Ta-i-elementet-med-jämna-mellanrums-metoden.

Det fungerar. Det är i alla fall en proper tråd. Diametern räcker, då det endast handlar om en enkel ESD-skydd och signal-jordning.

Det är inte alltid att jordplanen mellan korten sker via nätaggregatets kontakter. Det är helt olika beroende på modell och tillverkare av nätaggregatet, modertkortet och övrig utrustning.
Det är inget man skall förlita sig på.

Gul-grön ledning är en officiell standard för jord-ledning, och färgen är valt så att den känns igen för sitt syfte.
Du kan gott använda vilken färg du än vill. Allt är efter hur "professionellt" du vill utföra arbetet.
Huvudsaken är att chassit i nätaggregatet och din bords-ställning får en gemensam jordning.

Jag tänker såhär:

Man vill ha en konstant förbindelse (snöre) eftersom laddningar kan uppstå/flyga förbi etc under arbetets gång. Utan den faktorn så hade det bara varit att utjämna och sedan börja jobba; inget behov av snöre mao.
Jag tycker att det verkar mkt vettigt att utjämningarna bör ske långsamt.
Argumentet att resistorn skulle vara ett skydd mot farliga strömmar förstår jag inte riktigt. Man ska inte ta i strömförande saker, punkt slut. Dessutom så kan man inte se sig själv som isolerad från jord bara för att man inte har ett snöre knutet till sig.

Tankar om det?

Motståndet gör att det inte är farligare att arbeta MED armbandet än utan det.

Har du noll motstånd i armbandet så är du alltid perfekt förbunden till jord, dvs 100.0% chans för elchock om du tar i något strömförande. Med motståndet där finns det fortfarande en chans att du inte är jordad(precis lika stor chans som utan armbandet). Simple as that.

Löjligt argument. Man ska inte krocka med bilen heller.

Sant, men det jag försöker peka på är att det finns andra anledningar att vilja ha en resistor där.

Ngn form av nolla eller jord vill man vara ansluten till, det är ju hela poängen. Men det behöver inte vara elnätets jord, och även om det skulle vara det så ska ingen ström vara inkopplad.

Att peta på spänningssatta delar är mer som att köra vänstertrafik i ett land med högertrafik.

Visst kan man föreställa sig scenarion utan resistor där följderna blivit värre inte bara för känslig elektronik. Det jag vill peka på är att när man gör som man ska så skyddar resistorn elektroniken.

De tusentals datorer som du rört vid har alltså aldrig krånglat/fått BSOD eller gått sönder? Du förstår att du har grova pengar att tjäna på detta va?

...vad du vet.

ESD är som tidigare nämnt inte "digital" där det antigen fungerar eller inte fungerar. En instabil dator kan vara på grund av ESD-skador.

Men gör man rätt så håller man sig till en normal arbetsyta och har allt uppackat och klart i samma rum innan monteringen börjar. Det hjälper långt.

Ja, förbindelsen är till för att kontinuerligt utjämna potentialen hos de annars icke förbundna kropparna.

Tycka är lätt, men spelar det verkligen någon roll? Det var väl detta som var min poäng: ökad relaxationstid är en uppenbar effekt av motståndet, men jag hittar inga siffror eller ytterligare resonemang gällande varför det skulle vara ett huvudmål (och jag hittar ej heller någon som motiverar denna aspekt, trots frenetisk googling innan jag skrev förra inlägget. Det är välkommet att antingen komma med egna välgrundade argument eller trovärdiga länkar till andras resonemang). Däremot är det lätt att resonera för säkerhetsaspekten, som ovan.

Enligt tidigare resonemang så är ju det viktiga snarare att potentialerna mellan kroppen och chassit kontinuerligt utjämnas "snabbt" så att möjligheten till potentialskillnad mellan arbetshand och komponent minimeras (om man gör tankeexperimentet att låta relaxationstiden bli godtyckligt stor så försvinner hela idén med ledaren).

Det är ett skydd för oväntade händelser. Som någon annan nämnde, bara för att man inte "ska" krocka med bilen så betyder det inte att man bör skippa bilbältet. En billig försäkring. Ett nätaggregat som kortslutits och fått fysiska skador, någon kringutrustning som felar, etc.

Nej, men som jag visade så blir strömmen som går genom kroppen klart lägre (I=U/R). Kanske räddar detta i sig en farlig chock, kanske det ger en chans att hinna släppa det strömförande objektet man råkat komma åt.

Koppar leder bättre än lödtenn, men jag kan inte se att det skulle spela någon roll i detta fall. Det leder säkerligen väl nog.

Nätaggregatet kopplar en jordpin via moderkortssladden. Så länge aggregatet är inkopplat ska detta vara nog. Om nätaggregat/moderkort är galvaniskt frånskilda innan inkoppling så finns en möjlighet till problem vid inkopplingen, men det bör inte gå att komma åt något problematiskt (och speciellt inte om du använder anti-ESD-snöret kopplat till moderkortsbenen — då är ju nätaggregatet och moderkortet sammankopplade via snöret och dig).

Syftet med förbindelsen är ju att undvika våldsamma urladdningar. Potentialskillnaden blir snabbt för liten för att laddningen ska ta ett skutt genom luften. Det är sant att förbindelsen skulle förlora sin funktion ifall resistansen vore för hög, men trots den höga spänningen så är det väldigt små energimängder det handlar om. Tyvärr har jag ingen källa att hänvisa till just nu.

Jag tycker iaf att det verkar logiskt, vad det nu kan vara värt.

Att I=U/R råder det ingen tvekan om. Det är bara det att jag ser en möjlig begränsning av ström genom personen som en liten parentes i sammanhanget. Men ja; det är bättre att ha en resistor emellan än att stoppa fingrarna direkt i vägguttaget.

Vad som är "våldsamt" eller inte är inte så definierat. Det krävs inte speciellt höga potentialskillnader för att elektroniken ska ta skada — om man är uppe i nivån där man med ögat ser en tydlig blixt så är man långt över gränsvärdet. Om man kan känna en urladdning själv så ligger den på >3000 V samtidigt som finelektronik kan ta skada av så lite som 30 V. Att bara höja sin arm med en tröja på kan generera en storleksordning högre spänning än så (källa för siffror och experiment: Apples antika utbildningsvideo. På Youtube så kan man även hitta hobbyister som har totalt uppåt väggarna fel). Såg en annan källa i 3M:s informationsmaterial som säger att om man känner stöten så är det över ~3500 V — om man hör stöten är det över ~5000 V — om man ser stöten så är det över ~8000 V, och att en MOSFET-transistor kan ta skada redan av ~10 V. Värdena är i storleksordning överenstämmande med Apples instruktionsvideo.

Det jag argumenterar för är att det inte är något direkt ändamål i att ha en långsam urladdning genom snöret gentemot chassit. Det skadar inte i praktiken (så länge man håller sig till rimliga motstånd), då relaxationstiden likväl kommer vara försumbar, men förlängd relaxationstid i sig är inte huvudändamålet, utan en bieffekt.

Och jag ser säkerhetsaspekten som den primära anledningen till motståndet . Men tja, jag tog upp det bara för att jag störde mig på att inte kunna hitta klar information när jag sökte första gången.

IBM:s referens är nog det mest auktoritativa jag kan hitta, och det säger att det är av personsäkerhetsskäl som man har ett motstånd i armbandet. Jag hittar många andra ställen som också säger detta, och allmänt varnar för att vara direktjordad när man arbetar med elektronik, men egentligen inget som säger att det finns någon nytta med en långsam urladdning (exkl en hemsida som innehåller andra felaktiga ESD-uppgifter och ser ut att ha designats 1998), så jag blir mer och mer övertygad om att det är just och enbart personsäkerhet det handlar om.

Då diskbänken troligen är elektriskt ledande så är den i teorin bättre än ett träbord, så länge du inte blöter ner komponenterna . Personligen skulle jag inte stå och montera på diskbänken just av den anledningen — jag blir mer nervös av att ha elektroniken nära vatten än de fördelar det skulle innebära i detta fall.

Man använder olika typer av mattor för olika ändamål relaterade till ESD [1]:

1. Ledande mattor: av typen "diskbänk", men den ska vara förbunden med nollan till det material man arbetar med (se resonemang om isolerade ledare nedan).

2. S.k. anti-ESD-mattor: de har lägre konduktivetet än en god ledare, som du nämner. Tanken är att de ska vara ledande nog för att hålla potentialskillnader till ett minimum, men isolerade nog för att inte orsaka urladdningar likt en isolerad ledare kan göra. Dessa mattor har dock även ett gott ledande lager under ytskiktet som ska vara förbunden till nollan — en fundamental skillnad från rena isolerande material.

3. Isolerade mattor: vid högspänning. Här skulle potentialutjämningen i sig kunna generera hälsofarliga strömmar, så man får ta hänsyn till problemet på andra sätt.

Anti-ESD-mattor är alltså ledande just av anledningen att de inte ska bygga upp elektrostatiska potentialskillnader, utan konstant kunna hålla samma potential som det material man arbetar med. Men det är riktigt att isolerade "för goda" ledare (typ diskbänk utan galvanisk koppling till nolla) kan vara ett problem på det sätt du beskriver, men rena isolatorer är sämre i hänseendet att de genererar potentialskillnader via induktion. Moderkortets jordplan bör hålla eventuella urladdningar av typen du beskriver på ett minimum (så länge man inte sätter igång datorn: då är det kört). Men diskbänken är inte den bästa av idéer likväl i detta fall och inget jag på allvar skulle rekommendera. För hemmabruk är ett vanligt bord min rekommendation.

1. Jo, det är en säkerhetsdetalj enligt tidigare diskussion (och därutöver länkade källor).

2. Problemet med bänkyta är som tidigare nämnts tvådelat: dels vill man inte att det ska vara isolerat och ledande, då det kan generera ESD mellan galvaniskt isolerade objekt på den elektriska komponenten. Jordplanet bör neutralisera risken i viss mån. Dels vill man inte att underlaget ska vara en isolator, för de kan inducera potentialskillnader i ledande objekt.

   En ytterligare faktor är dock att man framför allt måste minimera triboelektriska effekter (friktion mellan material som "gnuggar" av elektroner från det ena till det andra som skapar potentialskillnad). Här är tyg särdeles dåligt, varav det är starkt rekommenderat att inte sitta i t ex sängen och jobba, även om det kan vara lockande.

   Vad gäller bomull i denna kontext så används ofta tunn bomull som alternativ till dyrare (och väldigt mycket obekvämare) ledande syntetmaterial som klädesplagg i fabriker med känslig elektronik där det inte behövs renrumsstandard (fibrer från bomull är dåligt i den aspekten), men det är för att bomull snabbt absorberar svett och fukt från luften (man kontrollerar luftfuktighet noga på sådana ställen: hög är bra för att inte bygga upp ESD, för hög är dålig då elektronik inte gillar fukt) och därmed blir ledande, varpå dess negativa egenskaper är borta. Fleece och andra klassiska syntetiska material absorberar inte fukt på samma sätt, vilket är anledningen till att de så lätt bygger upp elektrostatisk potential i jämförelse.

   Däremot: om man inte har bomullen på sig så är det inte ett speciellt bra material att montera på pga triboelektriska effekter.

3. "Nollpotential" existerar inte. Potential definieras som en skillnad mellan två objekt. Det finns ingen objektiv V=0-punkt.

   Att man trots denna insikt kopplar hela det ledande systemet till markjord i stora elektronikfabriker är snarare för att detta är en väldigt "ren" jord, på så sätt att dess laddningsreservoar kan antas vara oändlig och inte påverkas av interna faktorer i en fabrik. Men det finns ingen potential som är "mer 0" än någon annan om man inte har en referenspunkt.

   Datorn får markjord så fort som nätaggregatets sladd sätts i ett jordat uttag, och det finns ingen risk för skada här om man inte har något särdeles elfel i huset, men då har man större problem.

Du förstod nog inte min poäng:
-Ett element är målat, förtar en del av själva effekten. Du får ingen vidare potentialutjämning
-Promenaden fram och tillbaka till elementet förtar själva effekten
-Man vill utjämna potentialskillnader inte leda "ström"
-Du kopplar ditt antistatarmband till antistatmattan eller chassit (som i sin tur du jordar), inte direkt till jord som en åskledare med sitt feta jordspett.

Därför duger köttfärs eller en liten röd leksaksbil eller ett cornflakespaket precis lika bra som ett element.

För övrigt så menar du att rörsystemet har låg kapacitans. En kondensator har hög kapacitans. Annars hade vi alla lagrat elektrisk energi i väldiga system av vindlade jordade vattenrör... inte...

Jorden har en enorm kapacitans; problemet är att du behöver två potentialer för att skapa en ström.

Om du kunde lagra energi genom att ändra hela jordens potential, vart skulle du då koppla den för att få en elektrisk ström?