det kommer med stor sannolikhet inte behöva alls lika mycket pengar som bolånen genererar. Jag skulle inte bli förvånad om mängden kronor i omlopp faktiskt minskar samtidigt som inflationen är lagom. Dessutom, om helikopterpengar används mot inflationen så kommer räntan kunna höjas istället, vilket enligt dig och många andra borde göra kronan starkare internationellt.

Skickades från m.sweclockers.com

Alla pengar är skuld, utan skuld inga pengar. Även e-kronan eller kontanter är en fodran på riksbankens balansräkning.
Finansmarknaden bryr sig inte så mycket om inflationen, det är bara ett verktyg för att gissa när ränteläget ska skruvas upp eller ner.

Givetvis förstår jag att mängden pengar kommer vara lägre för att justera inflationen på konsumentpriser eftersom dem kommer i allmänhetens händer direkt. Bolånen gör mest banker, olika bostadsutvecklare och markförsäljningar hos kommunen rika. Dessutom förstörs pengarna i samma veva som amorteringen på bolånen sker, och amorteringen har skruvats upp. Det vore intressant om en majoritet av dessa helikopterpengar användes till amortering av privata skulder, det skulle vara som att flytta skuldsättning från privat till statlig sektor.

Ingen bank vill ha en kund som amorterar, helst skulle de vilja se att man betalar höga räntor och aldrig amorterar. Men så kan inte banker glida omkring med vilka hävstänger som helst längre.

Jag vill bort från tjänstemän som räknar på konsumentpriser efter eget tycke, jag vill bort från riksbankschefer som tittar smalt på promillen inom inflationsmått, som tror att låga konsumentpriser beror på brist på likviditet, och inte automatisering, globalisering och hård konkurrens. Vi är troligtvis närmare deflation eller stagflation än någon stark ekonomi de kommande åren.

Tycker idén är bra, men hur det utfördes är helt otroligt korkat. "Kemikalieskatt", låt oss lägga den på varor som inte innehåller dessa kemikalier också! Och att den bara finns i Sverige gör den helt obetydlig. Vilken tillverkare bryr sig om att just lilla Sverige köper mer eller mindre av deras produkter? Antagligen ingen global tillverkare. Och som sagts förr, vi köper skiten utomlands istället.

Snarare att tillverkare, dist och återförsäljare sväljer skatten. Tack vare att tillverkare jobbat med flamskyddsmedel en längre tid finns det en hel del elektronik fri från halogenerade flamskyddsmedel, elektronik som kvalificerar sig för 90 %-avdraget är nog betydligt ovanligare.

Exemplet med USB-minnet har i praktiken inget med kemikalieskatten att göra, kemikalieskatten där är som sagt ~6 kr medan produkten har 80 kr i privatkopieringsersättning satt av en privat organisation. Problemet där är hela korporativistiska idén bakom att upphovsrättsorganisationer ska ta hand om detta själva, istället för att vi löser det med demokratiska medel. Det finns bättre sätt att betala för rätten till exemplarframställning för privat bruk. Eftersom vi följer ett EU-direktiv kan man också fråga sig om vi ska ha privatkopiering eller inte när vi har möjlighet att ta bort den möjligheten som ändå är ytterst begränsad idag när vi använder tjänster där viss spridning av filerna inte utgör ett intrång i upphovsmännens ensamrätt eller inte får kopiera grejerna p.g.a. kopieringsskydd som är förbjudna att kringgå.

Räntan har varit låg länge och kronan har försvagats rejält, ändå tenderar inflationen komma in med en besvikelse varje gång. Uppenbarligen måste Sverige vara helt självförsörjande och sakna import.

Någon ljuger längs vägen, och jag tror inte det är marknaden som fullständigt missvärderat kronan direkt...

Det hade varit bättre att investera samtliga statliga pensionsfonder i annan valuta.

Handelsnettot växer åtminstone och har varit positiv alla månader i år, så lite svårt att helt såga penningpolitiken.

Tyvärr har inte mjölkpriserna som bönderna får ökat med ~2 % per år. Det är handeln och mejerierna som ökat priset och tagit allt av ökningen. Lönsamheten är sämre där än för 10 år sedan.

Visst är det så, men det har inget med inflation eller växelkurs att göra.

Skickades från m.sweclockers.com

Well, konsumentpriserna påverkas i onödan i det fallet.

Problemet med inflation är att det är ett väldigt stort koncept som ska rama in väldigt många olika människor med olika inkomster. Här är ett par snabba problem.

1. Bostadspriserna har ökat med över 100% på många håll de senaste 5-6 åren. Hyreslägenheter har absolut inte ökat i kostnad i samma utsträckning.
2. Vad händer med KPI när vi introducerar ny konsumtion. Jämför vi med 2005 så har vi idag en betydligt större konsumtion av handhållen elektronik (telefoner/plattor/bärbara datorer)
3. Inkomstklyftorna fortsätter växa I Sverige. Jag hittar inte SCB rapporten just nu tyvärr. Skillnaden inkomst har vuxit något sjukt de senaste 50 åren. De fattigaste i Sverige har fått minskade inkomster omräknat för inflation medan medelinkomst/höginkomst har ökat kraftigt. Totalt sett har vi det bättre i Sverige idag än 1970, men det gäller långt ifrån alla invånare. Det är inget tvivel om att det också är de rikaste 10% som gynnas mest av dagens system. Källa

Alla sådana här problem och en oändligt antal till ska tas ställning till när man räknar ut KPI och inflation. Det är verkligen inget lätt koncept.