1 kWh kostade 141 kr i oktober, varav 0.65 kr för förbrukning

Det är ganska vanligt att faktura- och administrationsavgifter är löjligt höga inom flera olika sorters tjänster, jämfört med det man egentligen betalar för.

Gällande elräkningen så bor jag idag i hyresrätt, där vi som boende inte kan välja elbolag, utan den kommer på hyran till ett fast pris som beslutas om varje år. I dagsläget betalar vi 135 öre per kWh, men då slipper vi också alla fasta avgifter. Då jag bor i en etta och sällan kommer över 200kWh så tror jag att detta inte är ett allt för tokigt system ändå i mitt fall.

Elnätet är rätt intressant faktiskt. Vi i Sverige har ett lite speciellt elnät med de största förbrukarna i söder och den största produktionen långt upp i norr. Det betyder väldigt långa ledningar som i sin tur betyder mycket ledningsförluster. Den största förbrukaren i vårt elnät är faktiskt elnätet självt och det tuggar i sig typ 10 % av all genererad el. Sen får man inte glömma att vi är ihopkopplade med typ hela norra Europa också så priset på el i Sverige behöver inte nödvändigtvis bestämmas av förhållandena här utan minst lika mycket vad som händer i övriga Europa. Till exempel lär priserna sticka i framtiden när Tyskland börjar stänga kärnkraftverk. Att stänga kraftverken är i sig inte så farligt men Tyskarna vägrar ju samtidigt satsa på vindkraft, solkraft och CCS. Kvar blir då en utbyggnad av kolkraft som kommer bli rätt dyr i framtiden när utsläppsrätterna skärps. Detta kommer alltså inte bara drabba Tyskland utan även oss.

Och det tråkiga är att "vi" fortfarande inte lärt oss.
Apoteket avreglerades, sjukvården är väl snart på väg.

Vill minnas att man sa då när elmarknaden avreglerades "Varför skulle de hålla höga priser? Konkurrans kommer hålla priserna låga"
Ja...

Ja Tyskland är för tillfället bland de bästa i världen men de börjar få problem med ytterligare utveckling eftersom de börjar få ont om bra ställen att bygga på. Du får även se hur mycket vind de producerar i absoluta mått, inte bara relativt Sverige. Sen har de problem med att varje liten delstat har väldigt mycket att säga till om så varje enskild del kan säga nej till vindkraft. Det är mycket "not in my back yard". Sen kan inte vind med dagens teknik ersätta all kärnkraft. Det är omöjligt.

Samma tankesätt sätter stop för kolkraft med CCS. Vattenfall har färdiga planer på att bygga en fullskalig demonstrationsanläggning med CCS i Tyskland men det ligger nu på is eftersom de inte har någonstans att göra av all separerad koldioxid. De kör redan en pilotanläggning med mycket goda resultat.

Ja jag är rätt säker på siffran för jag har hört den flera gånger av olika föreläsare.

Norge har väldigt mycket vattenkraft vilket är trevligt. Faktum är att de i stort sett bara har vattenkraft. Senast jag kollade var det typ 98 % vattenkraft vilket ska jämföras med 45 % i Sverige. Har även för mig att de genererar i stort sett dubbelt som mycket energi från vattenkraft som Sverige också. Av det kan man dra slutsatsen att norrmännen använder väldigt mycket el per kapita också. Det är iof inte så konstigt eftersom låga priser betyder hög förbrukning plus att de har en del väldigt elintensiv industri som till exempel aluminiumframställning.
Där har vi för övrigt en annan lite intressant sak och det är att Norge inte har några elledningar från norr till söder utan de skickar sin el som ska till norra Norge genom Sverige. De ville inte bygga fula luftledningar över sina fjordar så därför byggdes ledningarna till oss istället.

Ett vindkraftverk genererar i runda slängar 1-2 MW. Det dubbla om de står ute till havs.
En reaktor genererar typ 1 GW. Det krävs alltså mellan 250 och 1000 vindkraftverk för att ge samma installerade effekt. Sen är tillgängligheten mycket lägre på vindkraft eftersom det inte blåser fullt hela tiden. Ett bra kärnkraftverk går typiskt över 90 % av tiden medan vindkraft snarare ligger på 25 % i snitt. Alltså krävs det i storleksordningen 1000 till 4000 vindkraftverk för att ersätta en kärnreaktor i genererad energi. Detta fungerar bra tills man börjar få en betydande del vindkraft i elnätet för då blir det trassel. Någonstans runt 10-20 % vindkraft brukar man kunna installera utan att det blir alltför krångligt att reglera men sen måste man ha en del reservkraft för att täcka upp när det inte blåser. I Sverige har vi väldigt bra förhållanden med mycket vatten som är idealt att reglera med. Norge skulle kunna bygga nästan hur mycket vind som helst om de ville för de har ju oändligt med vind och bra reglermöjligheter. Det är bara lite trassligt att installera vindkraftverk på djupt vatten som det ju är utanför Norges kust.

I framtiden skulle vind och sol kunna bli lite mer intressant i större skala för man tittar på olika sätt att lagra energi i stor skala. Batterier är oanvändbart när man tittar på så här stora energimängder. En intressant teknik är att låta överskottsel från vind och sol generera vätgas och syrgas av vatten genom elektrolys. När det sedan är underskott kan man göra gaserna genom en bränslecell för att få tillbaks el och vatten. Verkningsgraden för en bränslecell är relativt hög så det skulle kunna vara en tanke. Dessutom skulle man kunna använda vätgasen som bränsle för andra applikationer också.

Tänkte bara tilllägga att en ny reaktor skulle hamna runt 2 GW. Så t.ex. skulle man kunna stänga Oskarshamn 1 (473 MW) och 2 (638 MW) och bygga en ny säkrare reaktor samtidigt som man nästan får ut dubbla effekten.

Fast just elmarknaden är rätt speciell i sin uppbyggnad eftersom priset i mångt och mycket sätts efter dyraste generatorn. Så ponera att vi har massa billig vatten- och kärnkraft men att vi ändå måste dra igång en dyr gasturbin för att klara en topp. Då sätts priset inte direkt av ett medelvärde (eller ja, egentligen en integral) utan av toppen, det vill säga gasturbinen. Detta har utnyttjas av elbolag förr för att maximera vinster. Ja detta är en förenklad bild av hur det fungerar för stora konsumenter köper upp effekt över längre tidsperioder och så vidare.

Sen har vi problemet med vårt underdimensionerade elnät som också pressar upp priserna här i söder. Det faktum att Sverige nu är indelat i 4 priszoner är en direkt följd av underdimensionerad överföringskapacitet och en avreglerad marknad.

Du kan väl inte jämföra ett äpple med elpriser?
Skulle snarare jämföra det med medicin du måste ha för att överleva.
Jag behöver inte ett äpple men elen behöver jag, vet man om att behovet alltid är i princip konstant kan man sätta vilka priser man vill

Fast just elektricitet är sällsynt oelastiskt. Det händer ytterst lite med elförbrukningen när priset förändras och det krävs kraftiga prisökningar innan vi bryr oss. Var det någon som tänkte på sin elförbrukning alls förra vintern när det var rekordpriser? Ytterst få, de flesta gnällde lite men konsumerade på som vanligt. Visst kan man dra ner en del på sin konsumtion men folk gör det inte. Liknande situation med bensispriset.

Nej utan att det scenariot du målar upp inte händer i praktiken. Vissa varor och tjänster är väldigt okänsliga för prisförändringar och andra är känsliga. El råkar vara väldigt okänsligt som du märker. Det är först vid väldigt höga priser eller om priset ökar över lång tid som det händer något och då är det i första hand industrin som börjar snåla. Medelsvensson kommer sist in i ledet, ofta på grund av ren okunskap.

Även små saker hade hjälp väldigt mycket när det var som värst. Till exempel att stänga av datorer, TV-apparater, släcka onödiga lampor, dra ut sladden på alla apparater som inte används och så vidare. Förra vintern var vi nära en kollaps av elnätet och då räknas mer eller mindre varje watt. Det gäller framförallt under timmarna med tyngst last. Då är det till exempel en dum tid att dra igång tvättmaskin, torktumlare, spis och ugn på en gång. Väntar man istället med lite av det tills toppen är passerad blir elnätet mycket gladare. Tyvärr tänker folk inte på det vilket inte är så konstigt eftersom ingen vet hur elnätet egentligen fungerar. Det löser sig eventuellt lite längre fram med smarta elnät. Till exempel kan timbetalning ge ett mer direkt incitament att dra ner på förbrukningen när belastningen är som högst i nätet. Sen kan man koppla det till kylen, frysen och värmepumpen så de låter bli att köra kompressorn när det är som dyrast vilket även det skulle vara bra för både plånbok och stackarna som ska reglera elnätet.

Det du beskriver kallas för "rebound effect" och är ett känt problem inom all form av effektivisering och framförallt inom hållbar utveckling. Att gå från oljepanna till värmepump är dock bra för alla inblandade. Ett större problem är dock husen från 70-talet som är byggda med direktverkande el, en styggelse som borde förbjudas. En värmepump drar en tredjedel så mycket el för samma mängd levererad värme.

Faktum är att elintensiva industrier har fått lägga ner och flytta. Stålindustrin klarar sig till exempel bra eftersom priserna på stål bara ökar och ökar eftersom Kina köper upp allt som produceras och sen lite till. Man har däremot lagt ner pappersbruk för att de inte var lönsamma att driva när elpriserna drog iväg. Priset på papper stiger inte i någon större utsträckning.