Skrivet av Petterk:
Mjölkpriset styrs inte av en råvarubörs med timpriser.
Inte heller finns det några reservgårdar som kan starta från noll till hundra i produktion på några timmar.
Ja elmarknaden är mer volatil, men själva principen för prissättning är ju densamma oavsett och det är väl den vi diskuterar. Tillgång & efterfrågan osv.
Skrivet av thom.g:
Haha jag fattar inte vad du menar med måste o måste?
Jag kan liksom inte undvika att använda el. Det går ju med många sätt att gå runt problem med mat, köpa extra-pris-saker och kanske ändra produkter till mindre lyx osv. El är ju ungefär som luft, vatten, något som man är stort beroende av i dagens samhälle. Därför tycker jag att det är fel att detta ska kunna ändra sig i pris från ena dagen till den andra med så mycket.
Jag vet inte exakt hur en ny prismodell skulle se ut men jag tycker generellt att det borde vara konkurrens som förutsättning istället för högsta prisgaranti. Några ekonomer ihop med några politiker kan säkert klura ut en modell där vi inte behöver riskera att företag och hushåll går under. Varför finns inte viljan?
Jo men de flesta kan nog spara lite på elen också. Till exempel byta vitvaror till A+++, belysning till LED, bygga om ventilation till FTX, tilläggsisolera, montera solceller, batterilager och smart billaddning som väljer källa efter kostnad (sol, batteri, nät). Jag rekommenderar dock inte att tvätta på natten när man sover, eftersom en grannes nyinköpta tvättmaskin började brinna så det kan sluta väldigt olyckligt.
Skrivet av FX9:
Fast jag har svårt att tro att om mejeriet köper in 1000 liter mjölk varav 500 liter kostar 1 kr/liter och 500liter kostar 1000kr/liter så sätter dom inte slutpriset til 1000kr/liter för den slutliga mjölken?
Mejeriet betalar samma för all mjölk vad jag förstår, drygt 6 kr/kg, lite mer för ekologisk mjölk. länk
Här är en länk som visar hur prissättningen fungerar mellan två bönder som har olika produktionskostnader men ändå får lika mycket betalt, precis som på elmarknaden.
Energiföretagen förklarar marginalprissättning på elmarknaden
Principen bakom prissättningen kan illustreras med ett enkelt exempel där två bönder odlar vete av samma kvalitet. Den första driver ett mekaniserat jordbruk och kan producera vete till kostnaden 100 kr/tunna, medan den andra kräver mer arbetskraft och har en kostnad på 200 kr/tunna. Båda kan producera 10 tunnor vardera.
Den totala efterfrågan på vete är 20 tunnor och därför krävs produktionen från båda bönderna för att täcka den totala efterfrågan.
Bonden med höga produktionskostnader kommer inte att sälja billigare än 200 kr/tunna, då ett lägre pris skulle innebära en förlust för varje producerad tunna. Bonden med lägre produktionskostnader vet att konsumenter är villiga att betala 200 kr/tunna och har därmed ingen anledning att ta ett lägre pris.
Skulle efterfrågan öka till 25 tunnor så räcker inte böndernas samlade produktion till. Följden blir att alla kunder inte kan köpa vete, så för att fördela vem som ska få köpa så stiger priset till betalningsviljan för den sista köparen. Som lägst blir priset minst produktionskostnaden för den sist producerade tunnan.