Kör ni manuell uppdatering eller automatsik vid uppstart?

Vad jag vet så beror det ju på vilken Linux-dist. man använder (gällande hur ofta man får uppdateringar). Debian/Ubuntu kör inte så kallat en rullande lansering (rolling release), medan till exempel Arch gör det. Jag använder EndeavourOS och får dagligen mer eller mindre 10 nya uppdateringen. När jag använde Linux Mint Cinnamon för några år sen (som bygger på Ubuntu), fick jag uppdateringar några fåtalet gånger per månad, om ens det. Nu pratar jag om uppdateringar som inte är till mjukvaror jag själv har installerat (webbläsare, textredigerare, chattjänster, med mera).

Jag har stängt av aviseringen om nya uppdateringar, och uppdaterar när jag uppdaterar helt enkelt. Ska göra detsamma för den bärbara datorn.

Om du ska köra på att uppdatera systemet vid uppstart, sätt då en fördröjning på kanske 10 sekunder. Annars kan uppstarten bli lite/mycket seg (som bevisat). Sen läste jag för några år sen att det inte är rekommenderat att installera uppdateringar i blindo (även om jag själv gör det ändå (yay -Syu --noconfirm)). Det kan finnas uppdateringar som kan krocka med andra mjukvaror, och då kan det bli lite/mycket fel (hänt mig minst 3 gånger).

Under uppstart låter som sämsta möjliga alternativ - särskilt om du dessutom upplever att uppdateringarna ibland stör.

Fedora berättar när det finns kritiska uppdateringar. Jag bockar i att installera dessa (och eventuellt annat som dykt upp) när jag stänger av datorn om det inte finns pressande orsaker att göra det vid andra tillfällen.

Vis känns det som det kommer alldeles för mycket uppdateringar. De flesta uppdateringar är inte så kritiska heller.

Jag uppdaterar ca en gång i veckan med ett apt script som jag kör själv. Om datorn knasar eller har en uptime på mer än 14 dagar brukar jag starta om den. Använder Ubuntu desktop som utövar apt-get också använda snap för många program.

Det beror väl på hur det är implementerat och vad som uppdateras? Linux/Unix i allmänhet har ju inga problem med att radera+ersätta en fil som används av en körande process. Den gamla versionen av filen kommer raderas när den användande processen avslutas och nya processer ser inte den gamla filen.

Problem och glitchar har störst risk att uppstå med långkörande processer som startar innan uppdateringen, öppnar filer under drift, och normalt inte stängs av förrän datorn stängs ner.

Som normal användare tycker jag att det glitchar mest med webbläsare, som kan uppdateras flera gånger innan jag dödar den och börjar köra den uppdaterade versionen.

Kerneln är förstås ett kapitel för sig, men ur ett rent användarperspektiv tycker jag den är oproblematisk, låt den uppdateras några gånger utan omstart och starta om när det känns bra.

Jag väljer rätt typer av uppdateringar (bara säkerhet om jag inte vill bli störd i onödan) och uppdaterar under drift. Omstart av lämpliga processer eller hela datorn beroende på om det känns motiverat baserat på typ av uppdatering.

Återigen: trådstartaren skriver att de upplever problem efter att ha kört uppdateringar. Lägg till det att, som du säger, uppdateringarna inte tar effekt förrän processerna som är beroende av filerna startats om. Varför då inte installera uppdateringar vid nerstängning istället? Det sker ju lika ofta, och nästa gång du startar datorn har du ett fräscht system.

Med det sagt håller jag med om att det i övrigt inte spelar någon gång när under en användningssession man installerar uppdateringar på de flesta Linuxdistributioner.

Jag brukar kolla lite då och då och uppdaterar om jag orkar eller om det inte är något som tar för lång tid medan jag vill t.ex. spela något. På Gentoo då, så det kan ju vara så att vissa paket tar ett par kvartar att kompilera om, typ Firefox. Men det tuffar annars bara på i bakgrunden så det är inga större problem. Jag har aldrig varit med om att datorn skulle bete sig konstigt för att det har installerats saker utan att datorn startats om. Det mesta fungerar ju ändå för mig med undantag av typ kerneln men det brukar ju inte vara så att det kommit funktioner som man vill testa akut i den.

Tycker man inte om uppdateringar bör man köra Debian, Ubuntu LTS, eller liknande.

Kör man Fedora kan man skapa ett litet skript som man kör för att stänga av (förutsatt att man brukar stänga av)
Sudo dnf update
Flatpak update
Shutdown now

Patch fredag

Jag patchar saker som inte är kritiska på morgonen eftersom jag använder vissa saker under dagen, sen blir det oftasat en öl på kvällen när barnen lagt sig och uppdaterar de sista för att ifall något skulle strula så har jag helgen på mig att lösa det
Dock är det bara LibreNMS som strulade en gång med att den tog på rättigheter på mina konton utöver det så funkar det alltid galant.

jag kör manuel någon gång i månaden.

Har latat mig litegrann när det kommer till att lösa uppdateringar så har valt en kväll var varannan vecka och uppdaterat samtliga servrar.

unattended-upgrades ser ju däremot busenkelt ut och lär väl plinka in det som ett projekt.

På de datorer och servrar där jag kör någon variant av Linux eller BSD så kör jag manuella uppdateringar då och då. Föredrar att veta vad som uppdateras.

Samma sak gäller i och för sig även på Windows-datorerna och telefonen.

Det där sköts automatiskt vid en förinställd tidpunkt och skulle ett problem uppstå så backar jag bara tillbaka till en äldre konfiguration.

På Prod kör jag unattended-upgrades på servrarna som kör ubuntu server med endast säkerhetsuppdateringar. Sedan uppgraderas det övriga manuellt på fredagskvällen samtidigt som man tar en öl eller två.

På Test kör jag också unattended-upgrades men har då ställt in i configen att den ska ta alla uppdateringar.
Som tidigare nämnts så måste väl det vara bäst att köra uppdateringar när man stänger av datorn istället för när man startar den?