FAQ - Lagring

Men när jag högerklickar på X disken som är "RAW" så tar jag egenskaper men det finns ingen flik som heter säkerthet....

varför står det inget om: Om man ska ha 2 sata diskar å inte ska använda något raid eller nått, bara hårddisk c:(Mindre än d) och d:(Större än c) Hur ska man bära sig åt? bara sätta in kablarna å hoppas os:et instaleras på c ?

Jag kan heller inte förstå steg 1.2:

" 1.2 Ta egenskaper (via höger musknapp) på aktuell partition -> Säkerhet -> Avancerat -> Ägare -> Ändra ägare till... (ditt konto eller Administratör) "

Menar du från tex. utforskaren, högerklick på egenskaper för tex d: ?

Där har jag 3 flikar men inget som heter "säkerhet"

Ahhh... på de andra diskarna har jag fliken, men inte på den "skadade"

Hör gör man med en S-ATA disk?

Kan man köra RAID med bara halva hårddisken? Tex jag har en 160Gb och en 80Gb, kan jag ha 2 partilioner på 160Gb-aren och köra ena i RAID med 80GB-aren?

Edit: har en 20Gb-are liggandes också, kan man köra typ en RAID med 3 diskar, 20Gb, en med 2 diskar 60Gb och resten av disk 1 på en partilion?

Samlingstråd för HDD för hårdvara från och med 2009.

Flera personer på detta forum har bidragit till innehållet i denna post.
Redigerat av moderator och postens ursprungliga skapare.
Ny sammanställning genomförd av: CrAcKman
Information insamlad av MÅNGA användare i forumet!

---------------
# Innehål:

Bakgrund & Fysisk uppbyggnad
Magnetiska hårddiskar
-Magnetiska hårddiskar är byggda såhär:
-Fördröjning
-Överföringshastighet
Solid State hårddiskar
Interface
-PATA
-SATA
HDD i BIOS
-Normal användning
-AHCI/IDE
-Användning med RAID
Innan operativsystem
-Filsystem
-Filstorlek
-Partitionsstorlek
Med operativsystem
-Grundkunskaper om kompabilitet.
-Drivrutiner
-Drivrutiner och mjukvara för RAID
RAID
-Vad är raid
-Raid0
-Raid1
-Raid5
-Raid10
FAQ – enklare frågor
Övrigt
---------------

Bakgrund

[list="1"]
Bakgrunden till tråden finns i denna tråd: sweclockers.com tråd 863798
Även stora delar av faktan kommer från den tråden.

OBS Denna tråd saknar mycket information om äldre hårdvara och problem gällande dessa!
Informationen fokuseras på problem samt information om dagens (2009) hårdvara och frammåt.
---

Lagring idag är i en stor förändring med tanke på SSDs som börjar komma in på marknaden.
Denna text kommer handla om det som kan vara bra att veta om magnetiska hårddiskar.

FAQ Frågorna kommer listas i turårdning och kommer sedan komma i samma ordning med respektive svar.
[/list=1]---------------
Magnetiska hårddiskar

[list="1"]

Magnetiska hårddiskar är byggda såhär:
Hårddiskarna är i formatet 1,8"/2,5"/3,5".
1,8" används i mycket små datorer och mediaspelare. Kontakten är "MicroSata"
2,5" används i vanliga bärbara datorer. Kontakten är vanlig standard "SATA".
3,5" används i stationära datorer. Kontakten är vanlig standard "SATA".

En hdd består av ett metallskal som är hermetiskt förslutet för att stoppa damm från att komma in i den känsliga hårdvaran.
I disken finns skivor enn eller flera stycken på varandra. Det är på dessa data lagras.
en skiva kan läsas på båda sidor och är indelad i olika sektorer. Mer om på vilket sätt data lagras på skivorna kan Google hjälpa till med att besvara.
Förutom skivorna i disken finns en motor som roterar skivorna precis som i en CD-spelare.
För att kunna läsa och skriva till skivorna finns en läs-/skriv-arm som förflyttar sig mellan de olika sektorerna på diskan.
För att styra motorn samt armen och kunna kommunicera med resten av datorn finns ett kretskort med styrkretsar.

Åtkomsttid
Då vi behöver läsa sektor 2345 och 954392 så behöver både skivans rotationsvinkel och läsarmens vinkel ändras mellan de olika sektorerna.
För att göra detta roterar skivan runt samtidigt som läsarmen förflyttar sig till rätt spår på skivan. Det är ungeför som ett koordinatplan där man har x-led och y-led.
Det tar tid att förflytta sig mellan data på disken.
Tiden det tar att gå mellan olika delar på en disk är åtkomsttiden. Först måste man vänta på skivans rotation så att vi ligger rätt i detta led. Sen måste vi vänta på läsarmens position i andra ledet. Först då har vi kommit till den data vi söker.

En vanlig 2,5" hdd har en rotationshastighet på 4200, 5400 och i vissa fall 7200 varv per minut (RPM).
En vanlig 3,5" hdd har en rotationshastighet på ~5000-10000 RPM. Till och med i vissa fall 15000 RPM.

Detta medför att åtkomsttiden minskas då det tar mindre tid för skivan att rotera till rätt läge.
Med denna kunskap kan man konstatera att en sk "WD Raptor/VelociRaptor" som har 10k RPM är kvickare än en vanlig på 7200 RPM.

Åtkomsttiden påverkas även av det inbyggda cacheminnet som hårddiskar har. Cacheminnet används som en buffer när data ska läsas/skrivas till/från disken. Den fysiska åtkomsttiden finns ju där. För att inte låta operativsystemet vänta hela tiden mellan läsningar/skrivningar på grund av den fysiska fördröjningen så mellanlagras data på cacheminnet.
Cacheminnet är dessutom mycket snabbare än den magnetiska lagringtekniken på disken i sig.

När man gör mätningar så kan man se något som kallas för "burst rate" och då använder disken cacheminnet för att snabbt skicka en mindre mänd data till operativet. Hastigheten begränsas direkt av interfacet mellan datorn och hårddisken.

Överföringshastighet
Överföringshastigheten man kan få på en disk varierar på grund av lite olika saker.
Läser man av hela diskens yta från början till slut så kommer hastigheten variera.
Början av en disk blir läst från skivornas ytterkant. Fysiskt så kan man lagra mycket mer på ett varv på skivans yttersta spår än om man läser ett varv innerst på skivan. Det betyder att det går snabbare att läsa data ytterst (början) och det dalar sakta ner mot slutet av diskens yta.
En annan sak som påverkar hastigheten är antalet skivor som sitter i disken samt hur tätt man lagrar data/skiva.
Ju mer man kan pressa in på ett spår destå mer data läses även på ett varv.
[/list=1]---------------
Solid State hårddiskar

[list="1"]
Angående Solid State hårddiskar kan du läsa om i denna tråd.
Länk till tråd #865288 "Samlingstråd om SSD"
Det är en informationstråd samt FAQ.
[/list=1]---------------
Interface

[list="1"]
PATA
Pata även kallat IDE i folkmun. Detta är den äldre varianten som används för olika lagringsenheter som tex HDD, FDD, CD/DVD/BR spelare med mera.

PATA är ett gränssnitt mellan datorns moderkort och enheterna. Data skickas parralellt på många ledare. Den nyaste varianten av PATA (ide) sladd har dubbla mängden ledare, där de ena i ett par är till för att minimera störningar som kan uppkomma.

Hastigheten på PATA är lite olika men idag är 100MB/s den vanligaste varianten. Det är även bakåtkompatibelt med söligare hastighet. Det finns olika typer av överföringmetoder. de snabbare kallas DMA lägen.

Kabeln har totalt 3 kontakter där den ena går till moderkortet. Den i mitten kallas "slave". Den i andra änden kallas "master". Man kan koppla 2st enheter på samma ide-kabel.

Mer om PATA kan hittas i gamla tråden. Se bakgrund.

SATA
SATA är det nyare gränssnittet som tagit över efter PATA. Data skickas seriellt på mycket färre ledare.

Hastigheten på interfacet är i dagsläget
SATA1 (sata150) sata 1,5Gbits = ~150 MB/s.
SATA2 (sata300) sata 3Gbits = ~300 MB/s.
SATA3? (sata600) sata 6Gbits = ~600 MB/s.
Hastigheterna ovan begränsas även av att det används en typ av kodning kallad 8B/10B.
8bit kodas som 10bit på kabeln.
[/list=1]---------------
HDD i BIOS

[list="1"]
BIOS är ett mjukvarusystem som har till uppgift att göra det möjligt för användaren att modifiera parametrar som klockfrekvens, integrerade kretsar och lista inkopplade enheter m.m.
För att datorn ska fungera bra så bör man uppdatera BIOS till den senaste versionen.

Vid uppstart av en dator så utför BIOS det som kallas "POST" (Power On Self Test).
Det är en test som kollar bland annat anslutna enheter som grafikkort, minne, CPU med mera. Efter kontrollen är genomförd kan man på lite olika sätt ta sig in i BIOS.
några av det vanligaste metoderna är att trycka ner tex "del", "f1" eller "f2". För att få reda på mer vad som gäller din dator så kika i manualen för datorn/moderkortet.

Väl inne i bios listas alla hårddiskar och integrerade funktioner som LAN, ljud, med mera.
BIOS görs av flera olika tillverkare och anpassas även vidare till respektive moderkort för att återspegla de funktioner som moderkortet har.

Normal användning
Kopplar du in dina hårddiskar så som man ska. Signalkabeln och strömtillförsel så har moderkort mycket olika layout av var kontakterna sitter för tex SATA.
Vissa moderkort har flera styrkretsar för SATA. tex så kan sydbryggan, vilket är ett styrchipp, ha en integrerad SATAkontroller för säg 6st SATA-portar. Då finns det 6st portar på moderkortet som denna krets tar hand om.
En del moderkort har även en extra SATA-kontroller med ett par portar. För den kretsen återfinns även kontakter för på moderkortet och de benämns ofta med andra nummer. På så vis kan man se skillnaden mellan portar från ena respektive andra kretsen.

Det är oftast bäst att använda sig av de portar som sköts av sydbryggan.

När en eller flera hårddiskar är kopplade i datorn så kan man väl inne i BIOS se dem listade.
Går man in i "bootorder" eller "disk bootorder" så kan man välja i vilken ordning diskarna ska ligga. listan används av operativsystemet för att se vilka diskar som finns i datorn.
har man tex en SSD och en magnetisk disk så vill man oftast läga operativsysttemet på den snabbare SSD disken. I detta fall väljer man i disk boot ordningen att SSDn ska vara etta och dan andra disken vara tvåa i ordningen.

Det finns även en annan "boot order" lista. I denn andra listan kan man välja om tex CD/DVD ska läsas före tex HDD eller USBdiskar.
Den listan kommer man ofta åt genom att trycka på "F8" vid uppstart (boot) av datorn.

AHCI/IDE
Inne i BIOS kan man även välja hur SATA-kontrollern ska arbeta. Det finns ofta ett val där man kan välja mellan IDE, AHCI samt RAID.
IDE är det vanligast förekommande. Det är även denna som gäller om man inte kan göra något val om detta i sitt eget BIOS.
AHCI är en förbättrad variant som tillför lite olika funktioner till gränssnittet.
en funktion är NCQ (Native Command Queueing). Det är en funkton som köar läsningar/skrivningar till disken för att optimera hårddiskens läsarms rörelse. så att den inte behöver röra sig lika mycket.
En anna funktin är "hot Swap" som gör det möjligt att ta ut en hårddisk under drift. Dock sålänge det inte är den som operativsystemet körs ifrån.

Användning med RAID
I Bios kan man ställa om SATA-kontrollern till läget RAID. i detta läge kommer man vid upstart (boot) att se en till informationsruta där man kan trycka på en tangentbordsknapp för att göra inställningar, precis som i BIOS men specefikt för RAID funktionalitet.

Hur man konfigurerar själva raidlägena kan man se i manualen för moderkortet.
Vanliga typer av raidlägen återfinns längre ner i denna text.
[/list=1]---------------
Innan operativsystem

[list="1"]
Filsystem
En hårddisk som är nyinköppt saknar data. Precis som ett rumm saknar bokhyllor.
För att kunna ställa bokhyllor i ett rum behöver vi veta var de står. i datorsammanhang är en bokhylla en partition. Det finns en partitionstabell och partitioner kan vara aktiva eller inte samtidigt som de kan vara primära eller sekundära.
Att en partition är aktiv/boot betyder att den ska innehålla ett operativsystem som ska kunna startas.
En primär partition behövs för att läga operativsystem på.

När man har en struktur av partitioner så behöver vi ett system för att veta var filer ligger i partitionen. precis som vi behöver ett register över var böcker står någonstans i en bokhylla. Det kallas i datorsammanhang för filsystem.

Det finns många olika filsystem. här är några exempel
EXT3, EXT4 - Linux
NTFS - Windows, Linux med emulering(?)
FAT32 - Windows, Mac, ps3, xbox med mera.
exFAT - Windows 7. Ganska nytt filsystem, vilket medför dålig kompabilitet i nuläget.

De som listas här är de vanligaste i hemdatorer. NTFS filsystemet skapas i samband med partitioneringen då man installerar tex Windows xp/vista/7.
EXT3 eller EXT4 skapas tex när man gör samma sak vid installation av tex Linusdistrubitionen Ubuntu.
Fat32 används som standard på externa hårddiskar med tex USB. Den enkla anledningen är att detta filsystem är mest kompatibelt met olika plattformar.

Filstorlek
Olika filsystem har olika begränsningar.
FAT32 har tex en begränsning i maximal filstorlek på 4GiB per fil. Det går därmed inte lagra en kopia av en hel DVDskiva direkt på en FAT32 formaterad disk.
NTFS har inte den begränsningen vid så låg filstorlek, vilket gör att det inte blir några problem att lagra mycket stora filer på disken.

Partitionsstorlek
NTFS har en maximal partitionsstorlek på 2TB.

Mer om partitionsstorlekar i samband med operativsystem kan läsas i dan gamla tråden.
[/list=1]---------------
Med operativsystem

[list="1"]
Grundkunskaper om kompabilitet
Vid installation av operativsystem på en dator sker flera olika saker på disken.

Ställ först in BIOS så att rätt hårddisk dit operativsystemet ska installeras på ligger som FÖRSTA bootdisk (i listan med hårddiskarnas bootordning). Sen så kan man starta installationsproceduren av operativsystemet.

När man väljer hårddisk man ska installera OS på så kan man skapa/tabort partitioner och formatera med rätt filsystem för operativsystemet.
Här väljer man den första disken och skapar en partiiton med lämplig storlek och låter installationsprocessen formatera denna partition med det filsystem som OS stöder.

För att få användning av de övriga utrymmet på disken skapar man en till partition på resterande utrymme. den andra partitionen kommer automatiskt att kännas igen av operativsystemet när det installeras på första partitionen.

Det som sker under installationen i samband med partitioneringen och man valt var OS ska ligga på disken är följande.
>Partitionstabellen uppdateras med ny informatin.
>En del precis på diskens första användbara dataområde kallat MBR (Master Boot Reckord) skrivs om med ny information. Det är denna del av disken som blir läst först om man valt att starta datorn från disken. I MBR står det vilket operativsystem som kan startas och i vilken partition det ligger i med mera.

När man startar upp dator när installationen är klar så kan man gå in i någon partitionshanterare och formatera och ändra där med om man så vill.

Drivrutiner
När man installerar en ganska ny dator så behöver man oftast ingen speciell drivrutin för SATA-kontrollern. Det finns oftast med en som fungerar på installationsskivan för operativsystemet.
Om det skulle behövas en drivrutin så kan man välja att ladda in den under installationens första del. Innan man partitionerar diskar.
Mer om det senare i texten eller så står det nog i den gamla tråden.

Drivrutiner och mjukvara för RAID
När man har SATA-kontrollern inställd på RAID kommer man först behöva konfigurera vilken typ av raid man ska använda sig av. när man skapat en raidvolym så ses den volymen av operativsystemet som om det vore en egen fysisk hårddisk i datorn.
Det går ju även göra en mjukvaruraid. Mer om det senare eller så står det nog i den gamla tråden.

När man väl installerar operativsystemet behöver man oftast ladda in en drivrutin för SATA-kontrollerns raidläge. När man laddat drivrutinen så kan man partitionera upp raidvolymen för att sedan installera operativsystemet på.
[/list=1]---------------
RAID

[list="1"]
Vad är raid
RAID är ett system för att använda flera hårddiskar för att skapa en gemensam volym, precis som en vanlig hårddisk. En raidvolym ses av operativsystemet som om det vore en vanlig oformaterad hårddisk.
På en raidvolym skapar man partitioner osv precis som vanligt. Man kan även köra operativsystemet från en sådan.

RAID (Redundant Array of Inexpensive (ibland "Independent") Disks).
Tanken är att skapa en eller flera "pooler" med lagringsutrymme från flera fyskiska hårddiskar.
Med RAID kan man få antingen feltolerans (det kan gå sönder en, eller flera, disk/ar utan att informationen försvinner/blir skadad), och/eller så kan man få snabbare diskaccess än med bara en disk (eller flera fristående hårddiskar).

Fördelar med RAID
Pålitlighet
- kan ge återskapning av data i realtid utan förlorad data access
- Ökar systemets upptid och nätverkstillgänglighet
- Skyddar mot dataförluster
Prestanda
- Flera diskar som arbetar parallellt ökar systemets prestanda.

Det finns lite olika typer av RAID:
Mjukvarubaserad
Följer oftast med i operativsystemet (exempelvis i Windows, Netware och Linux). Alla RAID funktioner utförs av datorn egna processor, vilket kan påverka prestandan på datorn.
Fördelar:
- Lågt pris.
- Behövs ingen speciell hårdvara. En diskkontroller vilken som helst fungerar.
Hårdvarubaserad RAID
Processor-intensiva RAID funktioner belaster inte datorns processor, istället sköts de av hårdvaruRAID-kortets egen processor. Speciellt bra är detta vid exempelvis återskapning av checksummor vid en kraschad disk.
Fördelar:
- Man får datasäkerheten och prestadafördelarna av RAID
- Mer kraftfulla kommandon för att administrera RAIDen. Ökat prestanda i jämförelse mot mjukvaru RAID.
Extern Hårdvaru RAID
Ansluts till servern med hjälp av en vanligt hårddiskkontroller (Läs: SCSI). RAID-funktionen sköts helt och hållet av den externa lådan och den RAID-processorn som finns i lådan.
Fördelar:
- Spelar ingen roll vilket OS man använder.
- Det går att bygga lagringssytem med otroligt mycket lagringskapacitet mer fantastisk feltolerans.

Olika RAID-nivåer:
Raid0
Striped. Med RAID 0 skrivs data till minst 2 diskar och raid systemet delar upp datan på de antal hårdiskar du har. (har du 2 diskar skriver datorn 50% på den ena och 50% på den andra, har du 3 diskar skriver det 33/33/33 o.s.v)
Nackdelar: Om en disk krashar så har du en hårddisk med halva filer på, vilket gör den helt värdelös.
Fördelar: Det går nästan dubbelt så snabbt att skriva och läsa ifrån diskarna

Raid1
Mirror. Raid 1 är speglig av diskar och kör du med minimiantalet diskar vilket är 2 så betyder det att du har exakt samma data lagrat på båda diskarna. Detta gör att det tar lika lång tid (om inte något längre) som normalt när du ska skriva till hårddiskarna än om det skulle ha varit endast 1 hårddisk du skrev till
Nackdelar: Eftersom det är endast spegling så försvinner alltid 50% av ditt totala hårddiskutrymme. Ex du har 2 st 120 gb diskar som du kör på Raid 1. Du kan max lagra 120 gb data på dessa 2.
Fördelar: Om den ena disken pajar så har du en exakt kopia av informationen.

Raid5
3st diskar eller fler. En disk används för paritetsinformation.
Fördelar: Går en disk sönder kan man byta ut denna och återskapa säkerheten igen.

Raid10
4st diskar. en raid0 över 2st separata raid1 volymer. Eller var det tvärt om ?
Nackdelar: Precis som i Raid 1 så försvinner hälften av de fysiska diskarnas gemensamma utrymme när du speglar en eller flera diskar.
Fördelar: eftersom du speglar diskarna så är det enkelt att ta fram datan vid disk krash. Dessutom så går det 50% (beroende på hur många diskar du har) snabbare att skriva till diskarna totalt sätt jämfört om du skulle endast ha en disk.

[/list=1]---------------
FAQ – enklare frågor

[list="1"]

Fråga:Nu har jag installerat min nya disk och formaterat den, varför saknas det en massa plats?
Svar: När tillverkarna säger att den disk är på exemeplvis 750GB så räknar de att disken rymmer 750 x 1 000 000 000 = 750 000 000 000 bytes. Problemet är att din dator definierar inte 1GB som 1 000 000 000 bytes, utan som 1024 x 1024 x 1024 bytes (=1 073 741 824bytes). Alltså blir din disk enligt datorn 750 000 000 000 / 1 073 741 824 => ca 698,49GB dessutom så försvinner lite plats till operativsystemet. Man uppmärksammar detta först när det rör sig om mycket stora diskar, då det rör sig om flera GB man tycker saknas.

Fråga:Spelar mängden cacheminne på hårddisken mycket roll för prestandan?
Svar: Det beror på vad man skall använda disken till. Generellt så kan man dock säga att det kommer att gå snabbare destå stärre cache disken har. Frågan är om det är värt någon större prisskillnad. Priset ändras hela tiden så det är något som man år avgöra från fall till fall.

Fråga:7200RPM eller 10000RPM?
Svar: Rotationshastigheten på disken påverkar en hel del hur bra prestanda man kommer att få på disken.
När man skall läsa eller skriva något på disken så finns det ett par saker som påverkar hur lång tid det kommer att ta. För det första skall datorn skicka ett kommando till disken om datorn vill ha information. Hårddisken skall sedan flytta läshuvudet till rätt plats och själva hårddiskskivan skall snurra så att den korrekta informationsbiten ligger rakt under läshuvudet.
Statistiskt sett så behöver disken snurra ett halvt varv för att komma i rätt, och läshuvudet behöver flytta sig halva sträckan äver disken för att komma till rätt plats.
Den totala accesstiden bli alltså tiden för läshuvudet att flytta sig över halva disken + tiden för själva disken att snurra ett halvt varv.
För att räkna ut "average Latency"-tiden (hur lång tid det tar att snurra ett varv. kan man använda denna formel:
(1 / (rotationshastighet /60 )) * 0,5 * 1000
Lite enklare:
30000 / rotationshatigheten:

Fråga:Vad gör defragmentering egentligen?
Svar: När man skriver data till en fil så kan det hända attdet inte finns ledigt utrymme precis där filen från början slutar. därför börjar filsystemet skriva resten av filen på ett annat ställe på hårddiskens yta.
När man sedan ska läsa filen måste hårddiskens läsarm hoppa till alla ställen på disken där filen ligger uppsplittad för att läsa hela filen. Har man många filer som är fragmenterade så ökar detta på åtkomsttiden till filer som ska läsas vilket medför att datorn blit mindre responsivt.
Defragmenterging gör att datorn flyttar om filer på disken så att det ligger sekventiellt på diskytan. för att läsa en ofragmenterad fil behöver bara läshuvudet hitta första biten av filen och kan stana där till den läst hela filen på en gång.
Det är bra att göra defragmentering då och då på en magnetisk lagringdisk då det ökar prestandan om det finns många fragmenterade filer på disken innan.
På SSDs ska defragmentering inte göras! mer om detta i tråden "Samlingstråd för SSD".

Fråga:Vilken Strip Size ska jag använda på min RAID volym?
Svar: [Credit för detta svar går till:jookeer]
Den minsta adresserbara enheten på en RAID array är en stripe size. Default är olika beroende på kontroller - 16-128K, dock kan du välja utanför detta intervall.

Väljer man tex 64K och det man skriver är mindre blir den överblivna biten över och outnyttjad. Å andra sidan om du väljer en liten stripe size, tex 16K, och skriver en en stor fil, säg 1GB, hamnar denna då på fler 16K platser än om du valt 64K vilket innebär att det blir 4ggr fler ställen att hämta filen från vilket tar tid.

Vad som blir mest effektivt, snabbhet med risk för slöseri (stor stripe size) eller tvärtom beror på hur stora dina lagrade filer är. Samma regel gäller klusterstorlek på partitionerna.

Det är också viktigt för prestanda att defragmentera ofta så filerna samlas ihop och snabbare kan hämtas/skrivas.

Oavsett RAID eller inte så är det backup som gäller för viktiga data.

Fråga:Mitt mobo har SATA RAID kontroller - kan jag köra EN disk på den?
Svar: [Credit för detta svar går till:jookeer]
Svar: Ja - man måste inte köra RAID - finns ju minst 2 portar så du kan kör varsin disk single eller flera i RAID.

Fråga:Hur mycket effekt drar en disk?
Svar: [Credit för detta svar går till:jookeer]
En modern 3.5" disk drar max 15-20 watt i starteffekt och därefter max 7 watt i idle. Vid full last drar den lite mer men max 8-12 watt.

Fråga:Hur mycket värme tål en disk?
Svar: [Credit för detta svar går till:jookeer]
Se specen på tillverkarens hemsida! Generellt tål en disk uppåt en 55-60C under korta perioder dock mår dom inte alls bra av detta i långa loppet. Försök att hålla disken under 45C. Det finns billiga kylare under 100-lappen. Sätt annars en chassifläkt att blåsa på disken. Pss kommer tempen ner till samma nivå som luften i chassit, runt 30C.
[Credit för detta svar går till:Airwolf]
Normal arbetstemperatur på hårddiskar är mellan 5-55grader innan dem börjar ta skada. (Det står faktiskt i Hårddisk specifikationerna om folk nånsin orkar läsa dem)
Men lägre temperatur ökar livslängden.
Beroende på chassin och dyl brukar normaltemperaturen på en hårddisk ligga "runt" 43grader utan kylning

Fråga:Kan man lägga disken på sidan eller uppochner?
Svar: [Credit för detta svar går till:jookeer]
Ja! Moderna diskar kan ställas på vilken av de 6 sidorna som helst, dock ej så här / eller så här \.

Fråga:Min partition fick plötsligt filsystemet RAW! Vad kan jag göra?
Svar: [Credit för detta svar går till:leather]
Det finns 2 anledningar till detta.
1. Du installerade om Windows eller flyttade hårddisken till en annan dator.
2. Du gjorde inget alls, utan den blev listad som RAW huxflux.

1. Varje konto i Windows NT (xp/vista/win7 med ??) är unikt. Även om du skapar ett nytt konto (ex vid ominstallation) med samma namn, inloggningsnamn och lösenord så är det endå två olika konton enligt Windows.
Har du då en partition dit endast ett windowskonto har NTFS rättigheter att läsa/skriva till, och sedan byter konto så får du inte ens öppna den partitionen i utforskaren. Den visas med filsystemet RAW och att den har 0 KB ledigt utrymme.
1.1 Kontrollpanelen -> Mappalternativ -> Visa -> bort med Använd enkel fildelning
1.2 Ta egenskaper (via höger musknapp) på aktuell partition -> Säkerhet -> Avancerat -> Ägare -> Ändra ägare till... (ditt konto eller Administratör)
1.3 Samma som 1.2 ovan, fast dubbelkolla att Administratör gruppen har fullständiga rättigheter på rooten och alla undermappar.
1.4 Klart.

2. Då är det värre och du rekomenderas att köra något av de recoveryprogram som finns listade i forumet

Fråga:Är din enhet långsam (~3MB/s) eller belastas processorn mycket?
Svar: Gå till denna forumstråd. swec tråd #

Fråga:Funkar en SATA2-disk på en SATA-controller?
Svar: Ja. Nyare SATA-standarder är bakåtkompatibla.

Fråga:Jag vill veta hur snabba olika HDDs är! Var kan jag se det?
Svar: Olika forumstrådar. här är en för magnetiska hårddiskar.
Hur snabb är din HDD?
Här är en för SSD diskar.
Hur snabb är din SSD?

Fråga:Min externa hdd stänger av sig själv efter ett tag i windows. Vad ska jag göra för att förhindra detta?
Svar: Du går in i kontrollpanelen --> Energisparfungktioner
Där inne kan man ställa in hur lång tid diskar ska vara inaktiva för att datorn ska sätta strömsparläget på diskarna. Det går att välja antal minuter eller att det alltid ska vara på.

Fråga:Min externa USB disk är mycket sölig. Under 10MB/s. Vad ska ajg gära?
Svar: (A) USB-porten stöder bara sata 1.1 vilket ger en söligare hastighet.
(B) startmenyn -> högerklicka på "den här datorn" välj "hantera" --> Enhetshanteraren under någon av flikarna. --> sen gå ner till USB disken. hägerklicka på den och välj "egenskaper"
gå sedan in på någon av flikarna och slå på cache till disken. (finns olika saker att kryssa i men vet inte riktigt vilken ).

Fråga:Vad gör jag om jag har en fråga om HDD som inte besvaras här?
Svar: Läs den gamla tråden om lagring. Se bakgrund.
Googla.
Besvarar inte de din fråga så ställ den i forumet. Så kan de kunniga komma med svar och även uppdatera informationen på denna sida.
[/list=1]---------------
Övrigt

[list="1"]
För att förbättra informationen på denna sida så lägg gärna inlägg med en fråga tillsammans med ett svar som bäst besvarar frågan så kan någon trevlig moderator kopiera och klistra in den här!
Direkta felaktigheter i denna information bör ni påpeka så snabbt ni ser dem.
[/list=1]---------------

Vet iofs inte om den här frågan passar här, och det är absolut en dum fråga! Men går det att ha 3-portar på en IDE kabel?
Alltså 3 portar för HDD/DVD och 1 till moderkortet.
Tyvärr har jag bara 1 IDE kontakt på mitt moderkort, annars går det va?

Nu har jag en fråga.

Man ska ju kunna lägga 2 HDD:er under samma bokstav i en s.k NTFS mapp?
Det som händer är att i den NTFS mappen så delas diskarna upp ändå.
Jag skulle helst vilja ha så att tex F: är min D: och min E: disk, fungerar det?

Ni som läser tråden idag, tänk på att tråden är snart 7år gammal, så den kan vara lite utdaterad

LillFredde, om det går att ha 3 portar? En normal IDE/PATA kabel har 3 "uttag", en man stoppar i moderkortet, sedan dom andra två är till för hårddiskar eller cd/dvd-läsare! Så en sådan port ger 2 enheter.

Jag vet inte om du kan integrera diskarna i varandra sådär, jag tror inte det går, det du kan göra är att skapa genväg så att säga, som du försökt, sen att få bort så dom visas som en stor disk, njae. Prova google annars!