Det finns ju två faktorer som tillsammans avgör överföringskapaciteten:
Ofta har det ju varit så att även om man använder föregående PCIe-version men iaf har x16 så har det ändå funnits tillräcklig bandbredd i praktiken, men om man av någon anledning* inte heller har x16 tillgängligt så växer problemet dramatiskt.
*)
Exempel 1:
Det handlar om ett billigare grafikkort där tillverkaren gjort bedömningen att "det räcker med 4.0 x8" och byggt kortet utifrån detta, men så kommer någon med ett 3.0-system, och det hade varit lugnt om de kunnat använda 3.0 x16 (ungefär samma kapacitet som 4.0 x8), men de är istället rökta för de sitter då där med 3.0 x8.
Exempel 2:
Du har ett (ganska vanligt på konsumentplattformar, eftersom det är så jäkla snålt tilltaget med PCIe-banor) moderkort där de två bästa PCIe-platserna delar på 16 banor, dvs två platser där banorna fördelas x16/x0 respektive x8/x8 beroende på om bara den ena eller båda platserna används. (Eller delas med ett par M.2-platser, eller vad det nu må vara)
Om du då faktiskt använder båda platserna har du alltså bara x8 tillgängligt, vilket ofta kan vara acceptabelt i början av systemets livstid, men om du senare då dessutom ligger en PCIe-generation efter så blir det återigen ett dramatiskt större problem; om du då både har halva överföringskapaciteten per bana och halva antalet banor.
