Jag säger inte att säljaren förlorar sitt ansvar mot köparen, för efter att ursprungsfel är påvisat finns självfallet ett ansvar att avhjälpa felet / lösa problemet. Jag säger bara att i de fallen där det finns t.ex auktoriserade serviceverkstäder, så har försäljaren all rätt att bara hänvisa dit istället. Vid reklamationsärenden 6 månader efter köpet så ligger bevisbördeansvaret på köparen. Olika företag går dock olika långt i denna tolkningen, men vill man göra den hårdaste tolkningen så är det helt och hållet kunds ansvar att påvisa ursprungsfel.
Jag ser på det så här:
Köparen påvisar ett fel. Dvs en mer konkret beskrivning av vad som är sönder/trasigt e.t.c. Att endast påpeka att produkten är sönder leder ingenvart utan påståendet av felets karaktär är det väsentliga i mina ögon. Köparen påpekar att produkten inte är felaktigt använd till följd av normalt användande. Eftersom vissa produkter har olika lång livslängd måste de jämföras med andra likartade produkter av sitt slag. (t. ex Att köra med vinterdäck på sommaren och sedan hävda att de slits onormalt fort är inte att anse som en godkänt fel och bör inte påvisas som ett ursprungsfel) När säljaren tar emot köparens reklamation tolkar jag det precis som Dr. Mabuse skriver i den här tråden. #10501840
dvs. "Grundregeln är att den som framför ett påstående åläggs bevisbördan för detta. När påståendet bemöts av motparten, skriftar bevisbördan följaktligen till denne."
"Alltså, säljaren som hänvisar till KKL måste nu bevisa att köparens diagnosen är felaktig"
När det gäller hänvisning till en serviceverkstad så anser jag att oavsett hur situationen ser ut med serviceverkstad o.s.v så är det säljaren som ÄGER produkten så fort en reklamation har inkommit. Det innebär att produkten egentligen inte får användas eller försämras ytterligare. Säljaren ansvarar därför för att få hem produkten till sig. Säljaren kan därför skicka en fraktsedel eller hämta produkten för att själva skicka den till sin serviceverkstad. Att köparen ska skicka den till serviceverkstaden ser jag som en rättighet snarare än en skyldighet. Det är min tolkning av det hela och har jag fel så rätta mig gärna sakligt.
(Edit) Det får alltså inte uppstå väsentlig olägenhet för köparen.