Varför byter ni inte till Linux?

Men det är precis vad jag menar, Canonical sköter sig inte och det finns ingen GNU/Linuxdistribution för konsumenter. Det finns inte och då finns det inte. Köper du däremot en dator kommer den om du inte vill vara krånglig med ett förinstallerat modernt operativsystem där du bara behöver välja språk och skapa ett konto för att komma igång. Canonical nämns med namn eftersom det är Canonical som inte sköter den delen av marknaden och inte erbjuder fixar inbakat även när de tagits fram.

Fast nu ljuger eller felrepresenterar du vad som det syftas till, modern hårdvara kräver ofta nyare drivrutiner än vad som inkluderas i distributionen om distributören inte backportar dessa. Hårdvaran har ofta inte fått stöd fören senare kernel än vad distributionen använder, backportas inte stödet måste du själv eller via tredjeparts PPA uppdatera kerneln och xorg, det gäller även om inte mer när det handlar annars välfungerande öppna drivare. Att vänta betyder t.ex. att vara utan accelererad grafik eller köra på Windows så länge. För sådana som dig är alltså den maskinen möjligen helt utesluten från att gå att använda. Du får i Kaveris fall inte full prestanda och inte DPM.

Den svaga länken är tillverkarna och distributören, och finns det ingen som ger support till konsumenter – så som servrar har kommersiell support från leverantör – så finns det inte. Då blir det inte alltid så mycket att välja på, det blir hobbyanvändning. De som är intresserade av OSS och gärna bråkar med det. Att säga att mjukvara som inte alls fungerar alltid gör det och skrika med versaler eller säga att KDE löser allt, eller har bäst lösning löser inte situationen och gör det inte bättre. Att det fungerar så här gör inte att det inte fungerar för dig så skärpning.

Vad de öppna drivarna stödjer vet jag, Radeonsi stödjer enbart Southern Islands och Sea Islands/Volcanic, HD7000/8000 GCN 1.0/1.1 alltså. Det är inte särskilt komplett än. Har du t.ex. AMD Kaveri (FM2+/A10-7850K/7700K) så har inte Ubuntu 14.04 nya (öppna) drivare nog för t.ex. "Power Management", eller fixat buggen för UVD. Allt sånt som konsumenter inte ska behöva bry sig om. Det är påhitt och larv att skriva som om allt stöd redan fanns eller att det skulle finnas överallt. Ska man bygga en maskin ska man iaf inte behöva köpa delarna begagnat. Nouveau har börjat få sådant som accelererad video-avkodning också, sen har det såklart betydelse att det finns två olika AMD-drivare.

@KimTjik
Dell Latitude E6410, E6510 som kom förinstallerad med Ubuntu, men kunde inte installeras med hjälpa av Canonicals egna skiva / nerladdning. Dessa kunde inte uppgraderas från 10.10 till 11.04 utan att mötas av en svart skärm. Andra Dell-system är t.ex. "certifierade" för Ubuntu av Canonical men sånt som hibernate fungerar inte och vissa saker kräver workarounds. Även de maskiner som kräver workarounds är ofta de som fungerar bäst, men en ovan användare klarar det inte. Regressioner på olika fronter sker alltid mellan olika versioner, så ibland kan det handla om att byta workarounds för att få den lira bra. Detta handlar om maskiner som är "certifierad", något riktigt stöd för desktop finns inte fast för de insatta går det fint, även om man ibland kanske inte kan använda vanliga installationsskivan. Känns fel att påstå att distributörerna gör ett bra jobb här. De är inte vänliga mot konsumenter ens med modeller (förvisso inriktade mot utvecklare) som säljs förinstallerade. Inget taget ur luften där, men det är kritik mot distributörerna och de har inte konsumenter som kunder och behöver inte behandla dem väl. Ska man påstå att allt fungera perfekt på allt och för alla, ja då behöver man ignorera hur hela utvecklingen på linuxsidan går till.

Ok, då måste jag ha missförstått och trott att du fortsatte tanken om stationära datorer, när du tydligen avser bärbara. Det var mest det jag undrade över, eftersom du i meningen direkt innan skrev "stationära".

Vad gäller support ifrån tillverkare, ja det är möjligt det stämmer, men för att det ska ha relevans krävs att vi talar om företag. För privatpersoner tvivlar jag på att skillnaden är särskilt stor; de flesta blir bollade runt utan att kunna hävda varken garantier eller rätt till support. Efter att ha sett vissa företags kostnader för support av Windows och vad de fått för pengarna är jag inte helt övertygad om excellensen i denna support och inte heller att det skulle vara omöjligt att få bättre support för Linux för samma summor. I vårt MS-land är det naturligtvis mest en spekulativ fundering och inget vi på länge lär kunna pröva i verkligheten.

Certifiering, vilket bör avse LTS versioner i företagsmiljö, borde klara versionens supporttid (5 år?). Om inte Canonical klarar det är det naturligtvis ett misslyckande. Sedan förstår jag inte riktigt exemplet med "10.10 till 11.04": betyder det att en icke LTS version såldes till företag? Jag ser ingen logik i just ditt exempel, för en PC certifieras t ex inte för Windows generellt, utan endast för en version. Att uppgradera från en version till en annan är inte alltid enkelt, det räcker att se på nyliga problem med Windows 8 till 8.1 (egentligen inte ansett att vara annat än en större uppgradering av samma version). Skillnaden är att du påstår att för Linux (eller Ubuntu specifikt?) gäller att "regressioner på olika fronter sker alltid mellan olika versioner", vilket snarare ger intrycket av totalt kaos.

Den sista meningen förstår jag överhuvudtaget inte. Refererar du till att utvecklingsmodellen för Linux-kärnan är att acceptera att bakåtkompatibilitet bryts för att inte dra med onödiga laster sämre kod?

Jag har inte följt er diskussion från sida till sida, men jag får ändå intrycket av att du här mest kritiserar distributörer av hårdvara och support, och inte så mycket Linux utifrån tekniska meriter. Är det rätt uppfattat?

Sista stämmer fint, och det som nämns är problem med klienterna vare sig det är konsumenter eller företag. Servrar har support från både leverantör av hårdvaran och operativsystemet när det gäller GNU/Linux. Säljer de något som är certifierat för en version av RHEL eller SLES så ska det fungera med media direkt från dessa leverantörer och de bidrar med stöd, de kunderna kan inte vara utan fungerande mjukvara.

Ja, Dell sålde datorer med enbart 10.10 (Ubuntu icke LTS) förinstallerat till företag och enskilda utvecklare, det var enbart Dells för-installerade version av 10.10 som lirade som det skulle och du kunde inte uppgradera till 11.04 utan att ta till workarounds för du möttes av en svart skärm, stoppade du in CDn för 11.04 möttes du av en svart skärm. Kontakta du då Ubuntu så ordna de inte en backport av de nödvändiga delarna och de gav dig inte någon CD som fungerade att installera ifrån som vanligt, de hjälpte dig inte ens att använda de workarounds som finns. Det finns också fall där en kerneluppdatering för dessa modeller (och andra med liknande komponenter) till Ubuntu rasat, men där kan användarna iaf i grub gå tillbaka till den gamla kerneln, tills en fix gjorts. Fast där handlar det om samma kernel-version inte om en uppgradering till en ny senare, alltså underhåll/säkerhetsuppdatering. Dell tar inget ansvar där och inte Canonical heller. Så fungerar det inte när du behöver nya drivrutiner för att uppgradera en relativt ny dator till en version av Windows de stödjer eller servicepack, har de en fix där så kan de inte sitta på den utan att ge den till kunderna. Har t.ex. en dator som leverantören inte hade uppdaterat grafikkortsdrivrutinen i tid (OEM-specifik) till en som fungerade med Windows 7 SP1, den uppdateringen var helt enkelt gömd (i Windows Update) tills tillverkaren hade fått ut drivrutinen ett par månader för sent. 8 till 8.1 är lite värre på den fronten, då det handlar om två olika operativsystem, det har de skött dåligt och det är svårt för slutanvändaren att veta vad som behöver göras, är mycket grafikdrivare där också.

Refererar inte till Linux-kärnans modell utan om distributörernas. Det finns ingen som för konsumenter erbjuder support, backportar nödvändiga program och drivrutiner, med mera. Är det utvecklingsdistributioner som stöds av ett community och används som utvecklingsträd för t.ex. servervarianter, så är det inget som är menat till vanliga konsumenter eller företag att köra på klienter/skrivbordet och passar bättre de som kan ta ansvar och fixa problem själv. En distribution fryser oftast vilken kernel de kör, drivrutiner kommer till i vanliga mainline-kerneln om den integreras där, då kan antingen en leverantör skita i att stödja den nya hårdvaran eller anpassa mjukvaran de kör för att rulla, ibland handlar det om att flytta drivrutiner från en nyare kernel till en "gammal", ibland handlar det om saker som långt ligger utanför kärnans område. Programmen och biblioteken ska lira med varandra och kerneln. Det är distributören som ska hantera sådant, det är ett kaos om ingen tar ansvar för det och för konsumenter gör ingen det förutom på frivillig basis. Nu tar även communitydistributörerna visst ansvar, men många fel lämnas som de är. Felen kan redan vara fixade av utvecklarna som får betalt, akademiker eller frivilliga, men de dyker inte upp i operativsystemet (distributionen) för det (att bara uppgradera kerneln till en annan version kan bryta annat) och att själv hantera allt det går inte för folk som kör det som levererades med datorn, Apple stödjer officiellt via (gratis) nerladdning eller windows update lyckades uppdatera till. Det är särskilt ett problem i GNU/Linuxvärlden eftersom varje release tenderar att ha väldigt kort tid av support/liv och ny programvara stödjer eller behöver ofta sånt som inte finns i de äldre versionerna om ingen backportar sånt, säkerhetsuppdateringar till Maverick upphörde t.ex. för två år sedan. Den ersättes ju också av deras rullande schema med 11.04 och 11.10 under den tiden. Kunden kommer köra workarounds, efter några år kanske du inte behöver det, men de första två åren kan det vara nödvändigt för det är vad man får om man köper något förinstallerat.

Saken är ju den att man tenderar att köra det som kommer från det officiella repository:t och dessa program uppdateras inte till nyare version (i någon större utsträckning) utan att byta/uppgradera till en nyare distribution. Då får det inte finnas några sådana hinder, och här kan man inte lita på Dell eller Canonical på desktop. På server går det däremot fint, eller ja Canonical erbjuder inte samma tjänster och villkor som RHEL och SLES som Dell erbjuder support för (och kan komma förinstallerat med), men din Linux-mjukvara rullar och t.ex. Ubuntu 14.04 LTS är "testat" av Canonical plus att supporten ser annorlunda ut för serveranvändning om du är betalande kund. Grejen är ju den att även om deras test misslyckas på någon punkt så brukar de säga att den är testad och certifierad, så det gäller att läsa på. Exempel som man hittar på deras lista över certifierade system råkar vara två poster om Dell Latitude 6430u 1, 2 och där ser du en rad problem. Det är så det ser ut hos dem. En del är småsaker, en del är större.

Sen är Windows-licenser, volymlicenserna och så vidare inte det som kostar för företag. Tusenlappar per dator hamnar på helt andra programpaket, klientlicenser, licenser för användare i affärsprogram osv. Supportdesk ute hos företag hanterar miljön i helhet för användaren och inte bara operativsystemet.

Ingen erbjuder likvärdig support för GNU/Linux, för desktops är bara en bisyssla för distributörerna. Du kan betala Ubuntu Advantage som kostar 105 USD eller 165 USD per seat, de kommer ändå inte fixa strul med drivrutiner eller funktionsknappar åt dig. De kommer inte ens se till att alla versioner de släpper (till "certifierade" system) går att installera. Sen är det inte som att RHEL-maskinerna används till att köra gratis mjukvara utan de driver stora egenutvecklade system, databaser med dyra licenser, och allt möjligt. Hårdvaran och operativsystem är den billiga biten. Miljonerna och miljarderna hamnar på annat som mjukvaran som rullar på operativsystemen oavsett vilka de är och de som driftar driftar mest applikationerna.

Bara communitysupport där.

Desktop prioriteras inte av någon och det finns ingen distribution för konsumenter, det finns till servrar med support och det finns till desktop för hobbyister, utvecklare som får lov att ta eget ansvar utan samma typ av support. GNU/Linux säljs till servrar, det säljs inte till desktop och om du betalar så får du inte den supporten som efterfrågas – vilket leder till att ingen betalar. Vid förinstallerat så tar ingen samma typ av ansvar som vid server och leverantören garanterar inte att mjukvaran går att uppdatera till en version som kommer 6 månader senare. Konsumenter kommer inte skicka in en teknisk bugg-rapport och vänta tills kanske nästa eller näst nästa version av distributionen för att saken ska vara fixad OOB. En konsument kan inte gå in till en butik eller en vanlig internetbaserad återförsäljare (nåja XPS 13 finns hos Dustin) och köpa en dator med GNU/Linux. Söker du på prisjakt så får du upp massor Clevo-modeller som en enskild person med enskild firma utan anställda påstår stödja Linux. Du har ingen support där. Det finns inga garantier för att alla funktioner ja fungerar. På en Windowsdator vore det svårt att sälja något som inte funktionstangenterna fungerar på, hibernate inte fungerar på, vissa hårdvarufunktioner inte fungerar på o.s.v.

Kan man kontrollera de viktigaste variabler själv, välja bort hårdvara, testa varje uppdatering osv så fungerar det. Men det går inte bara att påstå att det bara är att slänga in på allt och att man kan köpa nytt och få allt välfungerande utan att tänka på vad man köper. Distributören måste plocka in allt i disten för att det ska lira fullt ut ofta, det kommer finnas motstånd till mycket av alla ändringar. Men att påstå att det blir billigare, när OS-kostnaden är så liten och bara en liten utgiftspost när det gäller att leverera en fungerande dator till användarna, de använder trotts allt applikationerna. Det är bara konstigt. Och en privatperson kan fortfarande inte köpa en GNU/Linux-dator med support i stil med Windows eller Apples. Kan inte en leverantör av en Windowsdator få fram drivrutiner (från komponenttillverkarna) så skulle de få återkalla produkten. Utvecklingsenheterna som finns är dyrare än alternativ (samma modell) med Windows-licens. Man blir inte effektivare av att köra F/LOSS-program i GNU/Linux över Windows och kan man välja gratisprogram för att stödja arbetet så kan man göra det i Windows också, men du kan inte välja bort verksamhetskritiska program, du kan i o f s köra dessa på en Windows-server i de allra flesta fallen och strömma de sömlöst till klienten, men det är inte billigare att licensiera på det viset och det är inget för mer krävande program, utveckling, konstruktion, grafisk produktion, video och allt vad det är. Dessutom behöver man inte ens en Linux-pc i sådana scenarion då det räcker med en tunn klient. Som dessutom inte har något vanligt operativsystem att hantera. I Gymnasieskolan, universitet och så vidare kommer du ha kurser där du lär dig program, där du behöver utför uppgifter i program, då går det inte att välja en plattform som inte har stöd för dessa. Dator får du ofta stå för själv när det gäller högre studier, klarar du inte systemkraven kan du då inte delta. Och programmen som lånas ut är inte gratis. Håller du på med företagande behöver du sånt som BankID, du behöver ekonomi/affärsprogram, crm, och så mycket mer. Du kan inte säga nej till att sköta administration och bokföring på ett effektivt sett. Windows kommer alltid finns där för något.

IT-utbildningen i skolorna är ett problem i och med att man tex lär ut MS-Office på Windows och inte ordbehandling. Redan här har inlåsningen mot Microsoft börjat. Människan är av sin natur lat och motståndet att lära något annat är därför stort. Detta är dessutom ett problem för lärarna som får inlämningsuppgifter i alla möjliga word-format som inte är kompatibla med lärarens version i stället för att lämna in en pdf.
Mina barn, 3st på tre okila skolor, har tyckt att IT-undervisningen i gymnasiet är helt värdelös, eleverna kan mer är lärarna och det handlar bara om att kunna skapa ett Excel blad eller göra ett word-dokument. IT-utbildningen borde vara mer teoretisk och omfatta olika operativsystem, olika ordbehandlingsprogram, vad är ett nätverk etc och bli av med Microsofts grepp runt kulorna.
Det är inte förrän på tekninsk högskolennivå som andra operativ och program än de från MS är aktuella och används i undervisningen.

Vist är det så, men jag själv har inte sett detta i någon skola jag gått på och det är väldigt många skolor det är standard med Word. Även på högskolor.

Tycker det är dåligt, varför ska man betala stora summor för något så simpelt som en ordbehandlingsprogram?

Sen har jag sett när dom kör både linux och MS, men där hade dom inte råd med MS på alla datorer

Lite synd att man bara kan välja ett alternativ i omröstningen. Jag vill välja alla förutom "svårt och otydligt".

Fast å andra sidan är det rejält svårt att få många program och tillbehör att fungera med linux eftersom det saknas stöd för det, så kanske skulle vilja kryssa allt utom "otydligt".

Beror på vad man värderar. Jag har börjat värdera min tid ungefär som konsulttimmar till 1000-1500kr timmen. Då är 900kr väldigt billigt jämfört med att lägga ett par timmar på att konfigurera linux så att det fungerar. För det jag använder min dator till så fungerar windows out of the box. Det gör inte linux.

Däremot hade jag en server som jag ville att den skulle snurra och gå utan pill. Då åkte det in en linuxdist. Det är värt den extra tiden det kostar att sätta upp jämfört med det underhåll windows servrar tycks kräva. Dessutom är det en del meck med windows serverlicenser som jag gärna slipper.

Hur är installationstiden på något sätt relevant? Och det är fullt möjligt att installera en komplett Ubuntu-distro på under 1min om den ligger på t.ex. USB3 SSD, boota från USB3- SSD i read-only mode och kopiera hela innehållet till disken på nya datorn (som också lär vara SSD om det ska gå på under 1min), reboot, kör från "rätt" disk.

Hur gör jag motsvarande med Windows, går ju inte ens att boota en fullskalig Windows från det Windows karakteriserar som "removable storage".

LibreOffice är tyvärr inte en ersättare för MS Office, det blir alltid f*ck om vissa använder MS Office och andra LibreOffice. I arbetslivet är det svårt att inte vara tvungen att leva med att andra använder MS Office, så är bara att acceptera, Excel och PowerPoint är också väldigt kompetenta program (Word är däremot rejält överskattat).

Min erfarenhet är att Google Docs gör ett betydligt bättre jobb med MS Office dokument, men allra bäst blir det ändå att faktiskt köra MS Office. Inget problem idag, endera kör man Linux + MS Office via en virtualiserad Windows alt. så kör man Windows/OSX + MS Office och kör sin Linux virtualiserad (är modellen jag använder men spenderar ändå mer tid i Linux än i Windows/OSX).

Virtualisering har blivit väldigt effektivt i de senaste CPU-modellerna, är väldigt nära 100% hastighet i det virtualiserade OS som i host-OS. Så länge man utför programutveckling och/eller använder program som inte har extremt I/O-krav så fungerar virtualisering utmärkt.

Där jag jobbat kör väldigt många med Ubuntu på skrivbordet, men tror de flesta gett upp med att använda "Impress" för att modifiera presentationer gjorda i PowerPoint 2011/2013, det blir allt fel. IT-avdelningen har färdiga VmWare-avbilder med bl.a. MS Office installerat, så finns ingen anledning att krångla.

Det är för många program som jag använder som inte finns på Linux så det skulle betyda att jag hade fått köra dual boot eller trassla med VINE vilket jag inte orkar. Samma motivering gäller för övrigt OSX fast med lite andra program.