FöräldraClockers

2 barn (6 och 9år), precis som TS så har de nog varit relativt bortskämda (baserat på faderns intresse)

Deras tech (två av allt): ipad mini 4, iphone (för Pokemon Go för det yngre syskonet), varsin i7 gen4 pc med 1070ti

Gemensam tech: Nintendo Switch, WiiU, Wii, NES, Xbox One X

Vi kör 2h skärmtid, förutsättningar för denna är att man sköter läxor, ordning och reda i sina rum och allmänt hyfs (: ibland kan utförda extrasysslor innebära extra skärmtid.

Utöver detta så har de två aktiviteter var per vecka, och en gård som inbjuder till diverse idrott och annan rörelseaktivitet (;

Det äldre syskonet vill spela fps, det som tillåts nu är Fortnite... sakta men säkert så utforskas multiplayerlivet...

Jag håller med dig på ett vis, att uppfostran inte har med skärmar att göra. Grejen är just att barnens spelplan är nu mycket mer "ute på nätet" så skärmtiden kan likställas _lite_ med "hur länge fick man vara ute på kvällen". Det behöver finnas restriktioner. Att generellt säga att "hon/han får bara använda den 1 timme i veckan" betyder inte att det är bättre eller sämre. Det beror ju på vad man gör på enheten. 1 timme skrollande som en zombie på något slags socialt media där man bara ser konstiga bilder ska nog strykas helt (enl. min åsikt). På samma vis spelar det roll vad man gör ute när man är ute och leker. 1 timme på att slå sönder busskurer är inte heller så utvecklande.
Så det spelar inte så stor roll om det är att visa hänsyn när man är ute och leker med andra eller om man sitter och spelar/snackar framför dator/telefon, respekten ska finnas där oavsett.

Har dotter på 4. Hon gillar att spela Sonic på min Mega Drive och Tux Racer på Linux datorn. Annars är det mest att hon vill titta på barnprogram på plattan. Hon har även en app för att rita på plattan vilket hon gillar. Men föredrar att rita på papper.

Jag försöker få henne intresserad av klassiska spel och hålla henne borta från massa F2P spel med mikrotransaktioner men får se nät hon blir äldre hur det går.

Jag har ingen fast begränsning av skärmtid. Jag hade aldrig någon när jag växte upp. Jag lärde mig engelska via Cartoon Network och spel. Hon ser på mer pedagogiska saker än man själv gjorde och mindre våld än det var på 90 talet och hon kan redan hålla konversationer på engelska. Så ser det mer som något positivt. Däremot får hon inte titta om hon missköter sig och inte lyssnar på mamma och pappa.

Ibland oroar man sig såklart över ifall hon tittar för mycket men hon älskar att leka ute och med fysiska leksaker så det verkar inte som att hon bara vill titta på plattan hela tiden. Hon går även på gymnastik vilket hon älskar och springer gärna runt inne som om hon har hur mycket energi som helst så än så länge är hon inte så att hon bara vill ligga och titta på skärmen hela dagarna.

Väldigt intressant tråd, jag följer gärna. Nybliven pappa!

Vilka appar fungerar bra för att kontrollera/begränsa Android.

Provade Google Family Link, men vill minnas att det blev riktigt struligt (beroende på att han har samma konto på två enheter).

Körde också något Dinnertime Plus vilket jag vill minnas var helt okej.

Finns något bättre?

Två grabbar, 5 och 2.5. Vaknar runt 7 och lägger sig mellan 19-20.

De har ingen egen teknik men de får titta på TV innan 10 och efter 17. Spelar även ibland lite på min iPad.

Den äldsta som är 11 har egen mobil, 9-åringen har inte.

Vi har ett gäng plattor (Shield K), chromebooks, laptops osv... som de flesta andra, men de får bara använda dem om de frågar först, försöker hålla det till att inte spela varje dag och när det blir spel så oftast inte mer än en timme.

11-åringens mobil styr jag via Family Link så jag har satt typ 20 min på spelen han vill spela för att det inte ska gå överstyr.

Den äldste får spela Fortnite då och då på min dator. Själv avskyr jag både konceptet med Fortnite och själva spelet så försöker hålla det så långt borta som det går i dagens Fortnite-värld.

Lever väl kvar i det förgångna där spel var något man körde antingen från början till slut eller från början tills man tröttnade. Nu är det alldeles för mycket "jobb" över det hela och alldeles för mycket mekanismer inbyggda (tänker på Fortnite t.ex.) som specifikt är framtagna för att skapa beroende och sluka speltid.

/hulle.

Har en 12, en 9 och en 3, reglerar tid efter behov. Äldsta och minstingen har inga problem att göra annat utan skärm bara man säger till, de hittar även på egna grejer utan skärm och har dem mer för att fylla dötid, mellan ungen har dock svårare med det och blir lätt mentalt utmattad, okreativ, grinig mm om det blir för mycket så där är det satta hårdare tider.
Annars brukas det försöka att hitta på något varje helg där skärm ej förekommer samt se till att det finns alternativ med pyssel osv.

När det kommer till vad som konsumeras så sociala media är hårda regler runt men spel mm får de lira vad de vill när de får spela.

Två barn. 5 & 7.
Varsin surfplatta men ca 1 år tillbaka vill dom spela Minecraft på min dator(jag köpte det specifikt till dom, inte till mig) och Paper Mario, Mario Kart till Switchen. Innan dess Spore på PC. Kirby är ju för övrigt ett va de bästa barnspelen jag någonsin spelat. Extremt lite bestraffning vilket är bra då jag tycker att barn inte svarar bra på negativ förstärkning med logiken att om dom t.ex får stå över ett kast i brädspel så blir dom sura, om man spelar ett spel, varför finns det mekaniker som gör att jag inte får spela spelet osv. Jag köper det helt.
Nu ska 7-åringen(egentligen 6 år) få ett Nintendo 3DS i födelsedgspresent i september.

Jag har aktivt undvikit att låta dom spela spel där man ska döda saker utan fokuserat på spel där framgången ligger i andra mekaniker. Senare året har jag dock släppt lite på dom reglerna då dom förstår att det bara är ett spel.

Skärmtid inkl Netflix har jag alltid begränsat med en viss känsla. Dom är bra på att pyssla eller leka med Lego om jag stänger av TV:n. Är dom hemma och sjuka släpper jag ganska mycket på skärmtidsbegränsningen.

Mycket kärlek och gråa hår <3

PS. Kan rekommendera att testa Crossout, en FreeToPlay Bygg-Madmax-fordon-spräng-motståndare-teamwork-spel som är rätt kul. Både skapa och spräng, brukat falla väl ut

Magiskt hur alla alltid är de förälrar eller känner de föräldrar som inte följer normen utan är de där extremt aktiva som alltid leker med sina barn som att andra inte gör det. Innan man har barn själv och innan man vet exakt hur det ser ut i andras upplägg kanske man ska ta det lite piano med påståenden om att folk inte aktiverar sig i sina barn baserat på vad du kanske ser en timme på lekplatsen av vad som är ett 25/7 jobb?

Varken jag eller bror min känner INGA personer så det är enda inblicken vi har? jag umgås med flera av dom och har GOD insikt i deras liv och hur de uppfostrar sina barn.
Det är nog normen fortfarande att vara aktiva med sina ungar då barn ofta gillar att leka men många vill helt enkelt inte vara det och undviker det helst om de kan.

Bra tråd! Intressant att höra hur ni angriper teknikhanteringen. Tror inte det finns några lätta svar, men troligtvis nyttigt att diskutera med andra.
Jag tillhör som säkert många andra här de som fick innegångsförbud istället för utegångsförbud när jag var liten. Då tänkte jag att "mina barn ska få sitta vid datorn hur mycket de vill". Nu har jag inga barn, men har blivit tillräckligt gammal för att förstå att obegränsad tillgång nog inte är det optimala.

Även om det "alltid" har varit diskussioner om att "alla andra får XYZ" så tror jag det är ännu svårare nu. Jag tror det är helt omöjligt och troligtvis "handikappande" att helt utesluta dator/platta/internet ur barnens liv, men nätet har också en mörk baksida som jag inte tror min generation riskerade utsättas för.

Utbudet nu är också oändligt, det går liksom inte se klart allt på YouTube. Många spel och annat byggs också medvetet för att vara väldigt beroende. Många vuxna har svårt att stå emot, hur ska det då vara för barnen?

Kul och intressant tråd. Så får väl lista (älskar listor) upp hur läget här hos oss:

Jag : datorer sedan evigheter, aldrig ägt en spelkonsoll förrän jag fick barn. Skaffade smartphone sent (2011) eftersom jag ansåg att de var för dyra och sopiga innan. Skaffade PC sent (2001) eftersom jag ansåg att de var för dyra och sopiga innan. Har inte spelat så mycket sedan jag blev vuxen, absolut ingen "gamer". Kör sedan ca 2010 i huvudsak MacOS på min PC; Windows är andra-OS.

Fru : Datorer sedan evigheter (uppvuxen i Mac-familj), kunnig i datoranvändande men ointresserad av tekniken bakom, haft Nintendo N64, Gamecube, PS2, MacBook Pro. Smartphone sedan 2014 eftersom hon inte hade något behov innan.

Barn: 9, 7, 2 år.

Första barnet hade vi ingen skärm till de första 2.5-3 åren typ, sen har vi skaffat några plattor, 8" verkar vara lagom storlek men vi har en på 7" också. Barnen får använda dem ganska fritt inom vissa ramar, men vi försöker prioritera spelande framför youtubande. Vi har inget strikt schema, men kan säga exempelvis "nu kan ni ha platta tills frukosten är klar", eller "först gör ni läxa/whatever, sedan kan ni ha platta", det är inte platta när som helst, barnen måste fråga först.

Youtube Kids har vi använt i flera år. Även Kids Place (betalversion) för att ge bättre överblick och "inlåsning" för barnen. Nu när de "stora" är 7 och 9 har vi inte Kids Place längre, men när 2-åringen kan börja spela etc får vi nog installera det igen.

Barnen använder även mina gamla avlagda telefoner (utan SIM-kort), de är egentligen "bättre" än plattorna och duger bra till spelande (Nexus 4, Galaxy S4). Minstingen får låna Nexus 4 ibland, den har ju ingen "hemknapp" så det är inte lika lätt att trycka bort sig från exempelvis filmtittandet där.

Gällande barnprogram "på TV" så har vi ju som alla andra haft/har Netflix, men till och från även Viaplay. Jag tycker dock att det blir väldigt planlöst och ogenomtänkt "slötittande" om de får sitta med appen själva och hoppa runt. Jag är stor anhängare av att se på DVD/Bluray. En fysisk skiva, som man väljer (ofta tillsammans), och sedan ser på tills den är slut, och sen är den ju slut. Men det blir inte DVD varje dag, mest på lördag/söndag.

Min fru är ju Zelda-spelare, och därmed måste vi köpa en Wii (och senare Wii U (och nu Switch)), och även där har jag försökt att inte överlasta barnen med massa spel. (Har man rymligare hårddisk än samvete är det ju lätt gjort).
Det är mycket bättre att välja spel i lugn och ro, inte flippa runt bland 47 nya spel och försöka fastna för något, det blir bara att de spelar lite på alla då.
Spel på skiva är egentligen bättre än spel från E-shopar.

Wii och Wii U är riktigt bra köp, med många billiga spel på exempelvis Tradera. Har fått tag på några spel på svenska till barnen, det är mest mellan åldern 6-9 det är bra med svenska spel känns det som. Alltså, barnen kan ju spela spelen på engelska, men de kan inte läsa dialog om den är på engelska, inte mina barn åtminstone. 9-åringen börjar dock bli rätt bra på engelska.

Jag tror, eller inbillar mig, att det är riktigt bra för barnens finmotoriskt utveckling och koordination attt spela konsolspel, gärna med olika typer av spelkontroller - vilket Nintendo sannerligen uppfyller med råge. Vi varvar Nintendo lite med PC där vi har en HTPC med steamkonto (ett för mig, sedan ett var till barnen) som har lite enklare spel typ Castle of Illusion, Toki Tori, Trackmania, Ducktales nånting, osv.

Nu när barnen är lite större kan de samarbeta i spel som Minecraft och Animal Crossing - som jag aldrig trodde jag skulle skaffa till barnen. Jag har svårt nog att förstå vitsen med Minecraft, än mindre Animal Crossing, men nu när jag ser hur barnen spelar det så upplever jag att det är både kul och lärorikt, coop-spel är alltid bra för barn. Varken jag eller barnen tycker om spel där man alltför aggressivt tävlar mot varandra. Mario Party är lagom.

Vi kör några dagar i veckan Nintendofritt, annars tycker jag egentligen att det är bättre att spela på Nintendo/spelkonsoll än att slöspela på plattan - eller slötitta på film.

Som sagt, Wii, och kanske ännu mer Wii U, är riktigt bra köp till lite mindre barn. Att det inte kommer nya spel är inget större problem, det finns tillräckligt många bra redan. Nu när största barnet gått ett par år i skolan känns det dock lite viktigt att vi har en Switch så att han kan "hänga med" i samma spel som skolkamraterna spelar - han har dock inte fått spela Fortnite än trots visst tjat.

Barnen får se på Youtube. Jag vet, det är läskigt, men vi kör i någon slags "begränsat läge" och jag försöker ha lite koll. De ser mest på Minecraft-videos, och andra spelrelaterade videos.

9-åringen fick en mobil när han fyllde. Vi kör Family Link, med ganska slappa inställningar. Däremot kan han ju inte ha Youtube-appen på telefonen (går dock att se youtube via browser, där jag har en begränsad inloggning så jag kan se historiken och ha lite koll). Han får bara installera appar om han frågar mig.

De har inte Tik-Tok eller andra sociala program, inget Facebook än, inget chattande i spel, spelkonsolerna är inte anslutna till internet.

Kör med någon "barn-spärr" på routern, som är aktiv på alla plattor/barntelefoner, får hoppas den stoppar något.

Kör även OpenDNS Family Shield på routern. Ska väl också stoppa en del skit. (Kör man VPN, eller annan DNS, så kommer man ju förbi den såklart, men det grejar inte barnen än)
https://www.opendns.com/setupguide/#familyshield

Ett par tips:

Barnen plockar snabbt upp språk. Var försiktiga med Youtube på engelska för de minsta barnen (inga problem för barn som redan kan svenska, där kan man ösa på med engelska) om ni vill att de ska ha svenska som förstaspråk.

En väl uppladdad surfplatta + barnvagn eller sulky är guld värt på barnakuten. Förr eller senare hamnar ju många föräldrar där, och en platta är fantastiskt bra under den jäääätetråkiga väntan för de små sjuka/skadade stackarna. Och vagn/sulky är kanon även om barnen är "lite för stora". Var inne med en av ungarna flera gånger härom året, då var han 7, och även då hade vi sulky som han trängde sig ner i och var väldigt nöjd med det.

Jo, jag förstår din poäng här och du har säkert till stor del rätt. Men samtidigt kan jag också se på mina kompisar som även de satt och spelade mycket och kanske inte hade samma intresse för tekniken och idag är vältränade aktiva , hårt arbetande hantverkare eller utbildade ingenjörer, läkare och friska som få, hur mycket deras föräldrar tjatade eller inte tjatade om att de skulle gå ut och leka. För att inte tala om hur många som blev hemma med en coca cola istället för att gå ut och dricka vodka i alldeles för ung ålder.

Jag är egentligen rätt kluven här då jag i alla fall med mig själv och min omgivning inte kan se att det gått åt helvete för någon. Samtidigt så förstår jag att det kanske inte är helt kanon att spela Fortnite 14 timmar i sträck och skrika på mamma om lootlådor.

Inte mycket skillnad mot pinball och arkadspelens tid då... Beroendeframkallande spel, tweakade för att vara så svåra som möjligt för att maximera mängden mynt man fick kasta in. Bara ett mynt till, då jävlar...

Skämt åsido så förstår jag va du menar med exempelvis Fortnite. Mer som att spelet i sig är ointressant - men att kämpa för status, äga de bästa sakerna och hänga med i det senaste" snacket" blir viktigast. Är väl en slags ohelig fusion av MMO, social media och TV/media som vi ser formas framför oss.

Man får vara glad att VR inte slagit igenom helt än. Då är det väl adjöss med barnen hehe

Ja jäklar, där brände man en del veckopengar! Inte bättre än lootlådor kanske...

VR ja, barnen gillar att spela Diner Duo och Job Simulator, men det är så aktivt så det är nästan som att vara ute och leka...

Någon som testat GPS-klockor? Ska flytta nära skogen nu och pojken är drygt tre och är en smitare...