Rättning
Efter provet skickas svarsblanketterna till Umeå för rättning. Rättningen sker med hjälp av datorer och följer noga utarbetade rutiner som garanterar att säkerheten blir maximal.
Markeringarna på svarsblanketten registreras av en optisk läsare. Läsaren är tekniskt mycket avancerad. Den kan bland annat med stor säkerhet skilja mörka markeringar från ljusa. Om du till exempel suddat bort en gjord markering men inte lyckats utplåna den helt, och sedan markerat ett annat svarsförslag på samma uppgift, urskiljer läsaren utan svårighet att den suddade rutan är ljusare än den andra. Den mörkare markeringen registreras som ditt svar. Om det på samma uppgift finns två markeringar som är nästan lika mörka granskas dessa manuellt.
För varje rätt svar får du en råpoäng. Felaktiga eller utelämnade svar ger noll poäng. Du får alltså inget poängavdrag om du svarat fel.
Normering
Normeringen består av en sammanvägning att flera olika jämförelser. Steg ett är att provkonstruktörerna strävar efter att sammanställa delprov som är parallella mellan olika provtillfällen avseende såväl innehåll som svårighetsgrad. Eftersom utprövningsresultat finns från stora grupper av tidigare provdeltagare kan svårighetsnivån på varje enskild uppgift bestämmas med ganska god säkerhet och därmed även delprovens svårighetsnivå.
Den normerade poängen är inte absolut, utan en ny normering genomförs efter varje nytt prov. Detta görs dock inte för att den normerade poängen ska vara beroende av hur de andra provdeltagarna svarar, så poängen är inte relativ i den meningen. Syftet med normeringen är i stället att det alltid - oberoende av provtillfälle (och oberoende av de andra provdeltagarnas resultat) - ska vara lika lätt eller lika svårt att få en viss normerad poäng. Varje prov är helt nytt och även om utprövningsresultat finns från tidigare provdeltagare, kan vi inte vara helt säkra på att svårighetsnivån är exakt densamma som på tidigare prov.
Själva normeringen, steg två, som sker efter provgenomförandet, genomförs på följande sätt: Först studeras utfallet för samtliga provdeltagare, men eftersom sammansättningen av provdeltagargruppen inte får påverka möjligheten för ett visst normerat resultat, studeras även utfallet för två referensgrupper. Referensgrupp 1 utväljs via stratifierat urval, så att utbildnings-, ålders- och könsfördelning är densamma som för motsvarande referensgrupp vid tidigare provtillfällen. Referensgrupp 2 består av de provdeltagare som vid provtillfället är 18 år (vid höstprov) eller 19 år (vid vårprov) och går i gymnasieskolans årskurs tre. Normeringen görs sedan genom att resultatfördelningarna för samtliga grupper sammanjämkas, dvs man söker finna de normgränser som bäst fördelar provdeltagarnas resultat (i samtliga grupper) på olika normerade poäng så att överensstämmelsen med tidigare fördelningar för respektive grupp blir så god som möjligt.
