Backblaze: "SSD-enheter pålitligare än mekaniska hårddiskar"

Du får nog tänka att det är inom den tidsrymd som det är rimligt att behålla en billig konsumentenhet d.v.s. kanske högst något decennium. Alla sentida SSDs har ju dessutom firmwares som ser till att minnescellerna används/slits någorlunda jämnt med flytt av data internt på enheten osv. så det är redan någon som tänkt på att inte några fåtal används oproportionerligt mycket mer än andra celler.

Blir intressant om några år när SSD:erna börjar vara till åren, för att se motsvarande siffror. Man vet ju aldrig efter år 6-8, kanske går AFR upp enormt då.

Råkade i slutet av augusti ut för mitt första egna SSD-haveri, alltså för en dator som jag personligen använder. Det gällde min arbetsdator, Lenovo T450s från 2015, med en Intel 2500 Pro 180GB.
Efter några förvarnande tecken i form av dels Bitlocker-problem där den krävde nyckel (kan ha varit ett slumpmässigt sammanträffande då liknande hänt tidigare), dels två blåskärmar på en dator som aldrig gjort det förr, dels att den inte ville hitta disken en gång. Sen plötsligt gav den felmeddelande redan i starten om att disken inte hittades/felat och gick efter det inte alls att kännas av.
Jag hade ju dock kopierat det jag ville spara strax innan, så jag tappade absolut inget alls.
Hade varit intressant att se hur långt den gått och hur mycket skrivning som gjorts, har ju använts som kontorsdator som mest varit ansluten till fjärrdator och inte heller varit enda datorn som använts för arbetet.
Hittade lyckligtvis en ersättningsdisk från lager och kunde då installera upp den med en ren installation, vilket ju tog sin tid så ett antal timmar arbetstid gick åt.

Bytt ett flertal diskar åt kunder genom åren. Dels i digitala stämplingsterminaler som är igång 24/7, där både disken (SSD, alltid Intel) och diskkontrollern/porten oftast gått samtidigt, ibland sannolikt orsakade av att de ryckt ut strömkabeln för många gånger.
Även som garantiservice av vanliga PC:n för tillverkarna, där också nästan uteslutande Intel SSD-diskar men inte lika vanligt frånsett när det gällde en specifik serie.
2.5" hybriddiskarna från Seagate hade en felfrekvens på närmare 100%, även om antalet sådana var relativt litet (något tiotal max) så gick nästan alla sönder.
Mekaniska diskar för datacenter byttes också ibland, väldigt ungefärliga siffror men det handlade om ett mindre datacenter med ett par hundra diskar, där byttes några tiotal defekta under de ca 2 år vi skötte servicen.

Hittills varit med om en person som lyckats komma upp i skrivmängder på SSD som överstiger vad de är specade att klara. Personen hade lyckats skriva runt 1300 TB på ett år genom att arbeta med tunga simuleringar i sin forskning. Kanske borde kolla vad dennes ännu mer simuleringsfokuserade kollegor lyckats med, som p g a ovan nämnda fick nya datorer med Optane-diskar häromåret.

Klart det finns elektronmigration som i alla kretsar. Slitaget vid läsning är detsamma som vid läsningen på ett ramminne eller när en cpu gör en instruktion.

Bitrot kan uppstå när som helst, naturligtvis, och det gäller naturligtvis också magnetiska lagringsmedia. Jag skulle inte lagra någonting jag brydde mig om i bara ett enda exemplar på offline-medium som inte kontrollerades på flera år.
Wikipedia-kommentar på ämnet:
https://en.wikipedia.org/wiki/Data_degradation#In_storage

ZFS används av rätt många. Har du större lösningar från QNAP eller ett standarduppsatt FreeNAS/TrueNAS kör du ZFS. Om en nörd det senaste decenniet eller så har blivit ombedd att sätta upp en kostnadseffektiv lagringslösning där dataintegritet funnits högt upp på önskelistan är det sannolikt att den kör ZFS. Moderna större lagringslösningar på Linux kör sannolikt ZFS (på få-nods-system) eller CEPH (på multinodsystem), om operatören har någorlunda teknisk koll. Båda dessa system lagrar checksummor vid skrivning och har mekanismer för att automatiskt reparera block som upptäckts vara felaktiga vid läsning.
Slutligen använder otroligt många Linuxbaserade lagringslösningar inklusive moderna Synology-NAS filsystemet btrfs som har liknande men inte riktigt lika väl implementerad funktionalitet, och som givet vissa förutsättningar inte heller skulle få problem med bitrot så länge man kör regelbunden patrullgenomsökning av filsystemet.

Intressant frågeställning som SweC skulle kunna göra.

Finns det någon med privat NAS som har gått över helt till SSD?

För min del är svaret nej, hittills:

Jag har tappat två gamla SSD:er; en där data blev read-only och en som bara blev oanvändbar av någon anledning. Lita alltså inte på att du kommer kunna återskapa data efter ett haveri. Detta är varför vi har backuper.

Jag lyckades skriva sönder en SSD för många herrans år sen. Det var en cache SSD som skulle snabba upp hårddiskarna och det funkade riktigt bra tills den dog. Tydligen hade de överskattat hur mycket man kunde skriva till diskarna innan de failade. Dessutom hade SSD inte trim på den tiden och det fanns ingen direkt wear leveling.

Sedan dess har jag aldrig någonsin haft problem med SSD, jag har flera som gått i 8-10+år.
Mekaniska hårddiskar och USB-flash däremot har jag ett gäng som failat.

Nä, det är ju inte billigt direkt.

De hårddiskar som strulat för mig har jag alltid lyckats rädda data från;
En klickande där alla 1TB lyckades backas i 10MB/s
En Windowsinstallation som blev korrupt av någon anledning som troligen var hårddiskrelaterad, sjukt långsamt att flytta över data, men blev snabb igen efter en formatering.

Däremot har den enda SSDn som get upp för mig bara dött pang bom, ingen förvarning eller tecken utan bara dök inte upp en dag.

Lovande, men jag håller inte riktigt med påståendet så länge som ssd:er inte har lika lång data retention som hårddiskar när de är strömlösa (vilket förstås är ett irrelevant scenario för Backblaze).

Ja, omän inte NAS i 100% traditionell mening, men har 2x 4TB ssd som lagringsenheter i min server (plus en separat ssd för systemet).

Kör 100% ssd i alla maskiner, men har 2x 8TB hårddiskar som offline-backup pga pris/utrymme och för att de har betydligt bättre data retention när de är strömlösa.

Hade problem med första fåtalet generationerna ssd:er, fler än en som tvärdog som en blixt från klar himmel, men nu börjar det vara väldigt länge sedan som någon gav upp eller överhuvudtaget strulade.

En viktig skillnad mellan ett traditionellt magnetiskt lagringsmedium och en SSD är att den senare har en kontroller som underhåller, verifiera och kopierar all data regelbundet helt transparent från användaren.

En HDD funkar ju inte så som bekant, utan där kan en sektor ligga i dvala i åratal om den inte skrivs över, och det är antagligen en direkt fördel för SSD när det kommer till bitrot även om själva lagringstekniken tekniskt är mindre fysiskt robust. Sen klarar sig en urkopplad HDD mycket längre lagringstid på hyllan än en SSD, men det känns kanske inte som ett helt relevant scenario för de flesta vanliga hemanvändare.

inga rörliga delar som kan gå sönder

Att SSDs inte är lika tåliga är lite av en tolkningsfråga eftersom enterprise drives gonna enterprise;

Har en bunte diskar som gått långt över PBn och de ska klara mångdubbelt så mycket enligt specsen

Minst de senaste 10 åren, antagligen mycket längre.

Jag har faktiskt råkat ut för bitrot ett par gånger med HDD, de mest tydliga exemplen är där bilder fått synliga artefakter av att några bitar ändrats, i andra fall har det varit gamla installationsfiler eller packade filer som blivit oanvändbara över tid.