TSMC gör genombrott med 1 nanometer

För vissa applikationer kanske optiska processorer (photon computer) kommer att vara en del av framtiden.

https://www.youtube.com/watch?v=t1R7ElXEyag

TSMC gör genombrott med 1nm, chippen når marknaden 2072 pga brist på kretsar.

Ingen bryr sig om ny teknik när det "gamla" inte finns på riktigt.

Nästa steg är mer effektivt material, storleken ger ändå inte så mycket längre, kolla bara på Intel så går åt fel håll med mindre kretsar.

Du citerar fel mening. Kvantdatorforskare krymper inte atomer.

Meningen du borde citerat var "...börjar oönskade kvanteffekter bli alltmer påtagliga."

Har alltid undrat hur det går till när man designar arkitekturen. Är det en människa som sitter och ”ritar” alla spår i en CPU linje för linje och placerar alla transistorer eller är det en dator som genererar dom? Man skulle ju hinna bli gammal och dö om man gjorde allt för hand.

Minns Athlon på 18μm ganska klart. Livet peakade väl runt den tiden i gymnasiet. 🙂

Önskar dom mätte i MTr/mm2, än ett godtyckligt tal från tillverkaren.

"Peak Quoted Transistor Densities (MTr/mm2)"
https://www.anandtech.com/show/16656/ibm-creates-first-2nm-ch...

Vad hände med nyheten för några år sen att man börjar få stora problem vid 7nm av quantum tunneling? Antar de ordnade det...

"Quantum Effects At 7/5nm And Beyond
At future nodes there are some unexpected behaviors. What to do about them isn’t always clear.
Quantum effects are becoming more pronounced at the most advanced nodes, causing unusual and sometimes unexpected changes in how electronic devices and signals behave."

Jag håller med. Men man måste också komma ihåg att ”quoted transistor densities” inte är något som nödvändigtvis är relevant heller, eftersom tätheten beror på både vad för kretsar du bygger, och hur snabbt de behöver klocka. Det går hyfsat att jämföra mellan likartade processer, men jag skulle till exempel inte våga mig på att säga för mycket om vad steget från FinFET till GAA kommer att betyda för olika kretstyper, än mindre för komplexa kretsar.

Jag tror man gör klokt i att inte bry sig för mycket om små procentsatser i jämförelserna, det skall i vilket fall som helst ganska rejäla skillnader till innan de spelar någon praktisk roll.

Ok, vilka atomer består elektricitet av? Radiovågor? Ljus? Gammastrålning? Etc etc. Klart grejer kan bestå av annat än atomer. Och radio- och ljusvågor använder vi i högsta grad i datorer idag. Eller tycker du WiFi och fiber är magi för att det inte susar atomer i luften?

Och som jag redan nämnt, man bygger inte kvantdatorer av kvarkar, men man utnyttjar elektronspinn. Och därför kanske man kan lära sig utnyttja andra egenskaper för att efterlikna en transistor. Utnyttjar är nyckelordet här.

Och ditt exempel med Lego o lim är ganska bra. Varför skulle man inte kunna göra så? Görs redan inom tillverkningsindustrin på många områden. Ofta introduceras ett tredje material först.
A och B gillar inte varandra men båda gillar C. Då limmas de ihop A-C-B. Sen när limmet härdat löser man upp C och kvar finns A--B. Jättevanlig process inom kemikalietillverkning.

Bli forskare så kommer du hitta tusen lösningar på att komma under 1 nm!

Tramsigt och irrelevant sätt att beskriva noderna på. Snart måste de ju heta -1, -2 o.s.v...

Fast en transistor måste ju inte vara en fysisk sak. Så länge du kan _mäta_ utvärde baserat på invärde så har man uppnått det man vill. Finns t.ex. mycket forskning inom kvanttransistorer där man resonerar som så (fast där är inte fokus täthet utan snabbhet).

Vi börjar närma oss ersättaren till dagens transistorer. 🙂

Kisel har en atomRADIE på 111pm. Diametern är det dubbla. Men du behöver ett hyfsat stort antal för att de skall bete sig som ett material, man skall kunna bygga kopplingar mellan de aktiva komponenterna (där Vismut tydligen kan göra en insats) och så vidare.

Naturligtvis finns det gränser. Jag är på sätt och vis lyckligt lottad som kunnat se den här utvecklingen från början och mot sitt avslut. En fantastisk resa, som redan har gått långt bortom tidiga uppskattningar! Men det klart att den kommer att fortsätta att sakta in framåt. Så nyckeln i framtiden är att arbeta effektivare. Vara smart med de resurser som erbjuds.

Jag försöker mig på en outbildad gissning också :), tror det handlar mera om hur element stannar på en plats och inte diffundera i väg vid kör temp. Även om Bi har en låg smält punkt, så är den rätt lång ifrån vad cpu:n klara av. Så det handlar mera om hur stabilt Bi är i kontakt med Si jämfört med Cu(?) som använda idag.

Om du visar mig en transistor som understiger 1 nm. För tråden/debatten handlar väl om vad vi kan forska fram, inte vad vi idag har?

Det publicerades nyligen en artikel i nature där man har tagit fram VFET med channel lenght på 3,6 nm och 0,65 nm.