Tråden om gröna energikällor [Vindkraft, solenergi, kärnkraft osv.)

Siemens Gamesas har redan tillverkat stora för havsbaserat som är återvinningsbara iaf, i sin fabrik i Danmark.

Vattenfall förbjöd deponi av turbinblad i sin egna verksamhet förra året. Dvs de och många andra kommer även återvinna de blad som idag inte anses återvinningsbara. Pengar för återvinning avsätts vid driftstart. Turbinblad som är billigare att återvinna efterfrågas helt enkelt.

GE är ju inte först för att de presenterat sin första återvinningsbara.

Vilket är SDs opinionsbildare Mattias Lindbergs "tolkning".

(2015 stod vindkraften för 10% av elproduktionen, vatten 47% och kärnkraft 34%. ) https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2016/2015-var-et...

Att effektskatten gjorde kärnkraftsel dyrare är lätt att förstå och det är lätt att sätta ett pris/kWh på med men jag förstår inte hur elcertifikaten gjorde att elpriset blev så billigt det året?

Ledsen för tonen i förra inlägget

Det jag menade var att det spelar väl ingen roll att rotorbladen väger 60 ton, och att studien räknar med att en viss procent av vikten eroderar.

Ytskiktet är det som eroderar, inte hela bladet, och det består inte av samma ämne som de interna bärande bitarna

Mikroplaster kommer väl från så extremt många andra källor i extremt högre omsättning än turbinerna. Tänk alla världens ostpaket, eller godtyckliga andra matvaror. Allt kommer ju i plast, och mycket skickas rakt ut i havet via floder och vattendrag. Väldigt få länder har ens vattenrening, och sopstationen är en sluttning ner i floden nedan. Kolla bara på Ganges som börjar som det renaste smältvatten från glaciärerna i Himalaya till att bli det mest förorenade vatten som finns nästan

Vindkraftens mikroplaster (om de ens finns, tror det främst beror på vad som händer efter nedmonteringen) är i alla fall inte en extrem miljöbov det tror jag vi kan vara ganska säkra på

Blir vindkraften subventionerad kommer det dra ner deras marginalkostnad vilket sätter priset. Kärnkraften kostar lika ungefär lika mycket att köra som att stå still därför blir marginalkostnaden låg och de måste köra till nästan varje pris.

Marginalkostnad är den rörliga delen, dvs operationella kostnader som underhåll och bränsle men de är nästan obefintliga för vind eftersom "bränslet" är gratis och underhållskostnaderna är begränsade. Du har i princip bara kapitalkostnader och det är kapitalkostnaderna som minskar om de säljer elcertifikat.
Om priset sätts av det dyraste alternativet (dyrast marginalkostnad) som behöver vara igång för att tillgodose behovet, kan det inte vara vind eftersom det har ~noll i marginalkostnad oavsett subventioner. Det måste därför vara någon annan energikälla som satt det låga priset? Möjligtvis kärnkraft eftersom vattenkraft inte heller har någon marginalkostnad att tala om, kärnkraft har dock också extremt låg marginalkostnad. Det var låg efterfrågan på el det året så det var nog inte ofta det krävdes några andra energikällor utöver de här. Jag tror det var kärnkraften som gav oss låga priser det året?

Hur ska de återvinnas, finns det någon plan för det?

Hittade några nya metoder om hur det ska vara möjligt men verkar vara nytt så vet inte hur långt det kommit i praktiken.

https://www.plastnet.se/article/view/726982/utvecklar_process...

https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/cirkular-ekonomi/genom...

Förhoppningsvis kommer det skötas bättre än dagens plaståtervinning (som är helt värdelös).

Sen är det inte så att "återvinning" löser alla problem heller. Det fungerar mera som en broms än en faktiskt lösning.

Vad som behövs är metoder för att bryta ned plasten i sina minsta beståndsdelar igen.

Varken Siemens Gamesa eller GE går ut med metoderna vad jag sett, men det förutsätter att materialen kan separeras och återanvändas. Siemens Gamesa pratade om ny typ av harts när de presenterade bladen som de redan tillverkat som ska användas i kommersiella havsparker. GE pratar bara om prototyp.

Låter helt enkelt som att Siemens Gamesa kan separera utan att mala ner allt i en sörja av olika material.

Tekniskt sett är det ju däremot återvinning att använda en sörja av olika material i nya produkter. Gamla blad lär alltså bli nya produkter de också, det är bara att detta material inte duger till t.ex. nya turbinblad. Det senare är ju inte heller målet idag med återvinningsbara blad, men det är målet som de vill nå i framtiden.

Nej, inte såsom du skriver det, men nedan är en alldeles egen tolkning och slutsats från SD:s mediafabrik.

"Anledningen till att priserna var rekordlåga berodde på att man subventionerade vindkraft, så politiken som drevs innebar att staten både tvingade ner priset och samtidigt höjde skatten för kärnkraft. Utöver detta tog mp och ersatte de i vattenfalls styrelse som var för kärnkraft och ersatte dem med kärnkraft hatare. Så situationen är helt politiskt producerad."

Det kanske beror på vad de inkluderar i O&M kostnader, jag antar att det skiljer sig. Vind har noll eller nära noll marginalkostnad
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1364032117...
https://energy.ec.europa.eu/topics/markets-and-consumers/eu-e...
Ctrl+f margin

Du skrev "Marginalkostnad är den rörliga delen, dvs operationella kostnader som underhåll och bränsle men de är nästan obefintliga för vind" och detta menar jag är helt fel.

Den variabla kostnaden som i andra energislag beror på svängningar i bränslekostnader är så klart liten för vind. Operationella kostnader är definitivt inte obefintliga.

Jag antar att de delar upp O&M kostnaderna i en rörlig och en fast del, där den fasta delen inte är med när vi talar om marginalprissättning och att det är både den rörliga och den fasta delen när vi talar om LCOE. Så schemalagt underhåll exkluderas men om det uppstår ett akut problem är det med typ. Det är samma för kärnkraft som också har en stor O&M del när man kollar LCOE, men som också betraktas som nära noll vid marginalprissättning.

@joakim99 Det verkar vara ungefär som jag sa igår. Det är förvånansvärt svårt att hitta några bra källor som förklarar koncepten tycker jag.

Det finns två koncept, Short Run Marginal Cost (SRMC) och Long Run Marginal Cost (LRMC) där LRMC ~ LCOE. LCOE i sin tur inkluderar SRMC. Det är SRMC som används vid prissättning av spotpriser, så planerat underhåll betraktas som fasta kostnader som inte tas upp i SRMC. I ord är det ungefär så här... Om du kan öka din energiproduktion med en enhet utan att det medför ökade kostnader så har du ~noll marginalkostnad, det gäller för vatten, vind, sol och kärnkraft. Det finns små kostnader i praktiken men det är återigen svårt att hitta några tydliga exempel för varje energikälla.

Det ska tydligen gå bra att använda subventioner när man budar på spotprismarknaden, vilket är rätt så självklart när jag tänker efter, så där hade @Dahle86 rätt men det kan inte vara förklaringen till varför vi hade så låga elpriser då. Det tror jag fortfarande förklaras av kärnkraften. 10% vind 2015 (säg 30-40% som max antagligen lägre) räcker inte för att tillgodose behovet så jag har svårt att se hur det skulle kunna förklara priset.

http://open-electricity-economics.org/book/text/07.html för LRMC = LCOE.
https://nuclear-economics.com/nuclear-power-short-run-margina... SRMC för kärnkraft i mer detalj.
https://www.e-education.psu.edu/ebf483/node/584 Nämner SRMC och pratar om marginal cost.
https://energytechnologyexpert.com/financial-models/how-to-ca... lite mer tveksam källa men den inkluderar formler för SRMC och LRMC.

"Anledningen till att priserna var rekordlåga berodde på att man subventionerade vindkraft"
Det här har jag inte sett något övertygande argument för. Om vindkraften var billigare än kärnkraften så kan det per definition inte vara vindkraften som gav oss låga priser. Det är det dyraste alternativet som sätter priset. Om vi vänder på det istället och säger att det var vindkraften som satt priset för att det var dyrast, så var ju kärnkraft ännu billigare?

Osså skryter swec med att inga politiska diskussioner är tillåtet det är nu ju närmare valet ett skämt dock.
Sen om du inte ens vet hur fel det är att skriva "dem" sänker all trovärdighet.

Jag tänkte mera på bladen i glasfiber och epoxi som är i drift idag. Eftersom du nämnde att vattenkraft skulle börja återvinna dem istället för att deponera.

De nya bladen är tillverkade av termoplast istället för härdplast så de kommer kunna återvinnas (nåja) med metoder som är i drift idag. Dock gissar jag på att de inte blir nya blad utan någon annan produkt eftersom återvunnen plast sällan når samma kvalité som ny.

Ursäkta om jag var otydlig.

Siemens Gamesas återvinningsbara är gjorda i komposit och kör epoxy. De installeras just nu i kommersiella havsverk, GEs installeras ingenstans än. Bara för att de kör termoplast hos GE så har de inte gått ut med alla detaljer. Målet är att de ska gå att göra nya blad av återvunna, alltså om typ 15-20 år.

Så ja, jag vet inte riktigt vad vi diskuterar

https://doi.org/10.5547/01956574.39.1.lhir
Den här studien kollar på Tysklands och Sveriges elpriser under perioden 2010-2015. För Sverige står det såhär "In contrast, three quantity shocks—the increase in renewable electricity generation, the additional hydroelectricity supply during the wet year of 2015, and the decline in final electricity demand—strongly depressed Swedish prices." Förnybar energi stod för -35%, större vattenmängd stod för -19% och minskad elbehov stod för -32% (Figur 9, sida 12). Import och export av el har gjort att vi inte riktigt såg en såpass stor prissänkning. Det är en studie så det är inte perfekt förstås, men det ger ändå en bra känsla för vilka faktorer som har varit viktiga. Vindkraft är med andra ord en delförklaring, medans "Anledningen till att priserna var rekordlåga berodde på att man subventionerade vindkraft" som du säger är politisk retorik.
Vi kan alltid hoppas på att folk inte kommer repetera samma sak om några veckor eller månader, men eftersom personen som påstod det inte ens har bemödat sig att argumentera för varför det skulle vara sant så hyser jag tyvärr inga större förhoppningar om det

Edit:
Min sista mening är inte korrekt. Vi har inte kommit fram till någon slutsats ihop men han har faktiskt svarat.