Ändra tyngdkraften på ett föremål

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Dec 2009

Ändra tyngdkraften på ett föremål

Hej!
Lite svårt o förklara men jag undrar om det finns något sätt som man kan påverka dragningskraften på ett ämne utan att tillföra någon massa?

Alltså om man har en tyngd av något speciellt ämne med en viss volym och en viss massa, om man då påverkar den på något vis ( tillexempel att leda ström genom det eller utsätta det för värme ) kan få denna tyngd att få en högre tyngdkraft än vad den tidigare hade och sedan när man slutar att påverka den så går den tillbaka till ursprungslägget.

Jag tänker lite som en Elektromagnet fast utan att man behöver ha något annat magnetiskt ämne utan kan påverka kraften direkt i tyngdaccelerationens riktning.

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Luleå
Registrerad
Apr 2007

Nej, du kan inte öka tyngdkraften utan att tillföra massa.
Ja, du kan ändra ett föremåls massa och därmed dess tyngdkraft genom att få föremålet att röra sig, men bara i relation till andra föremål som rör sig relativt till ditt föremål, om jag minns min relativitetsteori rätt. Någon kommer säkert rätta mig på denna.

It's not that you don't comprehend what's laid out before you, or that you're unable to process. It's all about what you're to live up to, your position, an identity created by the expectations of your affiliation.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Linköping
Registrerad
Jun 2005

Tyngdkraften ges av ett gravitationsfält som för oss på jorden dikteras i princip helt av jordens massa och avståndet till masscentrum. På en given plats kan det betraktas som konstant.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Örnsköldsvik
Registrerad
Feb 2006

Man kan ändra ett föremåls massa genom att tillföra energi, och då borde också dess tyngd/dragningskraft öka.
Behövs dock en massa energi innan det gör någon nämvärd skillnad.

http://en.wikipedia.org/wiki/Mass–energy_equivalence

Citat:

Raising the temperature of an object (increasing its heat energy) increases its mass. For example, consider the world's primary mass standard for the kilogram, made of platinum/iridium. If its temperature is allowed to change by 1°C, its mass will change by 1.5 picograms (1 pg = 1 × 10−12 g).

Citat:

A spinning ball will weigh more than a ball that is not spinning. Its increase of mass is exactly the equivalent of the mass of energy of rotation, which is itself the sum of the kinetic energies of all the moving parts of the ball. For example, the Earth itself is more massive due to its daily rotation, than it would be with no rotation. This rotational energy (2.14 x 1029 J) represents 2.38 billion metric tons of added mass.

Cooler Master HAF932 | Gigabyte GA770T-USB3 | AMD Phenom II X4 3.2 GHz | Zalman Extreme | 1600MHz 12GB Corsair| Gigabyte HD7950 3GB | Corsair TX850M | Fujitsu 26" SL3260 1920x1200 | Windows 10 Pro.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Västra Götaland
Registrerad
Jul 2008

Du har precis beskrivit nyckelteknologin i Mass Effect-serien.
Science fiction.

Quad-quad core med kvävekylning och kokvattenreaktor.

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Göteborg
Registrerad
Dec 2009

Tack för alla svaren, det var något i denna stil jag hade tänkt mig men hoppats på något enklare!

Skickades från m.sweclockers.com

Trädvy Permalänk
Medlem
Registrerad
Jun 2013

Bara att fråga Newton:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Newtons_gravitationslag

Så förenklat har du tre variablar att leka med: massan på objekt 1, massan på objekt 2 samt avståndet mellan dem.
Praktiskt sett är massan på objekt 1 ganska hårt definierad då det är jordens massa och därmed ganska orimlig att förändra.
Det ger dig då endast möjligheten att ändra avståndet eller massan på ditt objekt tyvärr.

Tråkigt men sant, skyll på Newton^^

Vill du fördjupa dig är detta spännande läsning:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Allm%C3%A4nna_relativitetsteorin

Trädvy Permalänk
Medlem
Plats
Stockholm
Registrerad
Jul 2006

Såvida du inte uppfinner antigravitation, som är ett populärt inslag i många sci-fi filmer, så blir det svårt..

Namn : Jesper | Ålder : 42 | In-game namn : iller
Yrke : Matematisk modellerare (finansiell matematik), mjukvaruutvecklare för risksystem.
Utbildning : Doktor i matematik + en del mat-stat, numme och IT-relaterat.

Trädvy Permalänk
Forumledare
Registrerad
Okt 2002

"Massa" är ett begrepp som Einstein krånglade till en hel del. E = mc² — energi är massa (med en konstant skalfaktor c² i "vanliga", för ändamålet osmidiga, enheter), så om man tillför energi till ett system så ökar den massa som påverkar gravitationen.

För att förankra resonemanget så kan man titta på fission/fusion: en uran-235-kärna har en viss massa. Om du låter den sönderfalla och mäter vilomassan för de resulterande delarna var för sig så kommer de summera till mindre än kärnans ursprungliga massa — faktum är att skillnaden i massa är exakt den energi som delarna fick när de fissionerade och flög ifrån varandra. Om du tänker dig att du sätter ihop atomen igen så kommer den återfå sin ursprungliga massa (detta kommer ju dock kräva energi, vilket åter lagras i konstellationen).

Solen jobbar åt andra hållet: då en helium-4-kärna har mindre massa än beståndsdelarna (två protoner, två neutroner) var för sig så frigörs en mängd energi (notera hoppet mellan H-1 och He-4 i grafen nedan) när två protoner slås ihop (väldigt förenklat sagt; utförligare om proton-proton-cykeln). Det krävs mycket energi för att att nå över den elektrostatiska barriären (lika laddning repellerar, protonen har laddning +e), men eftersom det är så varmt i solen så har protonerna tillräcklig kinetisk energi för att nå över denna "potentialkulle" (Coulombbarriären) så att den starka kärnkraften, som verkar över mycket kortare distanser, ska kunna ta över och se till att heliumkärnan binds ihop. Detta frigör då alltså än mer energi genom masskillnaden, vilket gör att reaktionen fortgår, och solen fortsätter lysa.

Dock så är masskillnaden inte speciellt stor (minst sagt) relativt uranets/protonernas massa. Det krävs alltså väldigt mycket energi för att åstadkomma en liten masskillnad, eller omvänt: en liten masskillnad motsvarar mycket energi.

Diagram från Nuclear binding energy [Wikipedia]:

För de ämnen som är till vänster om högsta punkten (järn-56) så kommer generellt (med några få undantag, som synes; läs om skalmodellen för mer insikt i detta ifall det är intressant) sammanslagning (fusion) frigöra energi. För de ämnen som är långt till höger om järn-56 så kommer generellt sönderdelning (fission) frigöra energi. Om man vill så kan man säga att alla ämnen spontant strävar efter att bli järn-56, men hindras av barriärer av olika slag. Notera också att det är mycket större skillnad i bindningsenergi till vänster: fusion med lätta kärnor frigör alltså bra mycket mer energi än fission med tunga kärnor. Dessutom är lätta kärnor mycket vanligare att hitta, så vi skulle gärna vilja kunna utnyttja sollik fusion snarare än dagens kärnkraft, vilket forskas på.

Innan uranet sönderdelas/efter heliumkärnan bildats så säger man att extraenergin är lagrad i kraftfält. Kan man alltså tillföra energi till ett system så lagras den i motsvarande fält, och bidrar till massan.

Det om det, men ja: ditt förslag om att leda ström genom eller värma upp ett ämne ökar alltså faktiskt den massa som är källa till gravitationsfältet, och den minskar igen när strömmen slutar eller ämnet kyls. Tittar du på Einstens ekvation för mass-energi-ekvivalens så ser du dock att det handlar om "piss i Mississippi"-effekten. Energi är massa, massa är energi, men lite massa motsvarar en massa energi .

serpent29s länk till Mass–energy equivalence [Wikipedia] är helt rätt länk i frågan, och exemplet med att den snurrande Jorden har flera miljarder extra ton massa jämfört med om den varit still är slående (det motsvarar likväl bara en försumbar del av Jordens totala massa, men ändå).

Nu med kortare användarnamn, men fortfarande bedövande långa inlägg.