Intel "Alder Lake" ökar prestandan med 20 procent

Den ersättaren heter väl Ryzen Threadripper 3000 sedan länge?

OnT: 1.2 * 1.2 = 1.44, så lite lägre än vad jag hade räknad med ändå...

Fortfarande långt bättre än snittet senaste årtiondet, så ska inte klaga heller. Stora problemet med Alder Lake är ju monolitisk design och begränsat antal trådar. Sen att kärnorna har olika instruktionsuppsättning hjälper inte heller...

Eftersom jag själv sist och slutligen har rätt lite nytta av mycket processorkraft så är det här väl inte vidare intressant, när det ändå inte finns grafikkort att köpa... Dagens grafikkort (i vettiga prisklasser, typ under 8000kr) lyckas ju ändå inte ta ut allt ur en mellanklassprocessor.

Men ändå är det ju bra med konkurrens!

Finns inget som lyckats förvirra mig så mycket som nyheter om Intel. De kommer hela tiden och glömmer konstant bort vad 10900KS kontra 19870HS kontra 1647830XS är. Sen är de Rocket Launcher, Alder Rocket, Lake Rocket samt 20nm, 10nm++ och 14nm++++++ 🤔

Även om jag tycker bättre om AMD (fanboy sedan min athlon 2500+) så vill jag givetvis att Intel gör framsteg. Det är ju inget att skryta med att man är bäst om motståndet är skit...

Vilken bra tabell, tack!!

Det finns en fin tabell!

vem fan vill köpa rocket lake när dem lanserar 5 serier på 2 år, ångrar att jag körde på tiger lake, skulle ha kört på ryzen 5000

När jag som jobbar med det här dagligen och har det i muskelminnet började irra bort mig när jag skrev kändes det som att tabellen var på sin plats. Är ett sånt jävla cluster-fuck hos Intel sedan de började blanda namn på processorfamiljer och arkitekturer. Men – de har ju släppt något nytt varje år. Om man bortser från att arkitekturen är densamma, men det pratar vi inte om. Move along, nothing to see here!

Kul att tabellen uppskattas i alla fall. Jag får börja ta med den oftare i nyheter. Ska även ta en funderare på om den går att göra ännu tydligare.

Personligen tycker jag Alder Lake S är långt mer spännande än Rocket Lake S. Tror många lite missat hur vansinnigt mycket ström varje enskild CPU-kärna drar på de snabbaste desktop-modellerna, både Intel och AMD närmar sig 50 W(!) single-core vid maxboost.

Av det som läckt kring Alder Lake S pekar allt på att Golden Cove kärnorna knappast kommer dra mindre. 10 nm ger en viss lindring av effektutveckling, problemet är att minskningen av effekt går väsentligt långsammare än ökningen av transistordensitet vid krympning. Är därför resultatet blivit helt hjärndöd effektutveckling vid maxboost.

Och precis därför är big.LITTLE vettigt även på desktop. Tror de flesta tänker exakt som Jacob skriver i artikeln

"Åtta kärnor Golden Cove ska leverera hög prestanda när det behövs, medan åtta kärnorna Gracemont tar över när prestanda i topp inte är av samma vikt och energieffektivitet premieras."

Det är rätt exakt hur tekniken används hos Android och iOS. Men för att den ska används på det sättet krävs stöd från OS, ett stöd som vare sig Windows eller "vanliga" Linux egentligen har. Det gör inte big.LITTLE meningslöst, tvärtom finns fler sätt att effektivt utnyttja den tekniken och det är faktiskt precis vad Apple gör med M1 under MacOS.

De "små" (Gracemont kärnorna är inte direkt små, de förväntas ha IPC på Skylakenivå) kärnorna finns inte där för att hantera bakgrundsprocesser, de finns där för att maximera prestanda/W för de fall som skalar riktigt bra över kärnor.

Windows (och desktop Linux) lär använda denna krets precis som MacOS använder M1, så länge minst en "stor" kärna är ledning kommer alltid den används. Detta då det ger högsta möjliga respons från systemet då latenskritiska applikation nästan alltid skalar väldigt dåligt mer CPU-kärnor. När alla stora kärnor har en CPU-tråd lastad kommer man börja använda de små kärnor, detta är prestandamässigt bättre än att börja använda "andra" tråden i varje "stor" kärna. I sista hand börjar man lasta "andra" tråden hos varje stor kärna.

Slutresultatet är att en större transistorbudget kan läggas på Golden Cove kärnorna, en så stor budet att det inte är rimligt vare sig ur effekt per kärna eller ur transistorbudgethänseende att ha supermånga sådana kärnor. Det ger högre prestanda för >90 % av alla applikationer normalanvändaren kör då dessa inte skalar förbi 6-8 kärnor.

Att bara optimera för prestanda/W ger kass prestanda för interaktiva applikationer, det är dock optimalt för saker som faktisk kan skala väldigt bra med kärnor. I dessa fall kan Alder Lake S, likt M1 idag, använda alla kärnor. Effekten blir att de stora kärnorna kan hålla högre frekvens, vilket gör att interaktiva applikationer som körs parallellt fortsatt få optimalt beteende, samtidigt som total kapacitet för kretsen blir högre än om man enbart byggt med stora kärnor då de små kärnorna har betydligt bättre prestanda/W.

Dagens high-end desktop CPUer är kraftigt effektbegränsade från ca 8 kärnor. För bärbara har x86_64 modellerna pinsam prestanda/W ställd mot Apples CPUer, men det som kommer framöver verkar ändå kunna hålla x86_64 relevant på desktop där man till hyfsat stor del kan ignorera utvecklad effekt.

Om det sedan blir 20 % högre än Rocket Lake ser det rätt bra ut. Har börjat trilla in resultat i GB5 från Rocket Lake S där man kör med rätt boost-frekvens och också "vettig" hastighet på RAM (DDR4-3600). 11900K verkar bli första CPU att spränga 1900 poäng i single-thread, IPC-ökningen över Skylake ligger på påstådda ~20 %.

This. De försökte sig på närmare en tredubbling i transistortäthet nere på nivåer resten av halvledarindustrin ansåg att EUV-litografi var ett krav. Hade de lyckats, vilket alla med rätta trodde då Intel i regel alltid levererat på sina löften om tillverkningstekniker, skulle de ha dragit ifrån resten av industrin med ytterligare ett par år. Istället fick de något som var omöjligt att tillverka med. Det roliga är att de redan hade ett ointagligt försprång som TSMC med flera bara kunde drömma om att ta igen, så de där höga ambitionerna var egentligen onödiga.

De fick faktiskt ut en Cannon Lake-processor under år 2018, Core i3-8121U, som var så fundamentalt trasig att dess yields var nere i källaren och där Intel blev tvungen att inaktivare den integrerade grafikdelen för att ens få fram några fungerande kretsar. Den såldes inte i några nämnvärda volymer, men Intel kunde i alla fall vända sig till aktieägare och säga att de släppt något på 10 nanometer. Rykten anger att Intel någonstans längs vägen började om på ny kula.

Året därpå kom Ice Lake som i alla fall blev en volymprodukt, om än begränsat då Intel fortfarande hade svårt att få ut tillräckligt med fungerande kretsar. Klockfrekvenserna blev som känt också begränsade då strömförbrukningen sköt i höjd strax under 4,0 GHz. Det ser ut som att det är först nu med Tiger Lake och kommande Alder Lake som de har en tillverkningsteknik värd namnet. Sisådär 4–5 år efter schemat.

Det vore kul att se vilka produkter de hade planerade från början. Intel satt ändå där med färdiga kretsdesigner för alltifrån bärbara till stationära datorer och servrar. Istället blev arkitekturen Cannon Lake något företaget slätar över och väljer att utelämna från alla sina presentationer idag.